♥Fibromyalgi

Fibromyalgi är en gammal sjukdom som gått under många olika namn. Men man vet fortfarande inte vad den beroro
på. Det finns
inga prover att ta som visar på fibromyalgi, och det syns inte utanpå.
Lyckligtvis går forskningen framåt. Ny kunskap gör att inställningen till fibromyalgi håller på
att förändras. Sjukdomen blir
allt mer känd å erkänd - och det finns hjälp och stöd att få för dig som är drabbad.

HUR KÄNNS FIBROMYLAGI ??

Det viktigaste symtomet på fibromyalgin är en svår muskelvärk och ömhet som inte vill släppa.
Den kan kännas på olika sätt
;
molande, svidande, brännande eller ibland som kramp. Värken brukar kännas värre när du använder
musklerna, men finns kvar
även i vila.
Förutom smärtan kan du också bli stel, svag och trött i musklerna och hela kroppen. Du kanske får
svårt att bära
t ex matkassar. Eller så blir det besvärligt med små pilliga saker som att knäppa en knapp eller trä
en synål. Ett annat symtom
är att du blir mycket trött. Tröttheten kan både bero på sjukdomen i sig och att du sover sämre
när du har ont. Man vet inte
med säkerhet.
Fibromyalgi påverkar hela kroppen och kan ge många olika symtom. Huvudvärk och yrsel är vanligt. Du
kan bli orolig i magen.
Kanske får du svårt att koncentrera dig och att göra flera saker samtidigt. Självklart får smärtan
och tröttheten också följder
för känslolivet. Du kan bli orolig, arg eller nedstämd.
De flesta med fibromyalgi har bättre och sämre perioder. Besvären kan till och med variera från dag till
dag . Ena dagen kan
du känna dig bra, för att nästa ha mycket ont.

HUR FÅR DU EN DIAGNOS ???

Det finns inga prover att ta som kan visa att du har fibromyalgi. Läkaren utgår i stället från de symtom
du beskriver. Man
har sedan några år fastställt kriterier som gör att man kan ställa diagnosen. I den ingår
en utrbredd diffus värk sedan minst
tre månader. Man trycker också på olika punkter på kroppen som ska smärta vid ett visst tryck,
så kallade "ömma punkter".
Ibland behöver läkaren ta prover för att tuesluta annan sjukdom. Det kan kännas jobbigt att få beskedet
att du drabbats av
en sjukdom som kan bli långvarit. Samtidigt är en diagnos ofta första steget mot bättring. Du kan börja
förstå symtomen och
göra något åt dom. Har du varit orolig över besvären kan det också bli en lättnad att
få veta orsaken.
I många fall kan en allmänkäkare ställa diagnosen - i andra fall kan det krävas kontakt med en reumatolog
eller smärtläkare.

VEM DRABBAS ???

Idag har omkring 100 000 personer i Sverige fibromyalgi. De flesta är kvinnor. Man kan drabbas när som helst i livet,
även
om fibromyalgi är mycket ovanligt hos barn.
Många drabbade har släktingar med samma besvär. Man vet inte om det är tecken på att sjukdomen
är ärftlig, eller om det är
miljöfaktorer som spelar in.

INGEN VET VARFÖR !!!

Ingen vet ännu säkert vad fibromyalgi beror på. Men det forskas en del och det finns flera trorier. Eftersom
hela kroppen
är inblandad kan du få många olika symtom. Det blir svårt att veta vad som är orsaken och verkan.
Troligen beror värken vid fibromyalgi på att kroppens smärtsystem blivit överkänsligt. Det tyder
t ex de ömma punkterna på.
Överkänsligheten gör att du får oproportionerligt ont jämfört med din retning du utsätts
för. Många forskare tror att denna
överkänslighet beror på obalans i centrala nervsystemet.
Besvären vid fibromyalgi förvärras av sömnbrist. Därför finns tankar om att störd djupsömn
bidrar till sjukdomen. Många forskare
menar att långvarit stress i olika former kan utlösa fibromyalgi. Det finns som sagt många teorier. Men det
enda säkra är
att ingen vet säkert.........

FIBROMYALGI ÄR INGEN PSYKISK SJUKOM !!!

