|
Principer och metoder för tolkning av profetior i Bibeln
Innehåll på denna sida:
Futuristisk
tolkning
Preteristisk tolkning
Idealistisk tolkning
Anglo-Israel-tolkning
Historisk tolkning
När vi tolkar bibliska profetior, kan vi få dem till att betyda vad som helst, beroende på vilken tolkningsmodell vi använder. Det säkraste sättet är att låta Bibeln tolka och förklara sig själv. Text förklarar text. Det var denna metod som Jesus använde. Såhär sa han till några lärjungar om profetiorna (i samband med att han hade uppstått från döden): "'Förstår ni så lite, är ni så tröga till att tro på det som profeterna har sagt? Skulle inte Messias lida detta och gå in i sin härlighet?' Och med början hos Mose och alla profeterna förklarade han för dem vad som står om honom överallt i skrifterna. ... Och de sade till varandra: 'Brann inte våra hjärtan när han talade till oss på vägen och utlade skrifterna för oss?'" (Luk. 24:25-27, 32.)
Jesu metod var alltså att se till vad de olika Bibelförfattarna hade att säga om ett ämne. Endast om Bibeln får förklara sig själv, om man studerar en profetia i ljuset av vad Bibeln i övrigt, och som helhet, har att säga om det som behandlas där, så kan man räkna med att förstå den. Vår personliga åsikt betyder ingenting i sammanhanget. Jag ska nämna ett exempel på detta: När Gulfkriget i Irak och Kuwait rasade 1990-1991 var det väldigt många kristna som bergsäkert slog fast att detta var inledningen på den sista striden, "Harmageddon", och man tolkade texter så att det absolut gällde detta krig. Idag talar ingen om dessa "säkra" tolkningar längre.
Uppenbarelseboken är ett exempel på en profetisk bok i Bibeln som tolkas på vitt skilda sätt. Samtidigt är det intressant att notera att Uppenbarelseboken är en mosaik av Gamla testamentets (GT) bildspråk. 26 av de 39 böckerna i GT har texter som Uppenbarelseboken syftar på eller alluderar till. Av de 404 verserna i Upp har 276 "tagits" från andra Bibliska författare. De fem första kapitlen i Uppenbarelseboken innehåller t.ex. respektive 27, 15, 13, 16 och 14 hänvisningar till GT. Tyvärr är det många kristna som inte läser GT i särskilt stor omfattning, och då är också Nya testamentet svårare att förstå.
Att låta Bibeln förklara sig själv, är samma princip som de stora reformatorerna använde. Dessa läste också profetiorna enligt metoden som kommit att kallas "historisk tolkning". Slutsatserna av denna tolkning av framför allt Danielsboken och Uppenbarelseboken var och är inte bekväm för alla kristna. Därför tog den romerska katolska kyrkan fram två andra tolkningar under sin s.k. motreformation (ca 1550 till 1700-talet), framåt år 1600. Det sorgliga är att dessa två andra tolkningar ännu florerar inom en stor del av kristenheten. De kallas "futuristisk" och "liberal" bibeltolkning. Ett par andra spekulativa tolkningar förekommer också.
1) Futuristisk tolkning. Jesuiten Fransisco Ribera (1537-1591) tog fram den. Idag kallar man den ibland "fundamentalistisk" eller "konservativ", även "eskatologisk". Denna tolkning är mycket spridd inom t.ex. karismatisk kristenhet. Den säger att det mesta av det som Uppenbarelseboken beskriver, inklusive Antikrist, ännu ligger i framtiden, och att händelserna i stort inleds med den s.k. "hemliga uppryckelsen". Därefter sker det mesta Uppenbarelseboken beskriver, under en sjuårsperiod (eller 3½ år), då Antikrist framträder, och perioden avslutas med Jesu återkomst. Många lär att Antikrist ska vara en jude. Den "hemliga uppryckelsen" fick mycket uppmärksamhet kring millennieskiftet genom bl.a. en film som cirkulerat bland många olika samfund. Men idéerna kommer från den katolska motreformationen. Ibland talar denna tolkning också om att de tusen åren blir en period med fred på jorden.
2) Preteristisk tolkning. Jesuiten Louis de Alcazar (1554-1613) tog fram den. Idag kallar man den "rationalistisk" eller "liberal", även "tidshistorisk". Den tolkning är mycket spridd bland äldre och mer etablerade samfund och inom den teologiska utbildning som ges vid statliga skolor. Den säger att nästan allt som Uppenbarelseboken beskriver, hände under den tid då boken skrevs. Rationalistisk eller liberal teologi har svårt att acceptera underverk, det övernaturliga, eller att framtiden kan förutsägas. Alcazar menade att Antikrist syftade på de romerska kejsarna, t.ex. kejsar Nero (levde 37-68, regerade 54-68) eller kejsar Domitianus (levde 51-96, regerade 81-96).
