Menylistan

 

 

 

 

Uppdateringar och vad som är nytt

Hem

Vem är då jag - Angelica?

Min uppväxt

-uppväxten del 2

-uppväxten del 3

-uppväxten del 4

Själmordsförsöket

Richards sida

Charlie & Jennifer

Kevin

- Kevins begravning

Melinda

Douglas & Oliver

Ätstörningar: 

-Bulimi & - Aneroxi

Råd till anhöriga

Min blogg / dagbok

Vår bröllopsplanering!

Bloggar och hemsidor som jag gillar att besöka!

Till salu saker - Bilder

Webbringar/Topplistor

 

Hetsätning, bulimia nervosa

Vad är hetsätning, bulimi?

Bulimi är en ätstörning, som i de flesta fall uppträder hos flickor och unga kvinnor från 15-16 års ålder till 20-25 års ålder. Sjukdomen karakteriseras av hetsätning och en oemotståndlig längtan efter mat, som inte kan övervinnas, samtidigt som man försöker gå ned i vikt. Man intar stora mängder mat på kort tid och varvar detta med bantningskurer, fasta, kräkningar, vattendrivande läkemedel, motion och liknande.

Varför får man bulimi?

Man vet inte den exakta orsaken, men många forskare är överens om att hetsätning hänger ihop med anorexia nervosa. Man tror att sjukdomen har flera orsaker:

  • personliga faktorer,

  • sociala förhållanden och

  • kulturella förhållanden. Hetsätning ses framför allt i västvärlden, där vi ser den tunna och vältränade kvinnokroppen som ett ideal, samtidigt som vi har mat i överflöd.


Hur känner man sig när man har bulimi?

Det börjar ofta med en bantningskur eller fasta; man känner sig tjock och missnöjd med sig själv och sitt utseende. Man bestämmer sig för att börja banta, äta mindre och undvika fett. I verkligheten känner man sig mycket hungrig och tankarna kretsar allt mer kring mat. Man kan ibland motstå frestelsen att äta under dagen, men senare på kvällen övermannas man av en våldsam hunger. Matinskaffning prioriteras och andra göromål får vänta. Man köper stora mängder, ofta fet och mjuk mat (smör, choklad och liknande), som man äter hemma i smyg. Man kan inte sluta att äta utan fortsätter att proppa i sig. Skuldkänslor leder till besvär, både psykiskt och fysiskt, och för att må bättre framkallar man kräkningar. Först därefter kan man känna sig "ren".

Varningssignaler

  • De ofta förekommande kräkningarna leder till förlust av livsviktiga salter.

  • Detta kan medföra störningar i hjärtrytmen och i värsta fall hjärtstillestånd.

  • På grund av kräkningarna kan det uppstå irritation, blödningar och till och med skador på slemhinnor i mage och matstrupe, vilket ger kraftiga smärtor.

  • Magsyran kan också skada tandemaljen, ibland med permanenta skador som följd.

  • Spottkörtlarna förstoras.

  • Sår på handryggen orsakade av bett i handen kan uppstå vid framkallad kräkning.

  • Avföringen är riklig på grund av missbruk av laxerande medel.


 

Hur kan man påverka sin situation?

  • Tala om för en god vän hur du egentligen mår.

  • Sluta att skämmas för din sjukdom.

  • Försök att äta regelbundna måltider under dagen.

  • Undvik fasta.

  • Drick vätska med kalium, till exempel äppeljuice, om du kräks.

  • Väg dig endast en gång i veckan och på en bestämd veckodag.

  • För dagbok över dina kräkningar och dina äthysterier.

  • Släng bort alla bantningsmedel.

  • Uppsök läkare för att få remiss till en psykolog specialiserad på ätstörningar.


 

Hur ställer man diagnosen?

  • Hetsätningen pågår minst två gånger i veckan under minst tre månader.

  • Man känner sig hungrig.

  • Olika metoder används för att motverka viktökning: kräkning, fasta, laxermedel, vattendrivande medel med mera.
  • Kroppsuppfattningen är onormal och rädsla för fetma och viktökning är stor.

  • Menstruationerna är oregelbundna.


 

Framtidsutsikter

Sjukdomen blev först känd i början av 1980-talet. Då kände man inte till det spontana sjukdomsförloppet. Av behandlade patienter tillfrisknar cirka hälften; en fjärdedel blir bättre medan en fjärdedel har fortsatta problem.

En del av patienterna med bulimi präglas av impulsiva handlingar och självdestruktion. Det finns därför en ökad risk för självmordsförsök och självmord.

Behandling

Behandlingen går ut på att bryta den onda cirkeln av ångest-hetsätning-skuldkänslor-kräkning/laxering tillfällig befrielse-ångest. De flesta kan behandlas utan att behöva läggas in på sjukhus. De mest använda behandlingsformerna är psykoterapi och läkemedel, antingen var för sig eller tillsammans. Kombinationen av psykoterapi, antingen det är gruppterapi eller individuell terapi, och läkemedel är den mest effektiva.

Självhjälpsdagböcker där man registrerar kräkningar, hetsätning och viktreducerande handlingar varje dag är en god hjälp.

Näringsrådgivning är viktig.

Vid svårare psykiatriska tillstånd som missbruk eller självmordshandlingar eller om det kroppsliga tillståndet är mycket påverkat på grund av täta kräkningar, kan det bli nödvändigt att läggas in på sjukhus.