När du söker svaren ... På säker biblisk grund.

Vi värnar om hela människan.

Sann vila med Gud

Jag önskar att det hade varit möjligt att beskriva den första solnedgång som någon människa någonsin sett.

Världen var ny. Människan likaså. Adam och hans vackra hustru var endast några timmar gamla. Gud hade skapat dem som vuxna, färdiga att kunna glädjas åt den underbara värld han gett åt dem som ett hem.

I lustgårdens skönhet vandrade de tillsammans, betraktade de vackra blommorna, genomilades av en lyckokänsla vid åsynen av den djupblå himlen. Då de såg mot väster hände det någonting. Gud höll på att måla den första solnedgången för människan. Han ville att det skulle bli något alldeles särskilt, något outplånligt i deras minne.

Under andlös förundran såg de hur Mästar-konstnären blandade sina utsökt vackra färger i växlande nyanser och tilltagande skönhet. Sex händelserika dagar hade det tagit att skapa jorden och allt som var på den. Nu började den sista och mest underbara av skapelseveckans dagar. Bibeln säger att Gud vilade.

När Gud målade himlen denna afton hade det en särskild betydelse för honom. Skapelsen var fullbordad. Människan hade skapats lycklig och fri – fri att bestämma över sin egen framtid. Gud formligen omslöt henne med all sin uppmuntran till att göra ett rätt val; men valet måste hon själv göra. A1lt vad Gud hade gjort var gott.

Men allt var ändå inte riktigt som det skulle i universum denna afton då solnedgångens färger strålade och sedan tonade bort i natten. Från Lucifers hjärta hade synden smugit ut i universum. Den hade växt från ett litet frö till öppet uppror. Gud visste att synd hotade lyckan för det första människoparet i Eden. Men människan själv måste fatta sitt avgörande.

Gud vilade

Och Gud vilade. Var han trött? Kunde han inte ha skapat tusentals världar utan att bli trött? Detta var inte endast en fysisk vila, utan en sinnets vila, en frid.

Om det någonsin i hela evigheten har funnits en tid då det kunde ha varit svårt för Gud att vila, att ha sinnesfrid, så var det denna första sabbat. Hur kunde Gud vila då han visste vad synden hade gjort och skulle göra?

Fadern och Sonen hade kommit överens att om människan syndade så skulle Sonen ge sitt liv för att göra en återlösning möjlig. Gud vilade – Fadern och Sonen – i full förtröstan att om det blev nödvändigt så skulle frälsningsplanen offentliggöras och även bli framgångsrik.

Läs igen de två första kapitlen i första Moseboken. Läs 1 Mos. 3:15, det första löftet om en Frälsare. "Jag skall sätta fiendskap mellan dig och kvinnan och mellan din avkomma och hennes avkomma. Han skall krossa ditt huvud och du skall hugga honom i hälen." (Sv. Folkbibeln.) I Upp. 13:8 talas det om "Lammet som är slaktat från väldens grundläggning." (Sv. Folkbibeln.) Vilken underbar Frälsare! Frälsningsplanen var inte ett resultat av efterklokhet.

Vi läser i Hebreerbrevets fjärde kapitel att vi skall fä komma in i hans vila, Guds vila. Börjar du inte nu se vad verkligt sabbatsfirande är? Alldeles som Gud, i fullkomlig tillit till den plan han hade gjort, kunde vila på denna första sabbat, så tar vi vila varje sabbatsdag i fullständig förtröstan, och full visshet om att vad Gud har gjort, och vad han gör och kommer att göra för oss är fullkomligt. Gud inte bara vilade på sabbatsdagen, han välsignade och helgade den. 2 Mos. 20:8-11. Ser du detta? Hur kan vi tänka oss att gå miste om en sådan välsignelse?

Sabbaten mer än fysisk vila

Att fira sabbaten är inte endast att gå till kyrkan eller att plikttroget upphöra med sitt arbete under bestämda timmar. Det är mycket mer än så. Det är en fullständig förtröstan på Gud. Det är fruktans motsats, och lyckans och glädjens innersta natur.

Du och jag, min vän, skall också ha ett möte med Gud i solnedgången, när sabbaten böljar med frid och vila. Kan vi ens tänka oss att bölja sabbaten på något annat sätt?

