Nya grupper på Brännö i vår för personer som har eller har haft cancer, par och unga vuxna. Temat är ”Att återfå balans och livsglädje” vid parkurs ”att gå vidare tillsammans”. Inriktningen är psykologisk bearbetning och är intensiv och upplevelsebaserad. Kurserna varar 4 dygn ( vid unga vuxna 5 dygn). Kurserna bekostas av CTRF . Det går att få beviljat två gånger. Vill ni ha prospekt eller vill att vi kommer och berättar om våra erfarenheter så kontakta oss.

Gå in på hemsidan anmäl online och följ instruktionerna och läs mer www.livslust.net

Temadagar för dig som har eller haft cancer. 12-15 mars.
Kvinnor o män

Psykologisk bearbetning under ledning av erfarna terapeuter i fyra dagar på Brännö i Göteborgs skärgård.
Här kan du stanna upp, fundera över vad som är väsentligt i livet och vad som kan ge dig livslust och livsglädje i framtiden. Kurskostnad medlemsskap i CTRF 250 kr Subventionerat av CTRF cancer och trafikskadades riksförbund.

Du som är ung och har eller har haft cancer
- 27 feb till 2 mars 2012 OBS ny tid

Att återfå balans och livsglädje - ca 12 unga vuxna får kurs med stöd av fondmedel från CTRF
Att drabbas av cancer och vara ung kan ha sina speciella problem. Du kanske tidvis kan känna dig liten samtidigt som du jämfört med jämnåriga på ett plan har fått mogna snabbt genom att konfronteras med sjukdom och hot mot ditt liv. Hur skall jag förhålla mig till allt som hänt mig och hur skall jag kunna gå vidare i livet med balans och full livsglädje?

Parkurs "Att gå vidare tillsammans" För dig och din partner, 16-19 april 2012

Psykologisk bearbetning under ledning av erfarna terapeuter i fyra dygn på Brännö i Göteborgs skärgård Subventionerat av CTRF. På kursen ges tillfälle att reflektera över vad ni som par har gått igenom och vad som ger er livslust och livsglädje i framtiden. Cirka nio par kan delta per kurs.

Stig Dahlgren och teamet på Brännö

Att återfå balans & livsglädje.

Vi, Stig Dahlgren och Kerstin Moberg, sänder er detta brev för att vi vill ha kontakt med er för att sprida information om våra grupper på Brännö ”att återfå balans och livsglädje”. För personer som har eller har haft cancer.

Cirka 2500 personer har gått kurserna under 16 år. Inriktningen är psykologisk bearbetning. Det är intensivt upplevelsebaserat arbete under 4 dygn. Vi har grupper för enskilda samt för par och för unga vuxna. Alla deltagare får kursen betald av CTRF, Cancer och Trafikskadades Riksförbund så det belastar inte er ekonomi.

Se vår hemsida för mer information www.livslust.net. Gå gärna in och titta på filmen som ligger på hemsidan om en grupp män med prostatcancer på Brännö som Sveriges Television gjort.

Vi sänder er prov på våra prospekt. Kontakta oss gärna så sänder vi prospekt och ställ om ni vill ha i er lokal. Maila till stigupp@hotmail.com och tala om hur många prospekt ni vill ha. Kanske även ni kan hjälpa oss att ställa ut på urologen samt onkologi avdelningar på på ert sjukhus.

Vi kommer gärna till er på något möte och berättar om vårt arbete. Ge oss förslag.

Vänliga Hälsningar

Stig Dahlgren Kerstin Moberg

Tel 0707-695789 tel 0703-6955789

stigupp@hotmail.com k.a.moberg@hotmail.com

"Inbjudan till återhämtningsveckor i Jönköping 2012".

Prostatacancerförbundet

Tisdag den 1 feb sjösattes en helt ny canceravdelning på sjukvårdsupplysningens hemsida med mängder av reportage, intervjuer, filmer etc, bland annat en hel del inom vårt område, prostatacancer. Adressen är www.1177.se/cancer . Erfarenheten visar att denna typ av tjänst används alltmer av dem som själva drabbats, av anhöriga och andra intresserade. Sidan kommer också att utvecklas underhand. Det är viktigt att vi håller ögonen på den och tillför synpunkter och önskemål. Jag har varit med i en redaktionsgrupp och kommer även i fortsättningen att ha kontakt med dem. Sprid detta vidare och hör gärna av er med idéer och reaktioner!