Att leva med ständig värk och trötthet påverkar förstås känslolivet. Man kan bli både
arg, ledsen och nedstämd. Men fibromyalgi
är ingen psykisk sjukdom som ibland påstås. Exempelvis är depressioner inte vanligare hos människor
med fibromyalgi än hos
andra som lever med långvarit värk.
Eftersom kropp och själ hänger ihop kan symtomen bli värre och du kan få ännu ondare om du känner
dig deprimerad , ledsen
eller stressad. Det blir lätt en ond cirkel. Därför är det viktigt att ta hänsyn till både
kropp och själ när man behandlar
fibromyalgi.

SMÄRTA SYNS INTE...

en av svåritheterna med fibromyalgi är att det inte syns utanpå. Du kan se helt frisk ut, även om du
har oerhört ont. Dessutom
brukar besvären komma och gå. Du kan känna dig bra ena stunden , för att nästa ha ont. Det är
ibland svårt för omgivningen
att förstå.
Ett annat problem är att kunskapen om fibromyalgi fortfarande är dålig. Det gör att många med fibromyalgi
upplever att de
inte blir tagna på allvar. Varken av omgivningen eller sjukvården. Blir du avfärdad och ifrågasatt
är det lätt att känna tvivel
och skuld.
Det är jobbigt nog att leva med värk och trötthet. Det borde vara en självklarhet att då bli bemött
med respekt och inte misstro......

VAD HJÄLPER ???

Eftersom man inte vet exakt vad som händer i kroppen vid fibromyalgi, finns fortfarande ingen bot. Men många lär
sig med åren
att lindra värken och hantera sjukdomen. Vissa blir faktiskt helt av med besvären. Varken myskler eller leder blir
heller
skadade av sjukdomen.
Tveka inte att söka hjälp. Den finns att få på många håll. Förhoppningsvis kan du få
bra hjälp av din allmänläkare. Kanske
behöver du också träffa en rehabiliteringsläkare, smärtspecialist, arbetsterapuet eller sjukdymnast
för att kunna hantera
sjukdomen.

LYSSNA PÅ DIN KROPP....

Det svåraste först ; Respekera att din kropp sätter gränder. Det är viktigt att du anpassar ditt
liv så att det fungerar med
sjukdomen, ofter vad du orkar och klarar.
Se till att det finns tid för vila, avslappning, motion och behandling. Vissa saker tar längre tid och du kanske
behöver fler
pauser.
Undvik att planera för mycket och lämna utrymme för det spontana.
En arbersterapeut kan hjälpa dig med arbetet att strukturera om din vardag.
Hur mycket du orkar arbeta beror ju förstås på arbetsuppgifterna och hur ont du har, vilket kan variera från
dag till dag.
Många klarar att fortsätta jobba, men de med svårare besvär kan behöva gå ner i tid eller
bli sjukskriven på heltid.
Kanske bör du till och med byta arbete. Det gäller framför allt om din nyvarande arbetsplats är stressig
eller innebär mycket
statisk belastning. Ibland kan en rehabiliteringsmedicinsk klinik hjälpa till för att det ska bli möjligt att
arbeta, trots
fibromyalgin.

LÄS PÅ...

Försök att lära dig så mycket som möjligt om fibromyalgi. En bra kontakt är Reumatikerförbundet.
De annordnar kurser, cirklar och självhjälpsgrupper. På vissa håll finns också specilla smärtskolor
som ger information och
råd för dig som lever med kronisk värk.
Det är bra om dina anhöriga och andra i din omgivning också skaffar kunskap om fibromyalgi. Det leder till
större förståelse,
vilker kan hjälpa både dem och dig...

RÖR PÅ DIG !!

Smärtan vi fibromyalgi gör att det är lätt att bli stillasittande. Men det är viktigt att du fortsätter
röra på dig och använda
dina muskler. Det finns ingen risk att de tar skada. Mjuk motion har bara positiva effekter på fibromyalgi. Du blir
starkare
och uthålligare, och smärtan blir inte värre.
Öka konditionen sakta och försiktigt, utan att överbelasta kroppen. Det räcker långt om du rör
dig en liten stund varje dag.
Försök hitta en aktivitet du tycker om - kanske promenader, jobba i trädgården eller cykla. Många
med fibromyalgi tycker att
gympa i varmvattenbasäng fungerar bra.
En sjukgymnast kan hjälpa dig lägga upp ett effektivt träningsprogram.