Jag har en anteckning om en vän som ber mig möta honom vid flygfältet i dag kl. 13.30. Men i dag är jag upptagen. Du och jag har ytterst betydelsefulla saker att tala om i dag. Så i dag kan jag inte ta tid att möta min vän.

Samma flygplan kommer en annan dag. Och i morgon är jag inte så upptagen. I morgon kan jag vara där tidigt. Det passar mycket bättre för mig i morgon.

Det är bara ett problem. I morgon kommer inte min vän att vara där. Detta är också orsaken varför vi måste hålla vårt möte med Gud på den tid som han har angett, och varför en annan dag inte kan hållas helig. Gud har ordnat för ett solnedgångsmöte med dig och med mig varje fredagsafton. Vi kan aldrig fä samma välsignelse genom att gå för att möta honom på söndagsmorgonen, därför att det för oss är mera lämpligt då. Tiden från solnedgången på fredagen till solned­gången på lördagen har Gud välsignat på ett särskilt sätt. Det betyder ingenting hur uppriktiga vi är, vi kan inte fä samma välsignelser på en tid som han aldrig välsignat.

Alla som följer hans ord vill ha ett möte med Gud, en stilla stund med bön och lovsång vid solens nedgång. De kan inte tänka sig att gå miste om den. Och de gör det med glädje på den tid som Gud bestämt.

Men vi lever i en värld som är färgad av jäkt, människor som arbetar under press vid datorer, i fabriker och industrier. När arbetet är slut för dagen, kastar vi oss i våra bilar, på tunnelbana, spårvagn, eller buss för att komma hem så fort som möjligt. Hem till barn och allt hushållsarbete. Många gånger alldeles uttröttade.

Hur firar vi sabbat? Hur förhåller vi oss till vår omgivning, både till saker och människor, under dessa heliga timmar?

Det måste stå klart för oss att det inte är sabbatsfirande att enbart ta tid för att gå till kyrkan och sedan därifrån återvända till vår vanliga sysselsättning, kanske se om vår trädgård eller ägna oss åt något slag av förströelse. Varje timme, varje ögonblick, av helig tid är helgad. Dessa tjugofyra timmar som är utmärkta genom solens nedgång skall hållas åtskilda från de övriga dagarna.

Möt Gud när sabbaten börjar

Tusentals familjer kunde berätta får dig, om du hade möjlighet att fråga dem, att höjdpunkten under hela veckan är timmen får den gemensamma andaktsstunden då sabbaten börjar, och likaså när den slutar. Det är ett slags välkommen och farväl till de lyckliga timmar Gud så omsorgsfullt ordnat får oss – ett slags välkommen och farväl till Gud som alltid är med oss men som under sabbaten umgås med oss på ett särskilt sätt. Dessa tusentals människor har inte möjlighet att tala om det för dig, men du kan uppleva det själv den första sabbaten du firar. Gud välsignar dig då du nu planerar får detta.

Jesu föredöme lär oss hur vi skall fira sabbaten. Aldrig någon gång talade han om att den likgiltigt kunde iakttas. Men han sköt åt sidan de av människor gjorda förordningarna såsom obehövliga får att sabbaten skulle framstå i all sin skönhet. Han gjorde den inte till en dag fylld av förbud utan en dag på vilken man kunde göra gott. Han sa: "Alltså är det tillåtet att göra gott på sabbaten." Matt. 12:12. Han lärde, att det inte var mot sabbatens anda att ge hjälp åt lidande den dagen. Det är lika rätt i dag, som det var då, att ta vård om de sjuka på sabbaten.

Sabbaten skall inte vara en dag av overksamhet, därför att budet i 2 Mos. 20:8-11 förbjuder arbete. Att sova bort de heliga timmarna, istället får att gå till kyrkan är att vanära Gud och felaktigt tolka hans bud.

Att delta i gudstjänsten, så ofta det är möjligt, är något av det viktigaste. Vi skall inte försumma den. Läs Hebr. 10:25. "Låt oss inte försumma våra sammankomster, som några brukar göra, utan uppmuntra varandra, och detta så mycket mer som ni ser att dagen närmar sig." Ju närmare vi kommer dagen får Kristi återkomst desto mer behöver vi välsignelsen av gemensam gudstjänst. De som följer hans ord kan inte känna sig tillfredsställda med att tillbe i Herrens hus endast någon gång då och då.