Calle Waller

www.pcfuppsala.se

Cancerbud ökad självmordsrisk

Publicerad: 15 december 2009, 07.06 i Sv.D

Risken för självmord bland män som just fått diagnosen prostatacancer är oväntat hög. Bland yngre män handlar det om en femfaldigt ökad risk och bland äldre om mer än dubbelt så hög risk, visar ny KI-studie.

Störst är risken veckan efter diagnos.

–Vår studie belyser vikten av ett snabbt och bra psykosocialt omhändertagande i samband med diagnosen, säger forskaren Katja Fall vid institutionen för medicinsk epidemilogi och biostatistik.

Hon en av de ansvariga forskarna bakom studien som publiceras i tidskriften PLos Medicine.

Studien bygger på registerdata från 170000 svenska män som fått diagnosen mellan åren 1961 och 2004. Det är den första som specialgranskat vad som händer den första tiden efter diagnos. Totalt begick 136 av männen självmord under perioden

Även risken för hjärt-kärlsjukdom ökade runt tiden för diagnos, särskilt bland yngre män, under 54 år. Veckan efter diagnos var det dubbelt så många män som insjuknade som bland den friska jämnåriga kontrollgruppen.

Tänkbara förklaringar är den emotionella chock och stress diagnosen innebär kombinerat med oro för effekterna av behandlingen.

–För yngre män kan ett sådant besked bli extra kännbart med svåra spekulationer kring förkortad livslängd och förlorad sexuell förmåga, säger Katja Fall.

Ett annat problem är den känslomässiga isolering många män verkar leva i. Var femte man har i tidigare studier uppgivit sig sakna någon att anförtro sig åt efter beskedet.

Studien aktualiserar också debatten kring PSA-diagnostiken och den överdiagnostik som kan blir följden av detta.

–Även om vår studie inte ska ses som ett argument mot PSA vill vi ändå uppmärksamma de potentiella konsekvenserna av en sådan diagnostik, säger Katja Fall.

Här kommer länken till (ännu) en hemsida om prostatacancer, www.prostatacancerinfo.se . Är fullständigt medveten om att det finns många hemsidor om prostatacancer alla redan, varav många med lokal förankring eller någon speciell vinkling. Det är just det som gör att jag känner att även den här sidan kan vara till nytta. Den har varken lokal förankring eller speciellt tema, och kompletterar förhoppningsvis så att säga bilden på Internet. Mer om syftet med den här hemsidan finns på hemsidans sida Hem-Intro.

Den här hemsidan är ännu inte klar – och jag skulle uppskatta mycket om du eller ni kunde bidra till den på tre sätt:
1) Länka till den på er hemsida, eller tala om för hemside-ägare du känner att vi finns och är värda att bli länkade mot

2) Bidra med kompetens om hur behandlingsmetoder genomförs och uppfattas ur ett patientperspektiv – gå gärna in på t ex sidan Behandling-Operation titthål, för att se vad jag menar och hur det skulle kunna se ut för även andra behandlingsmetoder som ännu inte fått något skrivet om dig.

3) Kommentera det som står där på ett eller annat sätt.

Syftet med den här sajten är att erbjuda så mycket information som möjligt om behandlingsmetoder, tester, rehabilitering etc samlat utan att det för den skull blir oöverskådligt. Ett komplement till de lokala sajterna, och förhoppningsvis mer detaljerat.

I min egen sjukdomsresa ingick (ingår) en mycket omfattande faktainsamling både före under och efter min grundläggande behandling (läs gärna sidorna under fliken Hem-Min egen sida) som kan konstatera ett antal saker.

Bl a så finns det behandlingsmetoder utomlands som jag inbillar mig på flera sätt skulle tillföra svensk cancer och prostatacancervård en hel del friskare och överlevande patienter (se fliken Behandlingar). Om det kan du inte få information vare sig i svenska böcker, landsting eller någon annanstans tillgängligt. Det finns också en del kring rehabilitering som kan vara intressant (se fliken Rehabilitering).

Gå också gärna in på sidan Hänvisningar-Länkar där jag börjat länka till lokala hemsidor mm. Där har jag också länkar till hemsidor som på olika sätt tar upp behandlingar som inte förekommer i Sverige men är på frammarsch utomland.

Oavsett vad du tycker om det här eller om du (inte) har för avsikt att hjälpa mig med länkar och/eller kunskap så vore jag väldigt tacksam för någon slags kommentar på detta mejl.