3) Idealistisk tolkning. Det har i alla tider funnits människor som gör om allt till symbolik, som kan tolkas till att betyda i stort sett vad som helst. Jag fick en gång se en bok skriven av en man som läste profetiorna i Uppenbarelseboken, så bad han, och sedan skrev han ned vilka tankar ha fick. Gräshopporna i Uppenbarelseboken blev då helikoptrar som anföll människor någonstans någon gång!
4) Anglo-Israel-tolkning. På 1900-talet har en mycket spekulativ tolkning sökt finna likheter mellan namnen på Israels tolv stammar och namnen på folkstammarna som utgör dagens Europa. T.ex. skulle Dans stam i Gamla testamentet efter judarnas förskingring kunna spåras i Danmark! Genom att dessa olika folkgrupper utvandrat till USA skulle sedan USA kunna representera det nya Israel!
5) Historisk tolkning, även kallad "historisk profetisk" och "historisk-grammatisk". De gamla s.k. kyrkofäderna och de stora reformatorerna är ganska eniga om denna tolkning. Den utgår ifrån att Bibeln förklarar sig själv, att Gud har förutsett historiens utveckling, att Gud har ett budskap för varje tidsålder och generation, och att profetiorna i t.ex. Uppenbarelseboken tecknar en progressiv utveckling av de stora händelserna i den "kristna" världen från apostlarnas tid fram till tidens slut, precis som Danielsboken gör. Luther och andra reformatorer som t.o.m. blev martyrer under religiöst-politiskt förtryck, var helt på det klara med att det var Antikrist som motarbetade dem, och att denna makt har varit verksam under hela medeltiden och fortsätter att vara det tills Jesus kommer tillbaka. Denna tolkning företräds i t.ex. Svenska kyrkans bekännelseskrifter, men det är få som talar om den längre. Det är för känsligt, särskilt nu när det är ekumenik och närmandet till den stora moderkyrkan, som gäller.
Rent generellt kan man säga att den historiska tolkningsmodellen "användes av kyrkofäderna fram till 400-talet e.Kr. Författaren och historikern Leroy E. Froom (1890-1974) har visat att en förändring i profetisk tolkning skedde när Augustinus (354-430) definierade Guds rike som den kristna kyrkan och förandligade tusenårsriket och gjorde det till en symbol på den kristna tidsåldern ... Hans åsikt varade genom medeltiden ända fram till den protestantiska reformationen. Reformatorerna återupprättade den historiska modellen som den metod som ska användas vid tolkning av Daniel och Uppenbarelseboken." (SDA Encyclopedia, 2 uppl., band A-L, sid. 698, 699.) Trots allt har den historiska tolkningsmodellen funnits representerad genom århundradena i olika teologers verk.
Hur vet jag att en profet är sänd av Gud?
Om författaren till denna artikel
Alfabetiskt ämnesregister
ADRA
Adventisters särdrag
Adventrörelsen
Aktiviteter
Alternativ
medicin
Alkohol
Andlighet
Bestseller nr 1
Bibeln
Biståndsarbete
Boktips
Brevkurs
Bön &
vetenskap
Civil
olydnad
Dopbeslut
Droger
Dygnet
enligt Bibeln
Döden
Eviga elden
Evighet
Evolution
Fakta om oss
Festdag
Flyktingar
Folksjukdom
Fottvagning
Framtiden
Främlingskap
& tillhörighet
Förstasidan
Helande
Helhetssyn
Helvetet
Herdepsalmen
Himmelska
helgedomen
Indexsidan
Invandrare
Israel-konflikten
Jesus egenskaper
Jesus återkomst
Judarna
Kalenderreformen
1973
Kontakt
Kristnas
sabbatsfirande
Kurser
Lidandets
problem
Livets
mening
Lokala
aktiviteter
Miljöproblemen
Minnesdag för frälsningen
Minnesdag för
skapelsen
Mirakler
Missionsarbete
Missräkningen
1844
Naturliga
läkemedel
New Age
Newstart
Norrbotten
Nya sidor
Nybörjarlästips
i Bibeln
Personliga
berättelser
Plan för
mitt liv
Predestination
Profetietolkning
Profettestet
Relationsfaser
Relationskris
Sabbaten
Sabbatsfirandet
i historien
Sabbatsvila
Sexövergrepp
Skapelsen
Skellefteå
Spiritism
Syndafloden
Söndagsfirandet
& Bibeln
Söndagslag
Teodicé-problemet
Tillitsbrist
Tro
Umeå
Underverk
Ungdomsutbyte
2001
Ungdomsutbyte
2003
Unikt
för adventister
Veckodagarnas
namn
Veckoindelningen
Veganism
Vegetarianism
Vilodag
Ångest
Örnsköldsvik