Om du är varsam

I Jes. 58:13, 14 finner vi de principer vi behöver får att avgöra hur Guds heliga dag skall firas. Jesaja talar om tre saker som vi skall avhålla oss ifrån under de heliga timmarna – "inte utför det du brukar", "dina sysslor", "tomt prat". "Om du inte kränker sabbaten, inte sköter dina sysslor på min helgdag, om du kallar sabbaten en fröjd, helgad åt Herren och värd att ära, om du ärar den och inte utför det du brukar, inte ägnar dig åt dina sysslor och tomt prat, då skall du fröjdas över Herren."

Skall de kristna i dag vara mindre intresserade i omsorgsfull förberedelse för sabbaten än Guds folk förr i tiden? Sabbaten betyder mer för oss än vad den gjorde för dem. Den har blivit ett minnesmärke över försoningen såsom den är det över skapelsen. Skaparen har också blivit vår Frälsare.

En husmor vill göra varje nödvändig förberedelse för sabbaten. Sabbatens timmar används inte till rengöring, sömnad och bakning. Hon planerar för måltiderna så att det till sabbaten lämnas endast ett minimum av arbete för tillredning.

Å andra sidan är inte sabbaten en dag av ostädade hem, obäddade sängar och tråkiga måltider. Med tanke på Kristus som särskild gäst, gör vi hemmet snyggt och Kristus äras inte heller genom dåligt förberedda måltider.

Sabbaten är inte en dag för vår egen sysselsättning – eller världslig förströelse. Sabbaten skall vara en glädjedag, säger Ordet. Vi skall glädja oss över den, såsom Gud gör, inte såsom människor gör.

Ett av de mest underbara sätten att tillbringa sabbatseftermiddagen efter det gudstjänsten är slut är ute i naturen på någon vacker plats, kanhända kring en måltid, där vi samtidigt kan njuta av det sköna i Guds skapelse.

Hur lämpligt är det inte att tillbe Skaparen, omgiven av det som han själv har gjort. I sanning, sabbaten är en glädjedag. Och den kommer tilloss varje vecka för att vi skall bli mer och mer förtrogna med vad han har gjort – och förtrogna med honom själv. Hur härligt har han inte planerat allt!

Vi lever i en jäktad värld. Vi går till sängs alltför nära den tid då det är dags att stiga upp, och då är vi alltför stressade för att kunna sova. Vad skulle det inte betyda för spänningarna och problemen i världen om människorna helighöll sabbaten som Gud vill. Det var aldrig meningen att vi, utan avbrott och under högsta fart skulle arbeta och vara i gång sju dagar i veckan. Inte heller i våra tankar.

Sabbaten är inte en dag för talande av tomma ord. Diskussioner om bil- och husplanering och nymodigheter kan vänta. Vi har andra dagar, hela sex stycken, för detta. Denna dag är Herrens. Låt oss fira den till hans ära.

Varför inte göra sabbaten till en glädje för andra likaväl som för oss själva? Varför inte ta hand om de sjuka, de som sitter i fångelse, de bortglömda? Varför inte gå med sången du bär i ditt hjärta, och med dina böner, till någon som annars aldrig skulle förstå Guds kärlek om inte du uppenbarade den för dem.

Har du någon fråga om hur man skall fira sabbaten? Hur förhåller det sig med oförutsedda händelser som kan komma?

Det kommer kanske främmande och du har ingenting att bjuda på. Du måste gå till affären på sabbaten, bara denna gång. Chefen håller på med ett särskilt arbete och han behöver dig på kontoret -just denna vecka. Han kommer inte att be dig någon mer gång. Mjölkbudet kommer för att inkassera. Du bad honom komma en annan dag, men han glömde det. Säden är mogen för skörd och du kan inte uppskjuta tröskningen till en annan dag, för då riskerar du att få regnskadad säd.

