

BRAHEHOLMEN
Braheholmen ligger i Fläcksjön. På holmen finns en paviljong som är byggd ca 1807 av greve Posse. Paviljongen är en liten kopia av ett slott som fanns där under 1600-talet. Slottet ägdes av Ebba Brahe gift med Jacob de la Garde.
Braheholmen är ett natursköt
pittoreskt område med anknytning till svensk historia. Fläckebo
församling är ägare av holmen idag. Vintertid, när det
är is på sjön, går det bra att ta sig fram till holmen.
På sommaren finns båt att hyra. Nyckeln till båten kan hämtas
i Fläckebos Rum och Frukost nedanför kyrkan.
HISTORIA
Sägnen om kärleken
mellan Ebba och Gustav II Adolf och tavlorna i paviljongen.
Gustav II Adolf var förälskad i Ebba, men änkedrottningen lät
Ebba giftas bort med Jacob.
Tavlorna i paviljongen är troligen från samma tid som paviljongen
byggdes. Den stora tavlan föreställer Ebba Brahes och Jacob de la
Gardes bröllop, så som sägnen berättar den. Sägnen
lyder att Gustav II Adolf fick underrättelse om Ebbas och Jacobs bröllop.
Han red i sporrsträck från krigsfältet för att hindra
giftermålet. Han lät hästen simma 2 km över Fläcksjön
istället för att rida runt sjön, men han kom för sent.
Bröllopet var i full gång när han kom fram till Axholmsslott.
Änkedrottningen Kristina är med på tavlan och ser ut att vara
nöjd med giftermålet. Sägnen berättar att änkedrottningen
förvarnade Ebba om att hennes son Gustav II Adolf inte kommer att gifta
sig med Ebba. Hon skrev med en diamant ring på ett fönster (till
Ebba):
"Det ena du vill det andra du skall, så brukar det gå i dylika
fall".
Ebba skrev på fönstret "Jag böjer mig för viljan
din och finner mig i lotten min".
Tavlan över ingången
(dörren) visar hur Ebba Brahe mottager morgongåvan från Jacob
de la Garde (Runsa i Uppland i verkligheten).
En tavla med bild av Axholm finns i familjen Posses ägo. Tavlan är
en kopia gjort 1770 efter en förlaga från 1736. Familjen Posse
bor idag utanför Linköping.
Medaljongerna som finns på var sin sida av dörren är bilder av Ebba Brahe och Jacob de la Garde.
I Runda rummet finns ett porträtt
av Gustav II Adolf. Inskriptionen under denna är:
Ej var någon rättvisare än han och större i krigiska
bedrifter och fromhet.
HISTORIA OM BRAHEHOLMEN
1300-talet
Efter Digerdöden på
1300-talet låg Rörbo troligen öde.
Det har hittats en gravsten efter Margareta de Röre från 1333.
Denna gravsten låg tidigare i golvet i Fläckebo kyrka, men senare
murades den in i koret (i den södra delen av Fläckebo kyrka). Fläckebo
kyrkas äldsta del uppfördes i slutet på 1400-talet och ombyggdes
1790.
1336 fanns ett herresäte i
Rörbo (Rörbro). Det finns papper undertecknade av Ingebjörn
från den tiden. I Riksarkivet finns ett brev från Rörbo daterat
1413.
Ebba Brahe var dotter till Magnus Brahe som ärvde Rörbo. Ebba ärvde
Axholm
efter sin far. Magnus Brahe hade en syster som också hette Ebba Brahe,
gift med Erik Sparre.
På 1400-talet förvaltades godset Rörbo från Åkerö,
Sörmland.
Brahesläkten var ingift i Åkerö.
Var Rörbo herresäte har legat är okänt.
På 1400-talet var Rörbo
troligen redan förfallet.
Arvsskifte under 1500-talet.
1590 ärvde Magnus
Brahe Rörbo godset efter Pär Brahe. På 1590-talet byggde Magnus
Brahe Axholmsslott på holmen i Fläcksjön. Slottet var byggt
i sten med torn, spiror och koppartak. Slottet var så stort som nuvarande
platån på Braheholmen.
I Ebba Brahes (Magnus Brahes dotter)
bouppteckning 1674 nämns 2-vånings stenhus, stora övre salen,
stora nedre salen, silverkammaren, borggårdskammaren, grevinnans kammare.
Husgeråd: 16 ekstolar, bord, vävd turkisk tapet, tavlor, 8-armad
silverkrona, franska randiga tapeter. I det historiska arkivet i Lund finns
räkenskaper om flera hus.
Förutom slottet finns en borggård med byggnader, bl a glashus,
smedja, borggårdshuset, stugan vid porten.
Axholm rasade ihop i mitten
av 1700-talet.
1600-talet
På 1600-talet nämns
Axholmslottet (Stenslottet) på holmen i Fläcksjön. Den fasta
broförbindelsen förföll på 1700-talet.
Ebbas verkliga öde
1611 var moderlösa 16-åriga Ebba Brahe vid hovet i Stockholm. Ebba
lärde känna Gustav II Adolf och de fattade tycke för varandra.
Ebba Brahe var från en adlig släkt och kunde mycket väl gifta
sig med kungen, dock ville änkedrottningen Kristina mor till Gustav II
Adolf öka Sveriges makt genom ett gifte av sin son med en tysk prinsessa.
1615 arrangerades med stor sannolikhet (på förslag från Gustav II Adolf ) ett frieri från Jacob de la Garde till Ebba Brahe. Jacob de la Garde var en nära vän till kungen, en duglig fältherre och förvaltare. Frieriet ägde rum på Axholm hos Magnus Brahe via sändebudet Horn. Midsommardagen 1618 stod bröllopet mellan Ebba Brahe och Jacob de la Garde i Storkyrkan i Stockholm.
Ebba Brahe födde 14 barn.
Hon var mycket duglig affärskvinna. Ebba utvecklade Svanå bruk
(Siguls kvarn). Svanå bruk anlade en park på stenhusholmen och
anställde trädgårdsmästare. 1675 anlades Hålldammarna
vid Hällsjön och därmed sänktes Fläcksjön.
Ebba förvaltade även Hörnsjöfors.
Rörbro/Axholm
1683 kunde man se stenlämningar efter slottet i Rörbo.
Källaren på nuvarande
Axholmsgård kan vara från 1600-talet.
1800-talet
På 1800-talet fanns ett mejeri på Axholm. Mejeriet tog hand om
mjölken från den stora ladugården vid Skillberg. Paviljongen
som står på holmen idag tar upp bara en del av platån där
slottet stod förut. Greve Posse byggde paviljongen c:a 1807. Paviljongen
liknar Axholmsslott, se bild.
Ägande av Axholmsslott på holmen.
1500-talet Magnus Brahe
-> Ebba Brahe gift de la Garde -> Ebbas son Pontus de la Garde->
familjen Posse till slutet av 1800 talet -> Svanå bruk ->Surahammars
bruk ->
V-G Lindkvist. V-G Lindkvist skänkte holmen till Fläckeboförsamling
år 1914, med garanti om att holmen skulle vårdas till eftervärden.
Ett villkor var att tavlorna skulle hämtas från Sura kyrkan och
sättas upp i paviljongen. Flaggstången som finns på Braheholmen
idag är daterad från 1914.
Efter berättelse av Jan Carlsäter (text: Elisabeth Quasthoff och Natalija von Knorring)