 |
|
|
|
|
|
|
|
 |
|
 |
|
|
Mark Levengood: "Den borgerliga familjen, men både med smärta, svärta och stor kärlek. Dessutom är den väldigt, väldigt rolig". |
|
Hufvudstadsbladet: "Första läsningen är rena nöjet, vid andra läsningen blandas njutningen med medkänsla och allvar... Att kalla Från Twenty Gold till Kent en mogen debut är ett understatement. Jag hoppas mycket på att få läsa en fortsättning". |
|
Vasabladet: "Säker romandebut... von Koskull behärskar konsten att berätta och låta läsaren tolka... det är skickligt gjort... (hon skildrar) miljön och stämningen så skickligt och närvarande att läsaren nästan andas in röken från mammans cigaretter." |
|
ÅU: "Agneta von Koskull är en humoristisk och driven berättare... mammans gestalt bildar det mörka stråket i skuldningen, ett stråk som på ett effektfullt sätt konstrasteras mot den lättflytande och glättiga ytan...humorn har likaså i hög grad sin grund i berättargreppet. Sättet att använda perspektivet ger egentligen inte fel bild (informationen går fram), men tendensen att ta språkliga idiom ordagrant, att upplösa 'vuxna' proportioner och kombinera nivåer föder en roande effekt... en välskriven och välkomponerad bok, som både till greppet och språket har klara litterära förtjänster..." |
|
Jakobstads tidning: "Agneta von Koskull har sinne för berättande och ett ypperligt språk. "Från Twenty Gold till Kent" är en bok som får läsaren att vänta på en fortsättning." |
|
DN: "Här finns repliker som ekar av Tove Janssons 'Bildhuggarens dotter' men framför allt ett modersporträtt fyllt av friktion. Det är undanglidande och komplext, skarpt och medlidande samtidigt, precis som människan som skildras. (Texten) saknar nostalgins och självsmekningens koketteri… Kvar blir i stället den psykologiska insikten och den branta ironin, full av känsla: 'Pappa tyckte så mycket om sin barndom att vi fick höra flera saker många gånger.'" |
|
SvD: ”Träffsäkra repliker i debut som ropar efter mer. Agneta von Koskull (född 1947) fångar i sin självbiografiska debutroman Från Twenty Gold till Kent den rätta tonen, och den snärtiga formuleringen, gång på gång. Framställningen är osminkad, lite som en Henrik Tikkanen utan giftgadd. Man fiser och har fotsvett också om man är adelsfröken. Replikerna är sällsynt träffsäkra, de hör till bokens största behållning. ’Från Twenty Gold till Kent’ är en lovande debut som ropar efter en fortsättning.” |
|
GP: ”Agneta von Koskull… fångar livfullt och lustfyllt en förfluten, äventyrlig vardaglighet. Hon uttrycker sig med en självklarhet som signalerar att barnet faktiskt fortfarande, med stadig näve, håller i den vuxnas penna. Hon garderar inte med fiktion, värjer inte för det mörka, utan ger till och med karaktärerna ansikten i en fotoavdelning mitt i berättandet. Romanen balanserar på gränsen till det banala, men det finns en tyngd i den respektlöst lättsamma tonen: ’Senare när jag hade vuxit ikapp skänken blev mamma plötsligt gammal, tappade tänder och hade fött mig sent. Men innan dess hann vi med många fester.’” |
|
UNT: ”I Finland har boken blivit en av de mest uppmärksammade i höst.” |
|
ÖP: ”Det är en livfull och mustig berättelse som kryddas med en stor portion humor. Agneta von Koskull överraskar med sitt enkla språk och sina snabba formuleringar. Det blir igenkännande och ofta kom jag på mig själv sitta med ett leende på läpparna. Boken är litet av en kvinnas populärmiusik från Vittula…” |
|
|
|
|
|
 |
|
 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
