|
Menylistan
Uppdateringar
och vad som är nytt
Hem
Vem
är då jag - Angelica?
Min
uppväxt
-uppväxten
del 2
-uppväxten
del 3
-uppväxten
del 4
Själmordsförsöket
Richards
sida
Charlie
& Jennifer
Kevin
-
Kevins begravning
Melinda
Douglas
& Oliver
Ätstörningar:
-Bulimi
& - Aneroxi
Råd
till anhöriga
Min
blogg / dagbok
Vår
bröllopsplanering!
Bloggar
och hemsidor som jag gillar att besöka!
Till
salu saker - Bilder
Webbringar/Topplistor
|
|

| Hetsätning,
bulimia nervosa |
Vad
är hetsätning, bulimi?
Bulimi är en ätstörning, som i de
flesta fall uppträder hos flickor och unga kvinnor från 15-16 års ålder
till 20-25 års ålder. Sjukdomen karakteriseras av hetsätning och en
oemotståndlig längtan efter mat, som inte kan övervinnas, samtidigt som
man försöker gå ned i vikt. Man intar stora mängder mat på kort tid
och varvar detta med bantningskurer, fasta, kräkningar, vattendrivande läkemedel,
motion och liknande.
Varför
får man bulimi?
Man vet inte den exakta orsaken, men många
forskare är överens om att hetsätning hänger ihop med anorexia nervosa.
Man tror att sjukdomen har flera orsaker:
- personliga
faktorer,
- sociala förhållanden
och
- kulturella förhållanden.
Hetsätning ses framför allt i västvärlden, där vi ser den tunna
och vältränade kvinnokroppen som ett ideal, samtidigt som vi har mat
i överflöd.
Hur
känner man sig när man har bulimi?
Det börjar ofta med en bantningskur
eller fasta; man känner sig tjock och missnöjd med sig själv och sitt
utseende. Man bestämmer sig för att börja banta, äta mindre och
undvika fett. I verkligheten känner man sig mycket hungrig och tankarna
kretsar allt mer kring mat. Man kan ibland motstå frestelsen att äta
under dagen, men senare på kvällen övermannas man av en våldsam
hunger. Matinskaffning prioriteras och andra göromål får vänta. Man köper
stora mängder, ofta fet och mjuk mat (smör, choklad och liknande), som
man äter hemma i smyg. Man kan inte sluta att äta utan fortsätter att
proppa i sig. Skuldkänslor leder till besvär, både psykiskt och
fysiskt, och för att må bättre framkallar man kräkningar. Först därefter
kan man känna sig "ren".
Varningssignaler
- De ofta förekommande
kräkningarna leder till förlust av livsviktiga salter.
- Detta kan
medföra störningar i hjärtrytmen och i värsta fall hjärtstillestånd.
- På grund av
kräkningarna kan det uppstå irritation, blödningar och till och med
skador på slemhinnor i mage och matstrupe, vilket ger kraftiga smärtor.
- Magsyran kan
också skada tandemaljen, ibland med permanenta skador som följd.
- Spottkörtlarna
förstoras.
- Sår på
handryggen orsakade av bett i handen kan uppstå vid framkallad kräkning.
- Avföringen
är riklig på grund av missbruk av laxerande medel.
Hur
kan man påverka sin situation?
- Tala om för
en god vän hur du egentligen mår.
- Sluta att skämmas
för din sjukdom.
- Försök att
äta regelbundna måltider under dagen.
- Undvik fasta.
- Drick vätska
med kalium, till exempel äppeljuice, om du kräks.
- Väg dig
endast en gång i veckan och på en bestämd veckodag.
- För dagbok
över dina kräkningar och dina äthysterier.
- Släng bort
alla bantningsmedel.
- Uppsök läkare
för att få remiss till en psykolog specialiserad på ätstörningar.
Hur
ställer man diagnosen?
- Hetsätningen
pågår minst två gånger i veckan under minst tre månader.
- Man känner
sig hungrig.
- Olika metoder
används för att motverka viktökning: kräkning, fasta, laxermedel,
vattendrivande medel med mera.
- Kroppsuppfattningen
är onormal och rädsla för fetma och viktökning är stor.
- Menstruationerna
är oregelbundna.
Framtidsutsikter
Sjukdomen blev först känd i början av
1980-talet. Då kände man inte till det spontana sjukdomsförloppet. Av
behandlade patienter tillfrisknar cirka hälften; en fjärdedel blir bättre
medan en fjärdedel har fortsatta problem.
En del av patienterna med bulimi präglas av impulsiva handlingar och självdestruktion.
Det finns därför en ökad risk för självmordsförsök och självmord.
Behandling
Behandlingen går ut på att bryta den
onda cirkeln av ångest-hetsätning-skuldkänslor-kräkning/laxering tillfällig
befrielse-ångest. De flesta kan behandlas utan att behöva läggas in på
sjukhus. De mest använda behandlingsformerna är psykoterapi och läkemedel,
antingen var för sig eller tillsammans. Kombinationen av psykoterapi,
antingen det är gruppterapi eller individuell terapi, och läkemedel är
den mest effektiva.
Självhjälpsdagböcker där man registrerar kräkningar, hetsätning och
viktreducerande handlingar varje dag är en god hjälp.
Näringsrådgivning är viktig.
Vid svårare psykiatriska tillstånd som missbruk eller självmordshandlingar
eller om det kroppsliga tillståndet är mycket påverkat på grund av täta
kräkningar, kan det bli nödvändigt att läggas in på sjukhus.

|