Med vänlig hälsning

//Håkan Hargedahl

High Core Solutions
Dingergatan 11

633 51 Eskilstuna

Sweden

Mob +46 70 714 8634

Socialstyrelsen
”Yttrande över Socialstyrelsens förslag till nya anvisningar om PSA-prov för Prostatacancer”.

Allmänt

Prostatacancerförbundet uppskattar att förbundet får föra fram synpunkter på detta dokument som är av stort värde och intresse för våra medlemmar och kommande prostatacancerpatienter. Men vi skulle ännu mer ha uppskattat om vi fått vara med i den dialog som Socialstyrelsen redan fört med SKL och en rad läkarföreningar i ett inledande skede.

Vi kommer i detaljförslaget avseende de kommande rekommendationerna att föra fram krav på förenklingar av språket.

Vi vill med skärpa framhålla betydelsen av tidig upptäckt. Vi är övertygade om att en tidig upptäckt och behandling kan rädda liv och sänka samhällets kostnader sett mot sent insatta och dyrare behandlingar.

Vi kräver att alla män som så önskar skall få ett PSA-prov utfört minst en

gång per år och att män som efterfrågar provet vid sitt första provtillfälle informeras muntligt och skriftligt om provets innebörd.

Vi vill också att det skall införas en skyldighet för läkare att ha ett samtal med patienten om att PSA-provtagningen tillsammans med rektalpalpation i första hand är en väg till större kunskap om patientens egen situation. Denna klarnar framför allt genom att jämförande vävnadsprover kan behövas för att få en säkrare diagnos. PSA-provet i sig är inte ett oroande moment i patientens liv om det föregås av klargörande samtal om hur PSA-värden kommer att kunna följas av vävnadsprover som ger kunskap om att en eventuell cancervävnad inte breder ut sig eller om att den växer och då visar när åtgärder måste vidtas.

Detta krav förutsätter att allmänläkare har tillräckliga kunskaper om PSA-prov och uppföljande vävnadsprovtagning samt vad ett ”aktivt iakttagande” innebär. Detta måste vara ett allmänt kompetenskrav på läkarkåren i allmänvården. Frågan måste hanteras i den uppföljning av läkarrekommendationerna på detta område som förbereds till nästa år.

Prostatacancerpatienter skall också efter diagnos få information av sin läkare om att det finns patientföreningar på patienternas hemorter som är beredda att ge kompletterande stöd genom samtal om sina egna erfarenheter. Prostatacancerförbundets medlemsorganisationer över hela landet kan åta sig att det på alla urologkliniker finns informationsmaterial om hur patienten kan ta kontakt med närmsta patientorganisation.

Vi betonar att det är viktigt att de rekommendationer som ges förs ut till alla primärvårdsläkare i landstingsvård som i privatvård samt till läkarna i företagshälsovården.

Broschyrtexten.

(Vi för in kompletterande eller nya texter med färg)

OM PROSTATAKONTROLLER MED PSA-PROV FÖR ATT UPPTÄCKA TIDIG PROSTATACANCER
-
Fördelar och ~~nackdelar~~begränsningar

Information från Socialstyrelsen

Grundversionen framtagen i samarbete med:
Sveriges Kommuner och Landsting
Sjukvårdsrådgivningen
Svenska Läkaresällskapet
Svensk Urologisk Förening
Svensk Onkologisk Förening
Svensk Förening för Allmänmedicin
Svenska Företagsläkarföreningen
Prostatacancerförbundet

INLEDNING
Ska man låta kontrollera sin prostatakörtel?
Vid de flesta cancerformer är det bättre ju tidigare en tumör upptäcks och behandlas. Därför erbjuder man kontrollundersökningar till vissa åldersgrupper för att upptäcka tidiga former av bröstcancer och livmoderhalscancer.

När det gäller cancer i prostatakörteln är det inte alltid en fördel med tidig upptäckt. ~~För en del män kan tidig upptäckt av prostatacancer till och med vara mer till nackdel än till fördel~~. Mot detta skall ställas riskerna för en alltför sen upptäckt av prostatacancern.

Prostatakontroller erbjuds ~~därför~~ inte rutinmässigt. Varje man har rätt till att ta PSA-prov efter samtal med läkare kring fördelar och begränsningar med PSA-prov. Ingen man kan nekas ta PSA-prov efter sådant informationssamtal med sin läkare, men PSA-provet ensamt utesluter inte eller bekräftar förekomsten av prostatacancer. Det kan bara vävnadsprov från prostatakörteln göra.

Denna skrift ger en bakgrund till en sådan diskussion.