Hur lång blir inte listan på förhinder – och vi har endast börjat. Men Guds förteckning är inte lång. Jesus hade synbarligen få poster på sin lista över förhinder på sabbaten. Han lärde att lidande, både bland människor och djur skulle skötas denna dag. Det kan hända att oxen faller i brunnen därför att ägaren varit vårdslös. En sådan människa hjälper till att skapa sina egna förhinder. Många gör så ännu i dag.

Gud förutsåg dessa förhinder. Han säger i 2 Mos. 34:21, "Sex dagar skall du arbeta, men på den sjunde dagen skall du upphöra med arbetet; även om det är plöjningstid eller skördetid skall du upphöra med arbetet." Kan inte Gud som skapade jorden skydda sädesfälten? "Men," säger du, "Gud förstår säkert vår moderna tid. Han räknar väl inte med att vi skall bli oförnuftiga, eller hur? Säkert förstår han att vi måste kompromissa ibland – endast då och då – så att vi kan försörja våra familjer."

Tänk på några av de andra buden. Förstår Gud att det ibland kan bli nödvändigt att stjäla får att klara livet – inte som en vana, men någon gång? Fattar han att en människa i vår tid måste ljuga ibland? Inser en förstå­elsefull Gud att en människa emellanåt måste få synda?

"Naturligtvis inte", säger du. Och ditt "naturligtvis inte" anknyter också till det fjärde budet. Skulle Gud ha gjort det till en del av sin morallag om han kände till att det ibland var nödvändigt att överträda den? Överträdelse av lagen är synd. Och synd är aldrig nödvändig. Det finns inga förhinder som kräver det.

Vår himmelske Fader, vi tackar dig för det mod och den hjälp du ger. Vi ber Dig i dag, vill Du, då nästa sabbat kommer, skänka oss tillfredsställelse och glädje i ett rätt sabbatsfirande. Vi ber i Jesu namn. Amen.

Om författaren till denna artikel, Bibelguide nr. 18

Vad är sabbatsdagen?
Vilken veckodag är sabbat?
När börjar och slutar sabbatsdagen?
Att ha vilodag på den sjunde dagen, lördagen, är det ett nytt påfund?
Har söndagsfirandet stöd i Bibeln?
Översikt över förändringen av vilodagen från sabbat till söndag
Varför ändrades kalendern på 1970-talet?
Vem har ändrat vilodagen från lördag till söndag?
Sabbaten - en realitet i det nya förbundet? (uppsats)

Alfabetiskt ämnesregister
ADRA
Adventisters särdrag
Adventrörelsen
Aktiviteter
Alternativ medicin
Alkohol
Andlighet
Bestseller nr 1
Bibeln
Biståndsarbete
Boktips
Brevkurs
Bön & vetenskap
Civil olydnad
Dopbeslut
Droger
Dygnet enligt Bibeln
Döden
Eviga elden
Evighet
Evolution
Fakta om oss
Festdag
Flyktingar
Folksjukdom
Fottvagning
Framtiden
Främlingskap & tillhörighet
Förstasidan
Helande
Helhetssyn
Helvetet
Herdepsalmen
Himmelska helgedomen
Indexsidan
Invandrare
Israel-konflikten
Jesus egenskaper
Jesus återkomst
Judarna
Kalenderreformen 1973
Kontakt
Kristnas sabbatsfirande
Kurser
Lidandets problem
Livets mening
Lokala aktiviteter
Miljöproblemen
Minnesdag för frälsningen
Minnesdag för skapelsen
Mirakler
Missionsarbete
Missräkningen 1844
Naturliga läkemedel
New Age
Newstart
Norrbotten
Nya sidor
Nybörjarlästips i Bibeln
Personliga berättelser
Plan för mitt liv
Predestination
Profetietolkning
Profettestet
Relationsfaser
Relationskris
Sabbaten
Sabbatsfirandet i historien
Sabbatsvila
Sexövergrepp
Skapelsen
Skellefteå
Spiritism
Syndafloden
Söndagsfirandet & Bibeln
Söndagslag
Teodicé-problemet
Tillitsbrist
Tro
Umeå
Underverk
Ungdomsutbyte 2001
Ungdomsutbyte 2003
Unikt för adventister
Veckodagarnas namn
Veckoindelningen
Veganism
Vegetarianism
Vilodag
Ångest
Örnsköldsvik