|
När du söker svaren ... På säker biblisk grund. |
|
Vad Svea berättade på sin dopsdag Kära systrar och bröder! Idag har jag genomgått ett reningsbad – blivit född på nytt. Och jag är fylld av glädje. Dopet är för mig ett personligt och medvetet beslut att börja leva med Jesus Kristus. Jag tror att de frön som såddes under de tidiga barndomsåren, i hemmet och skolan, har haft stor betydelse för min andliga utveckling. Jag är näst yngsta barnet i en barnaskara på tio. Mina föräldrar var jordbrukare. I mitt hem fanns en gammal, spännande bibel, som framför allt min far läste i och ur. Det var utsirade bokstäver och gammal stavning. Högmässotiden var helig. Då visste vi barn att vi skulle sitta tysta och stilla och lyssna till Guds ord. Vi fick lära oss bl.a. barnabönen ”Gud som haver barnen kär …” Och som slutar ”Den Gud älskar lyckan får.” Den bönen blev mycket viktig och användbar för mig alla tider på dygnet. Och jag förstod tidigt att det fanns EN som älskade mig mer än någon annan. När diskussionens vågor gick höga eller samtalen blev skrämmande på något sätt smög jag mig ut i ladugården till husdjuren. Där var det varmt och fridfullt och jag möttes av korna och kalvarna, fåren och lammen, grisarna och de två hästarna. Alla såg de mig. Jag brukade också gå ut i skogen. Vi hade en stor skogsareal, som var inhägnad för att korna skulle kunna gå ute under sommaren. Jag minns speciellt en dag när jag gick ut för att plocka bär på sydsluttningen av en ravin. När jag var klar gick jag ner i ravinen. Där upptäckte jag något som jag aldrig sett tidigare. Det var en kallkälla, som försåg oss med gott, friskt vatten. Och jag kände att det var någon där med mig. Runt kring kallkällan växte alar och buskar. Det fanns ett visst skydd runt om. Jag tittade ner i vattnet och såg min spegelbild och skuggor. Men vattnet hade en speciell dragningskraft. Det kändes både spännande och skrämmande. Hit återvände jag flera gånger under min barn- och tonårsperiod när jag ville vara för mig själv. Och senare i livet har den bilden gett mig ro i stressade situationer. Under hösten 2001 inträffade något som skulle få stor betydelse för mitt fortsatta liv. Med posten kom en information: ”Har du funderat över något av det här?” Det handlade om Bibelservice – 24 studiebrev. Längst upp på papperet fanns 24 frågor och svaren skulle jag hitta i Bibeln – Guds ord. Fantastiskt! Det hade gått sju månader sedan min man gick bort. Tomrummet var stort efter honom. Trots att jag hade allt vad jag behövde materiellt, tre barn och deras familjer, släktingar och vänner, saknade jag frid och harmoni i mitt inre. Jag anmälde mitt intresse. Efter en tid ringde telefonen och det var en varm, vänlig röst – det var Tommy Björn som undrade om han kunde få träffa mig för samtal och lämna några brev. Jag blev överraskad. Jag hade läst på distans bl.a. mot Högskolan i Örebro och det innebar att jag fick litteratur, band, videos och arbetsuppgifter som jag skulle arbeta med och skicka in. Nu skulle jag få personlig vägledning. Jag var helt överväldigad. Sedan dess har det blivit flera kurser, samtal, böcker och band. Ja, jag har svårt att hitta ord för den betydelse som detta har haft och har. Det har varit en 15 månader lång, guidad, spännande upptäcktsfärd som idag har resulterat i mitt dop. Min upptäckarlust är fortfarande stor och Bibeln är en outtömlig källa för lärande. Nu går upptäcktsfärden vidare i mitt nya liv. Till sist vill jag tacka Tommy Björn och Adventistsamfundet som gett mig denna möjlighet. Jag vill också tacka församlingen som tar emot mig som medlem.Svea "När jag förstod mitt ursprung" - fler glimtar ur Tommys liv Sandra: Att lära känna
Gud Glimtar ur Juhanis väg till Gud En glimt ur Brittas liv med Gud En glimt av Per W:s väg till Gud Per A: Mitt liv i ett nötskal En hälsning genom "Farbror Svens brevlåda" |
Alfabetiskt ämnesregister |
|