Ex Nihilo
Stenar ljuger inte! 
Om fossiler kunde tala ...

Evolutions-
lärans
ursprung

Datering
& ålder

Katastrofism

DNA &
livets
uppkomst

Social-
darwinism

Artikelindex
& länktips

2 Hur beräknas jordens ålder?

2.2         Dateringstekniker

av Per Wikström

2.2.1       Tiden som konstruktör

Tiden är den tredje gudomen i utvecklingsläran. Eftersom ingen kan ha sett vad som hänt under de miljoner år som gått sedan livet kom till jorden, kan man påstå vad man vill.

Man vill få oss att tro att tiden med hjälp av slumpvisa mutationer och naturligt urval har åstadkommit alla de fantastiska konstruktioner vi har runt om oss.

2.2.2        Upplistning

Det blir alltför omfattande om vi går igenom alla metoder, men vi skall fokusera oss på de som jag funnit vara de viktigaste, d.v.s. de som man stöder sig på för att hävda de miljoner och miljarder av år som vi så ofta hör talas om.

De är:

1. Radiometriska mätningar. Det finns långsamma och snabba klockor.

2. Kol-14-dateringar av föremål som varit levande eller av annan anledning finns med i kolets kretslopp

3. Det stratigrafiska tidsschemat (har vi gått igenom)

4. Glaciär is

5. Stalaktitformering

2.2.3        Här några andra metoder som används

6. Korallrev

7. Tryck i oljekällor

8. Erosion

9. Äldsta träden

10. Befolkningstillväxt

11. Aminosyredatering

12. Historiska dokument, nedtecknade data

Vi kommer in på några av dessa. Vi skall hur väl de kan kopplas samman med den allmänna teorin att jorden är 4-5 miljarder år och med det stratigrafiska tidsschemat. Nya observationer antas eller förkastas beroende på om det passar in i mönstret eller ej. D.v.s man använder modellen för att tolka fakta. När tolkningen är klar presenteras det för oss som fakta. Det här gäller båda ståndpunkterna, både evolutionsläran och skapelseläran. Du måste själv koppla in den dator som Gud givit dig och bilda dig en egen uppfattning. Du kan inte bygga din tro på vad någon annan tror.

Erosion
Med dagens erosionstakt av världens landmassa till havet, skulle det finnas 30 gånger mer sediment i havet (om man utgår ifrån miljoner/miljarder år). Dessutom skulle alla världens kontinenter eroderat ner till havsnivån på bara 14 miljoner år. Bergens uppstickande kantighet och dalarnas, vittnar om deras unga ålder.

Ytjordskiktet
Jorden har ca två decimeter av ytjord. Vetenskapsmän uppskattar att kombinationen av växters tillväxt, bakteriers nedbrytande och erosion, producerar ca 15 cm ytjord på 5 000 - 20 000 år. Miljoner/miljarder år skulle producerat ett tjockare ytjordskikt än vi har idag.

Träd
Det sägs att de två trädslagen "bristlecone pine" och "redwood" är de äldsta levande träden på jorden. De är mindre än 5 000 år gamla. De har överlevt många naturkatastrofer. De kommer att överleva ytterligare tusentals katastrofer. Varför har vi inte träd som är 8 000 eller 10 000 år gamla eller äldre? Bibeln talar om en omvälvande översvämningskatastrof som skedde 5 000 år sedan.

Befolkningstillväxt
Vi har en god uppfattning om hur många människor det finns på jorden, och i vilken takt folk föds och dör.

2.2.4        Bibelns kronologi enligt masoretisk text

Från urtexterna som inte finns kvar, annat än det som funnits i arkeologiska fynd och i Döda havsrullarna, finns två levande översättningar. En gjord av hebreer och som daterar sig till tiden 500-1000 år efter Kristus. Det är den som kallas den masoretiska texten. Den andra är en grekisk översättning "Septuaginta" (LXX) gjord 260 före Kristus. Lukas har t.ex. tagit mycket av sin information från Septuaginta. Emellertid, när man får se den noggrannhet med vilken hebreer kopierat sina texter, så finns ingen anledning att betvivla överensstämmelsen med de ursprungliga texterna.

2.2.5        Radiometrisk mätning

Bygger på sönderfall av radioaktivt material.

T.ex. ²³⁸U è ²⁰⁶PB  T_1/2= 4,5x10⁹ år = (4 500 000 000 år)

Eller Kol-14: 

[¹⁴N è]¹⁴C è¹⁴N  T_1/2= 5730 år  

2.2.6   Sönderfall av kol-14

Varje mängd halveras varje 5 730 år.

