|
|
|
Den högra bilder är från den dagen vi fick lydnadschampionatet! SLCh LP Doubleuse Teddy Bear e: Owlets Tooticki u: Doubleuse Tinker Bell * 990409 Karaktärstestad Mentalbeskriven med godkänt skott Utställning: 2:a ÖKL HD: A AD: UA Ögon: UA Svensk Lydnadschampion, 2 certifikat i elitklass spår, godkänd elitklass sök.
Jack har fått sitt lydnadschampionat den 15 februari -03! Jag är så stolt så jag nästan spricker! Jack, eller SLCh LP Doubleuse Teddy Bear som han egentligen heter, är den mest ljuvliga varelse som finns! Jag avgudar marken han går på och det är han väl medveten om! Han kom till mig i juni -99 och vi fann varandra från första ögonblicken och den stora kärleken oss emellan har bestått. Jack är pigg och vaken och allt vi gör tycker han är toppen! En riktig arbetsmaskin. Han har två certifikat i elitklass spår, 598 poäng och 599 poäng och då var det ändock en del som strulade för oss! I lägre klass sök fick han dubbeltia på söket! Jag trodde jag skulle svimma när domarna gav oss 10:an! I högre klass sök fick han 9:a och det är helt lysande. När det gäller elitlydnaden har vi haft lite problem. Det är en del dirigeringar och då krävs det lite koncentration. Han har inte riktigt haft tid att lyssna på mig utan farit iväg på eget bevåg och då blir det nollor i protokollet! När det gäller bruksbiten så har vi haft lite strul med bakspår och en och annan pinne borta. På brukslydnaden har vi haft krångel med inkallningen, skallet (han är het och orkar inte vara tyst när han borde vara det)! Sen har han försökt döda tunga apporten! Den väger fyra kilo och borde vara för tung för såna övningar men icke... Det blir neddrag med 2-3 enheter på både, inkallning, skallet och apporten, där ryker ett antal poäng. Som ni ser finns det lite att träna på, men det är bara roligt och förr eller senare funkar det och så blir det riktigt spännande att se vad vi kan åstadkomma. Varje helg tränar vi sök en av dagarna, däremellan är det spår-, uppletande, dammis- och lydnadsträning som gäller. Under vintern brukar jag låta spårandet vila. Det blir dessto roligare när våren kommer och spårlina och sele dyker upp igen. Ni kan vara övertygade om att det går undan i skogen när vi kommer! Men han är noggrann så det gör inte så mycket att det går fort, men det är klart... när vi kommer tillbaka till bilen efter spåret så dröjer det väl en halvtimme eller nåt sånt innan jag orkar öppna munnen, då är jag helt slut! Han är inte en hund som nöjer sig med att gå ett varv runt kvarteret utan behöver mycker mer än så. För att må bra måste han jobba, det märks direkt på honom om han fått för lite sysselsättning, han blir rastlös och vandrar omkring. Varje dag är vi ute och går i fyra timmar, medan vi är ute brukar vi hitta på olika roliga saker att göra. Jag har så vansinnigt roligt tillsammans med denna hund! Han älskar att bada och kan ligga i och simma hur länge som helst på sommaren, dessutom gillar han cykeln, så den använder vi också då och då för att bättra på en redan god kondition!! Jack är svaret på alla mina drömmar, tillgiven, arbetsvillig till tusen och glad och vet ni.... han ligger i min säng och det alldeles frivilligt! Vilken lycka! Det finns ett mycket roligt minne när det gäller Jack också! När vi startade på vår första spårtävling i Karlstad snodde han domarens glasögon under momentet Budföring! Domarn hade lagt sina glasögon på marken och det såg tydligen Jack. När jag släppte lös honom så rusade han raka spåret dit och snodde dem, sen drog han som en avlöning över hela appellplan, ivrigt tuggande på nånting, jag såg inte vad det var, men trodde det var en puck, så jag tog det hela med ro och lät honom springa. Till sist kom han fram till mig och kastade föremålet på mig. Det var då jag upptäckte att det var ett glasögonfodral!!!!! Domarn var blek när han kom fram och stack fram en darrande hand för att få dem tillbaka. De var nya och kostade femtusen kronor, han hade hämtat dem dagen innan. Fodralet hade skyddat dem som tur var! Jag trodde jag skulle spricka av skratt men eftersom ingen av de andra drog det minsta på munnen så var det bara att fort förflytta sig därifrån så jag fick skratta ordentligt. Vi hade tur där... det hade kunnat bli rejält dyrt om glasögonen hade gått sönder. Undrar om hemförsäkringen täcker sånt??? |