VAR RÄDD OM SÖMNEN.......

Undersökningar visar att dålig sömn förvärrar symtomen vid fibromyalgi.
Att förbättra djupsömnen är därför en mycket viktig del i behandlingen.
Tänk på att alkohol , nikotin och kaffe kan påverka sömnen negativit. Har du tillgång till en
sköng säng i ett svarlt och
tyst sovrum är det förstås bra. Det gäller att upptäcka vad du behöver för att sova bra.
Ibland kan en liten dos antidepressiva lekämedel eller vissa sömnmedel förbättra djupsömnen.

LINDRA VÄRKEN...

Det finns så många smärtlingdings metoder som kan hjälpa vid fibromyalgi, allt från mjuk massage
till akupunktur, TENS "elektrisk
nervstimulering" och varma bad. Men alla smärtbehandlingar fungerar olika bra för olika människor. Därför
får du pröva dig
fram, för att hitta vad som känns bra för dig...

SÖK STÖD ...

För att lättare kunna anpassa dig till liet med fibromyalgi kan det vara en stor hjälp att prata med någon
i din omgivning
.
Många får också stöd av att träffa andra med samma besvär, kanske i en studiecirkel. Kontakta
Reumatikerförbundet för information
om vad som finns nära dig.

IBLAND BEHÖVS LÄKEMEDEL...

Det finns tyvärr inga mediciner som ger någon varaktig hjälp mot frbromyalgi.
Om smärtan blir över mäktig kan vanliga värktabletter ibland vara bra att ta till. Många med fibromyalgi
har provat åtskilliga
sorter, och kanske hittat nogit som hjälper någorlunda. Men det är svårt att få bra effekt under
längre perioder. Om värkmedicinen
inte ger någon större verkan, är det bättre att låta bli den och undvika risken för biverkningar.
Ibland ger man mediciner som hjälper till att förbättre djupsömnen. Fråga din läkare om du
undrar.

VILL DU VETA MER ??

Många frågor om fibromyalgi kan du försås ställa direkt till din läkare. En viktig kontakt
är Reumatikerförbundet. De kan
ge mycket information om fibromyalgi och hjälper dig med kontakter till fibromyalgiombudet. De kan ge mycket information
om
fibromyalgi och hjälper dig med kontakter i din närhet. Reumatikerförbundet ger också ut en bra meddlems
tidning och ordnar
medlemsträffar. Du når dom på 08-6925800 eller e- post ;
info@reumatikerforbundet.org
Besök gärna deras hemsida på internet ;
www.reumatikerforbundet.org
Är du lite yngre kan du kontakta Riksorganisationen Unga reumatiker på 08-6058270, eller
www.ungareumatiker.org
Ett lästips är boken "Fibromyalgi - symtom, diagnos, behandling" av Robert Olin och Ulf Schenkmains (sveriges Radios
förlag).
Du är alltid välkommen till soss på Apoteket. Vi kan ge dig råd och information kring läkemedel
och har många praktiska hjälpmedel
som kan underlätta vardagen. Dugnet runt kan du också ringa läkemedelsrådgivningen på ;
020-667766
och besöka var hemsida på www.apoteket.se

DETTA ÄR SKRIVIT UR APOTEKETS BROSCHYR OM FIBROMYALGI.......

Fibromyalgi har blivit en folksjukdom
Fråga:

Vad är Fibromyalgi och vad utlöser sjukdomen då?
Varför har man tidigare hört talas om Fibromyalgi
och finns det någon bot att få idag?

Svar:

Fibromyalgi är ett smärttillstånd där smärtkänsligheten
har ökat i muskelfästen och benhinnor. Smärtsystemet
har blivit överkänsliga på flera nivåer:
i benhinnorna, smärtmottagare (smärtreceptorer),
i smärtbanornas omkopplingsstationer
i ryggmärgen samt i centrala nervsystemet där
smärtsignalerna "färgas" av personligheten
och av tidigare emotionella upplevelser.
Fibromyalgi är i medicinsk bemärkelse ingen
reumatologisk sjukdom och inte heller
"bara någon psykisk inbillning". I stället utgör denna
ökade känslighet i smärtsystemet att
man biologiskt lider av Fibromyalgi vilket innebär att
den kan räknas till en av våra folksjukdomar.