VAD ÄR PROSTATAKÖRTELN ?
Prostatakörteln omsluter urinröret just nedanför urinblåsan. ~~(Från medelåldern)~~ Under vuxenlivet tillväxer prostatakörteln hos de flesta män, så kallad godartad prostataförstoring. Elakartade cancertumörer är också vanliga i prostatakörteln. Det finns inget samband mellan godartad, det vill säga ofarlig, förstoring av körteln och cancer i prostatakörteln. Både godartad prostataförstoring och prostatacancer kan ge besvär med (~~att kissa)~~ vattenkastningen. Urinstrålen kan bli svagare och man kan få gå och kissa oftare. Lindriga besvär som utvecklats under flera år är typiskt för godartad prostataförstoring och är inte ett tecken på prostatacancer.

PROSTATACANCER
Prostatacancer är den vanligaste cancersjukdomen hos svenska män och är också orsak till den största dödligheten. Risken ökar för män med nära släktingar som haft sjukdomen. Prostatacancer är sällsynt före 50 års ålder. Tre fjärdedelar av dem som får symtom av prostatacancer är över 70 år. När prostatacancer upptäcks tidigt kan den ofta botas eller fås att stanna i viloläge. ~~ger symtom brukar sjukdomen inte gå att bota,~~ Upptäcks den senare i livet kan ~~men~~ symtomen ~~kan~~ i vissa fall lindras och sjukdomen bromsas med hormonell behandling. Var tjugonde svensk man dör av prostatacancer, hälften är då över 80 år.

Cancerceller gör inte alltid att man blir sjuk

Det kan bildas cancerceller i kroppen utan att man blir sjuk. Prostatakörteln är troligen det organ där det är vanligast att det bildas cancerceller. De flesta av dessa härdar av cancerceller är små och växer mycket långsamt. En ~~tredjede~~l av tre ~~alla~~ män mellan 50 och 75 år har cancerceller i prostatakörteln, men bara en av tio män utvecklar en prostatacancer som behöver behandlas.

HÄLSOKONTROLLER FÖR PROSTATACANCER
För att komma tidig prostatacancer på spåren, redan innan några symtom har visat sig, kan man göra en hälsokontroll inriktad på prostatan. Det finns både fördelar och ~~nackdelar~~ begränsningar med sådana kontroller. Dessa bör man känna till innan man tar ställning till om man ska göra en prostatakontroll eller inte.

VAD ÄR PSA ??
I en prostatakontroll ingår bl. a. blodprovet PSA. PSA ~~är en förkortning av prostataspecifikt antigen. Det~~ är ett ämne som produceras i prostatakörteln och utsöndras i sädesvätskan. Alla sjukdomar i prostatakörteln kan leda till att halten av PSA i blodet ökar. Ett förhöjt PSA-värde i ett blodprov behöver alltså inte betyda att man har cancer.

I vilka åldrar kan PSA-prov vara aktuellt? Botbar prostatacancer, som måste behandlas för att inte bli livshotande, förkommer nästan bara hos män mellan 50 och 75 års ålder. Därför är det i dessa åldrar som man kan tänka sig att ta PSA-prov, även om man inte har några symtom som tyder på prostatacancer.

~~De flesta män har ett normalt~~ ~~ett lågt~~ ~~PSA-prov värde.~~

~~De allra flesta har normala halter av PSA i blodet, men risken att ha ett förhöjt värde ökar med åldern.) Ett (normalt) lågt~~ ~~PSA-värde i kombination med en normal prostataundersökning - med ett finger via ändtarmen -~~ ~~utesluter inte prostatacancer men minskar sannolikheten att~~ ~~innebär~~ ~~en mycket liten risk för att man ska ha en prostatacancer som behöver behandlas. Om man har ett normalt PSA-värde kan man ta ett nytt prov efter något år~~

De flesta män har ett lågt PSA-värde, som normalt ökar med ålder och prostatatillväxt. Ett lågt PSA i kombination med en normal prostataundersökning - med ett finger via ändtarmen - utesluter inte prostatacancer, men minskar sannolikheten att man ska ha en prostatacancer som behöver behandlas. Om man har normalt PSA kan man ta ett nytt prov efter något år.