2.2.7        Kol-14 förutsättningar

Jordens atmosfär består (IDAG) av:

78 % kväve

21 % syre

0,06 % koldioxid

0,0000765 % radioaktivt kol (kol₁₄) som är uppblandat med det vanliga kolet som ingår i koldioxiden i luften.

2.2.8        Tillkomsten av kol-14

Kosmisk strålning träffar ständigt jordens atmosfär. Denna strålning slår ut energirika neutroner ur atomer och dessa energirika neutroner omvandlar i sin tur kväve [N] till Kol-14, en isotop som återgår till Kväve så småningom.

Med syre blir kolet koldioxid, tas upp av plantorna och äts av människor och djur och kommer så in i näringskedjan. När vi dör upphör intaget och därför sjunker förhållandet mellan radioaktivt kol och vanligt kol i vävnaderna.

Fördjupning:
Kväve har atomnumret 14 och består av 7 protoner och 7 neutroner samt 7 elektroner. När en neutron med rätt energi träffar en kväveatom, slår den ut en proton och en elektron = väte [H] och kvar blir 6 protoner och 8 neutroner samt 6 elektroner, d.v.s. lika många elektroner som vanligt kol₁₂ p.g.a. den förlorade elektronen, men det är det nu en kolisotop p.g.a. av den extra neutronen.  [C₁₄] Kol-14 är radioaktivt med en halveringstid på 5 730 år.

2.2.9        Vad vet vi om proportionerna i luften för 5 –9 tusen år sedan?

Här ser vi en serie mätningar från Mauna Loa. En ständig ökning, vilket vi också får höra på nyheterna. CO₂ går under namnet ”drivhus-gas” som ökar temperaturen på jorden, vilket stör El Niño genom att öka frekvensen och mycket annat. Vi kan helt enkelt fastställa, att vi måste tro att förhållandena varit som vi antar hela vägen tillbaka i 50 000 år, vilket motsvarar den minsta mätbara mängden av kol-14.

2.2.10    Grafisk representation av syndaflodens inverkan på kol-14 i atmosfären

C₁₄ / C₁₂ är förhållandet vi vill mäta. Se på det antagande man gör, med vissa korrigeringar (t.ex. med trädringar man mätt variationer i).

Men vi ser att om vi antar att Bibelns historia är riktig så stämmer heller inte C₁₄ mätningar.

2.2.11    Antaganden för kol-14

1. Man måste antaga att den kosmiska strålningen varit konstant under tiden.

2. Det atmosfäriska kolet utgörr bara 0,0008 % av allt kol. >99 % av jordens kol finns bundet i kalkstenen, 0,31 % i olja och gas och 0,02 % i kol. Kol-14 kommer från kväve - oberoende av allt kol-12 som finns.

2.2.12    Några resultat av C₁₄ mätningar

·         Skal på levande musslor (mollusker): 2 300 år. (Science, vol. 141, 1963, s. 634-637.)

·         Ny ved från levande träd: 10 000 år 

·         Säl, nyligen dödad: 1 300 år. (Antarctic Journal, vol. 6, sept-okt 1971, s 211.)

·         Mumifierad kropp, 30 år gammal: 4 600 år

·         Skal från levande sniglar kol-14 daterades till 27 000 år. (Science, vol. 224, 1984, s. 58-61.)

Här har vi ett antal anomalier – där mätningarna inte givit förväntat resultat. Det finns mycket skrivet och debatterat om dessa mätningar och deras otillräckliga överensstämmelser med varandra för att inte tala om att de inte är konsistenta. Långa uppsatser har skrivits om varför man inte skall acceptera ett värde som inte stämmer överens med teorin.

T.ex. har man konstaterat att växter i närheten av vulkaner med utbrott praktiskt taget saknar kol-14. Varför? – Jo, därför att luften runt vulkanerna är mättad med koldioxid från jordens inre.

2.2.13    Förutsättningar vid radiometrisk mätning

Nollställningen

Bara moderisotop vid tid = 0, eller kända proportioner

Slutet system – inget kommer in – inget kommer ut (jämför bly i marken) – surt regn

Konstant sönderfallshastighet – Ingen ändring med andra kemiska eller temperaturförhållanden. D.v.s.: Den takt med vilken t.ex. uran sönderfaller till bly ändras inte med tid,  temperatur eller andra yttre förutsättningar.

2.2.14  Resultat av mätningar på sten

I juli 1969 skickade Richard Leakey vulkaniska prover för att datera "skalle nr 1470". Med K-Ar fick man 220 miljoner år, vilket bedömdes orimligt för människans förfäder, varför ytterligare ett prov skickades.