Fibromyalgi leder inte till någon annan farlig
sjukdom , T.ex. cancer, ledgångsreumatism eller
någon annan muskelsjukdom man blir inte
rullstolsburen. Fibromyalgi orsakas av en
kombination av inre personliga belastningar,
det har en betydelse för hur inkommande
signalsubstanser tolkas eller hur nivåerna av
smärtsystemets signalsubstanser är reglerade.
Exempel på personliga belastningar är:
social stress, dåliga relationer, försämrad sömn,
dåligt självförtroende, otillräcklig
förmåga till stresshantering. (Coping).
De yttre är de som belastar smärtreceptorerna.
T.ex. olycksfall, muskulära belastningar,
En del virusinfektioner, vissa reumatiska sjukdomar
såsom ledgångsreumatism kan kombinerat med
nedstämdhet och trötthet leda till Fibromyaglismärta där oftast de
reumatologiska medicinerna inte hjälper.
Lokala smärttillstånd T.ex. tennisarmbåge
eller en smärtande axel kan kombinerat med stress
breda ut sig till andra muskelfästen och benhinnor.
Så tidigt som år 1904 benämndes fibromyalgi för Fibrosit.
I folkmun har det benämnts för SVBK
(Sveda, Värk & Bränn Kärringar).
90 procent av fibromyalgipatienterna
är kvinnor, vilket sannolikt avspeglar belastningsmönster såväl
yrkesmässigt så som på det personliga planet i vår tid.
De internationella kriterierna som kom på 1980-talet
och ökad forskning har medfört att Fibromyalgismärta
nu är lättare att diagnostisera.
Den har blivit mera känd och begriplig.
Vid akademiska sjukhuset pågår forskning på
Internationell hög nivå när det gäller smärtreceptorernas
påverkan av vissa smärtframkallande ämnen,
såsom pepparsubstansen Kapsicin.

Det finns ingen enkel åtgärd att ta till för att bota Fibromyalgivärk
Tillståndet är oftast långvarigt vilket beror på att
belastningsmönster inte är så lätta att ändra på.
Prognosen beror på de bakomliggande
belastningarna och hur långt smärttillståndet har gått.
Hos tonåringar finns även detta smärttillstånd
(Även om det är vanligast i medelåldern)
Men en finsk studie visar att smärtan kan
försvinna i viss omfattning då ungdomarna undersöktes
efter ett år. Det finns ingen vävnadsskada i
benhinnor, muskelfästen eller muskler,
vilket var en hypotes på 80-talet.
Idag vet vi att smärtsystemet har ställt in sig på en ökad
känslighetsnivå, smärttröskeln har sänkts.
Utredning och behandling av fibromyalgi sker hos
husläkare och omfattar information om sjukdomen gärna
kompletterande med en studiecirkel,
ett anpassat muskulärt träningsprogram,
genomgång och analys av ens social- och livssituation.
Ett kurator eller psykologstött program riktat till personligheten,
åtgärder för att förbättra sömnen, smärtlindrande medicinering.

~*~

SJUKDOMEN FIBROMYALGI

Symtom på sjukdomen.

1. Värk i hela kroppen, såväl höger som vänster sida.

Konstant daglig värk och /eller smärta vid väderomslag eller vid för hög aktivering av kroppens muskler när man ansträngt
sig.

2. Nedsatt muskelstyrka. Man orkar ej utföra samma rörelser som friska människor.

3. Ömma punkter, som vid beröring och tryck upplevs mycket smärtsamma.

4. Trötthet. Dels allmän trötthet och dels muskulär trötthet. Känsla av att aldrig vara utsövd.

5. Sömnproblem. Svårt att somna och man vaknar ofta under natten på grund av värk och stelhet. Den djupa REM-sömnen är störd.

6. Problem vid väderväxlingar. Kyla, blåst, regn eller fuktig värme ger ofta ökade smärtor, likt krampsmärtor. Vid låg luftfuktighet
och lågt lufttryck reagerar musklerna med värk.