Vad innebär ett förhöjt PSA-värde?
Var tionde man har förhöjt PSA-värde, men bara hos en tredjedel av dem hittar man cancer i prostatakörteln. Vid upprepad testning under många år kommer omkring var fjärde man att ha ett värde som motiverar ytterligare utredning. Hos män med PSA-värden över en viss nivå brukar man göra en undersökning med ultraljud och vävnadsprov för att ta reda på om det finns cancer i prostatakörteln. Undersökningen och provtagningen görs via ändtarmen och kan upplevas som obehagliga, men vanligen inte som smärtsamma.
Har man bara en liten ökning av PSA i blodet beror det oftare på en godartad prostataförstoring än på prostatacancer. Det är svårt att vara säker på att det inte finns någon prostatacancer hos en man med förhöjt PSA-värde. Därför är det vanligt att man får göra upprepade vävnadsprov ~~om man har förhöjt PSA,~~ ~~fast man egentligen är frisk. För män med förhöjda PSA-värden kan osäkerheten om man har cancer eller inte vara oroande~~. för att kunna fastställa om man har en cancertumör som växer. Detta ger en kunskap som är mycket värdefull för cancerpatienten och avgörande för hur han skall ställa sig till förslag om fortsatt behandling.

De Många som visar sig ha cancer har sällan några besvär
Omkring två ~~(på)~~ av hundra ~~(av dem)~~ män som PSA-testas vid ett enstaka tillfälle visar sig ha prostatacancer. Sjukdomen upptäcks då vanligen 5-15 år innan den ger symtom. Ibland upptäcks små cancerhärdar som aldrig skulle ha lett till någon sjukdom. Det är ofta svårt att veta om en liten prostatacancer kommer att utveckla sig till en allvarlig sjukdom eller inte.

Behandling av tidig prostatacancer
Prostatacancer som upptäcks efter en hälsokontroll med PSA-prov kan vanligen botas med antingen operation eller strålbehandling. Behandling av prostatacancer leder ofta till försämrad erektionsförmåga (svårt att få stånd). Strålbehandling ger ibland ändtarmsbesvär och tätare urinträngningar, medan operation i enstaka fall kan medföra besvärande urinläckage.

När cancern verkar vara liten och växa mycket långsamt, väljer man ofta att följa utvecklingen med regelbundna kontroller istället för att behandla direkt. Man följs då, vanligtvis hos specialist, med PSA-prov, prostataundersökning samt nya vävnadsprover och först vid tecken till aktivitet i sjukdomen sätts åtgärder in, efter ny behandlingsdiskussion mellan patient och läkare. Ibland föregår flera år av kontroller innan behandling sker, men man har då även skjutit år av biverkningar framför sig, samtidigt som vissa medger att de lever med oro över att känna till egna sjukdomen. Detta kallas ofta för ”aktivt iakttagande”.

KUNSKAPSLÄGET /REKOMMENDATIONER 2009 I SAMMANDRAG.

En del blir botade från allvarlig cancer, andra får behandling i onödan
En europeisk vetenskaplig undersökning visade år 2009 att regelbundna PSA-prov och behandling för tidig prostatacancer minskar en mans risk för att dö av sjukdomen med omkring en tredjedel på nio års sikt. Att ta PSA-prov ger dock ingen garanti för att en allvarlig prostata-cancer upptäcks i tid, medan den fortfarande kan botas. Men PSA-prov kan också de leda till cancerdiagnos och onödig behandling för en liten, helt ofarlig prostatacancer. Det är betydligt fler män som på så vis får cancerdiagnos och behandling i onödan, än som botas från en livshotande cancer efter PSA-prov. (Struket för att detta problem har behandlats tidigare i texten)

Ska man göra en prostatakontroll eller inte?
Eftersom det är svårt att veta om nyttan med prostatakontroller överväger de negativa effekterna, finns det just nu ingen allmän rekommendation om att män ska testas. Olika män värderar tänkbara för- och nackdelar på olika vis. Därför får man själv ta ställning till om man vill testa sig eller inte.
Om ~~det känns viktigt att~~ man vill minska risken att få allvarlig prostatacancer i framtiden, kanske för att man har flera släktingar som drabbats, kan det tala för att göra prostatakontroller. Känns det å andra sidan viktigt att undvika upprepade undersökningar och biverkningar av behandlingar, kan detta tala emot. Om man har någon kronisk sjukdom som kan bli allvarlig inom de närmaste åren, talar det också emot.

Att fatta beslut är inget som brådskar. Du kan läsa mer detaljerad information på hemsidan www.sjukvardsradgivningen.se. Du kan också få hjälp av din allmänläkare att väga för- och nackdelar mot varandra. Efter att ha diskuterat med din läkare kan du få ~~gjort~~ göra en prostatakontroll med PSA-prov. Den läkare som har ordinerat provet ska ge dig besked om resultatet och om vad det innebär.