Kristaller som syntes vara i gott skick gav åldern 2.6 miljoner år, en siffra som sedan publicerades.

(Citerat av Prof. Et Hall, Directory of the Research Laboratory for Archaeology and the History of Art, Oxford, i Sunday Telegraph, 1974-11-04, s. 15.)

2.2.15    Lava från Hawaii i slutet av 1800-talet

Daterades till 160 miljoner år och upp till 2 960 miljoner år. Min fråga är: Hur skall man kunna vet när mätningen är riktig? – Man måste veta innan man utför den radiometriska mätningen i vilket system och vilken tidsepok i det geologiska tidsschemat man rör sig så att värden som ligger ”fel” kan förkastas och de som ligger ”rätt” antagas.
(Funkhouser J.G., Naughton J.J.: "Radiogenic Helium and Argon in Ultamafic Inclusions from Hawaii", Geophyiscal res, 1968, 73:14, s. 4601-4607.)

2.2.16    Zirkoner - också otillförlitliga

Försök har visat att helium inte stannar i dessa zirkoner såsom man trott.

Allt för mycket Helium finns fortfarande kvar i kristallerna för att belägga den ålder de påstås ha. Med kompensation för den flykt som helium visat sig ha kan man fastställa att jordens prekambriska skorpa bildats för ca 6 000 år sedan.
(Forskningssamarbete mellan Institute for Creation Research [ICR], the Creation Research Society [CRS] och Answers in Genesis [AiG].)

By measuring the amount of uranium and ‘radiogenic lead’ in these crystals, one can calculate that, if the decay rate has been constant, about 1.5 billion years must have passed.  (This is consistent with the geologic ‘age’ assigned to the granites in which these zircons are found.)
There is a significant amount of helium from that ‘1.5 billion years of decay’ still inside the zircons.  This is at first glance surprising for long-agers, because of the ease with which one would expect helium (with its tiny, light, unreactive atoms) to escape from the spaces within the crystal structure.  There should surely be hardly any left, because with such a slow buildup, it should be seeping out continually and not accumulating.
Drawing any conclusions from the above depends, of course, on actually measuring the rate at which helium leaks out of zircons.  This is what one of the RATE papers reports on.  The samples were sent (without any hint that it was a creationist project) to a world-class expert to measure these rates.  The consistent answer: the helium does indeed seep out quickly over a wide range of temperatures.  In fact, the results show that because of all the helium still in the zircons, these crystals (and since this is Precambrian basement granite, by implication the whole earth) could not be older than between 4,000 and 14,000 years.  In other words, in only a few thousand years, 1.5 billion years’ worth (at today’s rates) of radioactive decay has taken place.   Interestingly, the data have since been refined and updated to give a date of 5,680 (+/- 2,000) years.

2.2.17    Datering av sten

Vulkaniskt berg kan dateras med hjälp av:

·         Kalium - argon (ädelgas) ⁴⁰K è⁴⁰Ar, eller 

·         Rubidium - strontium ⁸⁷Rb è⁸⁷Sr 

Problem:

·         Väldigt långa halveringstider (miljarder år)

·         Flyktiga gaser

·         Kalium t.ex. löses upp av vanligt vatten

Till nästa avsnitt "Problem inom datering"

Tillbaka till huvudsidan för "Datering och beräkning av ålder"

Till webbplatsens förstasida

WinWord-fil med dennna webbsidas innehåll redigerat för utskrift i två spalter i A4-format

Ariska rasen

Befolkningstillväxt

Behemot

Blindtest

Bärnsten

Darwin

Dinosaurier

Dinosauriekött

Erasthostenes

Erosion

Figuriner

Flodslam

Fossil

Glaciäris

Grauballermannen

Halos

Helmont

Hitler

Homo Erectus

Jesus

Jordens ålder

Kol-14

Korallrev

Korsskikt

Lamark

Lamarkism

Lerfiguriner

Leviatan

Londonhammaren

Lucy

Lyell

Magnoliafossil

Malakit

Methuselah

Musfällan

Neanderthalaren

Nebraskamannen

New Age

Niagarafallen

Oljekällor

Orion

Pasteur

Petroleum

Piltdownmannen

Plejaderna

Polystrataträd

Radiometrik

Redi

Sjusjärnorna

Socialdarwinism

Stalaktiter & stalagmiter

Stalin

Syndafloden

Treenigheten

Weismann

Zirkoner

Åldringsvård

Äktenskapet

Äldsta trädet

Öken