7. Yrsel. Vaknar man med huvudvärk och yrsel är det ofta fibromyalgi.

8. Morgonstelhet, det kan ta en till flera timmar innan stelheten går över även när man suttit stilla en längre tid.

9. Domningar och stickningar i muskulaturen, speciellt nattetid.

10. Olika magsymtom. Buller och körningar i magen,

omväxlande hård och lös avföring, även kallad "colon irritable". Stress och oro förvärrar symtomen.

11. Bröstsmärtor, hjärtinfarktssmärta eller kärlkrampssmärta. Det är en smärta som känns som om den strålar ut i ryggen och
armarna och/ eller efter ena sidan.

12. Ländryggsproblem. Ofta debuterar fibromylagi-sjukdomen med ryggbesvär av olika slag.

13. Huvudvärk. Två typer av huvudvärk är vanliga. Dels den som strålar upp mot nacken, pannan och käkarna, dels en som är
dov pulserande över hjässan och pannan.

14. Svullnadskänsla i fingrar och tår. Denna svullnad kan man oftast inte se med blotta ögat.

15. Influensaliknande symtom. Frysningar, svettningar, feberkänsla och tilltagande värk i kroppen. Detta fenomen uppstår nästan
alltid vid väderomslag.

16. Fumlighet. Den drabbade tappar saker, glömmer lätt och är klumpig i största allmänhet.

17. Infektionskänslighet. Man har lätt att få infektioner av alla typer.

18. Rayonards symtom. Fingrarna blir vita, blåfärgade och smärtor uppstår och förekommer vid kallt klimat.

19. Oro och stress. Inaktivitet och enbart vila förvärrar smärtorna.

20. Bruxism. Ihopbitande av tänderna med gnissel och vanemässigt molande.

21. Störd funktion i underkäken.

22. Smärtsamma och oregelbundna menstruationer.

23. Vätskeansamling i kroppen.

24. Onormal smärta i huden.

25. Hudrodnad. Eksem av olika slag samt allergier mot pollen och astma finns hos 50-65% av fibromyalgikerna.

26. Förhårdnader, torr hy och torra slemhinnor (även i underlivet), där svampväxt ofta får grogrund.

27. Dimsyn. Trötthet i ögonen gör det svårt att läsa och att fästa blicken.

28. Muskelspänning, speciellt närmast bålen.

29. Allodynia, d v s nedsatt muskelkraft hos hjärtat.

30. Skakningar och darrningar.

31. Det yttre (Perifera) sympatiska nervsystemet är onormalt.

32. Humörförändringar såsom aggressivitet, lätt för att gråta och kort stubin.

33. Rastlöshet, ångest och depressioner.

34. Smärtor under fötterna, som gör det svårt att gå.

35. SiccSyndrom, d v s nedsatt sekretion (utsöndring) i tår- och spottkörtlar samt i nässlemhinnan. Detta kallas också Sjögrens
Syndrom.

36. Ljud-och ljuskänslighet.

37. Livedo retucularis ( nätliknande missfärgning av huden). Hud-/ skinnpåsar, liknande rött fiskenät med blå eller lila fläckar
framträder synligt på huden.

38. Godartade knutor och knölar, förekommer lite varstans på kroppen t ex vid halsen och i ärmvecken.

39. Högt resp. lågt blodtryck.

40. Tungt att andas. Hugg i bröstet vid inandning.

41. Ökad känslighet för lukter resulterar ofta i illamående.

42. Nedsatt sexualdrift.

43. Metallsmak och saltsmak i munnen.

44. Ansiktssmärtor och huvudvärk. Ansiktssmärtorna kan komma från tuggmusklerna runt käkleden och käkbenet.

45. Täta vattenkastningar.

Jönköping´s ReumatikerFörbund

FIBROMYALGI-MJUKDEL för mjukdelsr. inkl.
fibromyalgi,
Dercum och kron.
värksyndrom

Det finns mer att läsa om Fibromyalgi inne på min andra hemsida

http://groups.msn.com/q7obic460ujpmjpurpcn34qld7/fibromyalgi.msnw