Du har givetvis rätt att återkomma till Din läkarkontakt för att få PSA-prov och eventuell vävnadsundersökning gjord vid ett senare tillfälle, om Du nu avstår från provtagningen.

BAKSIDESTEXT:

Denna broschyr innehåller information för alla män som känner oro för att insjukna i prostatacancer och därför funderar på att göra ett PSA-test. Broschyren beskriver både för- och nackdelar av provets resultat och ska ge ett bättre underlag för mannen att själv kunna ta ställning till om han vill ta provet.

Socialstyrelsen rekommenderar att ingen man bör göra testet utan att först ha tagit del av denna information och fört ett samtal med sin läkare kring prostatafrågorna. Det är ett konkret resultat av rekommendationerna i de Nationella riktlinjerna för prostatacancer. Detta är en uppdatering av den broschyr som skrevs år 2007.(art.nr. 2007-114-90)

Vill du veta mer om prostatacancer och vad de Nationella riktlinjerna ger hög prioritet inom den delen av cancervården kan du beställa en version för patienter och närstående på
Socialstyrelsens webbplats:
www.Socialstyrelsen.se/riktlinjer.

Om PSA-prov för att upptäcka tidig prostatacancer
(art.nr. 2009-xxx-xx) kan beställas från:
Socialstyrelsens kundtjänst
120 88 Stockholm
Fax: 08-779 96 67
e-post: socialstyrelsen@strd.se
Broschyren kan också laddas ner från Socialstyrelsens
webbplats: www.socialstyrelsen.se

Fakta om prostatacancer 2009

Prostatacancer är den vanligaste cancerformen i Sverige
I Västerbotten drabbas mer än en person per dag av prostatacancer
70 procent av svenska män över 70 år har prostatatumörer.
Prostatan minskar i storlek om man undanröjer det manliga könshormonet-testosteron. Det kan ske antingen genom kirurgiskt avlägsnande av testiklarna eller på kemisk väg i form av hormonsprutor.
”Vänta och se” kan vara ett gott val, eftersom prostatacancer ofta har ett gynnsamt förlopp.
Det enda som kan bota cancer är radikal operation (borttagande av prostatan) samt strålning.
Prostatacancer är den vanligaste cancerformen i Sverige och har stor benägenhet att sprida sig till framför allt skelettet.
Den ger inga tidiga symptom.
Ett högt PSA-värde visar på risk för cancer. PSA-värdet visar dessutom hur en person svarat på behandling. (PSA betyder Prostataspecifikt Antigen och tas med ett enkelt blodprov.)
Det finns cancerceller som är okänsliga för hormonbehandling.
15-20 procent av dem som drabbas av prostatacancer har vid diagnos skelettmetastaser.
Någon tillförlitlig metod att förebygga prostatacancer finns inte.

Viktigt: informera män före cancertest

Stockholm (TT)

Alla män som vill ta ett PSA-test för att upptäcka prostatacancer bör få göra det — men först sedan de informerats om för- och nackdelar med testet.

-Det är viktigt att patienten får tänka efter före testet, säger urologen Jan-Erik Johansson.

Varje år får 10|000 män diagnosen prostatacancer. Men om det är en cancer som kommer att leda till döden eller inte är svårt att säga i ett tidigt skede och det betyder att den behandling som följer på upptäckten kan vara i onödan.

Därför bör män som vill ta ett PSA-test först få information om vad som kan bli följden av testet, föreslår en rad läkare som haft i uppgift att ta fram nya riktlinjer för prostatacancervården.

-Tidigare har det funnits en risk att man nekas test. Nu får man själv sätta sig in i för- och nackdelarna innan man bestämmer sig. Det blir patientens val, säger urologen Jan-Erik Johansson vid Universitetssjukhuset Örebro, som deltagit i arbetet.

Saklig information

Socialstyrelsen håller på att ta fram ett informationsmaterial som ska belysa för- och nackdelarna.

-Det ska inte vara beroende av vad den egna läkaren tycker utan det ska finnas en saklig information som den orolige mannen ska kunna få i handen, säger Torbjörn Malm som är projektledare för riktlinjerna.

Varje år tas flera hundra tusen PSA-test. Men skillnaderna mellan länen är stora.

-Det talar för att det ser olika ut i fråga om policy och strategi. Det är inte bra ur ett befolkningsperspektiv, säger Jan-Erik Johansson som hoppas att de nya riktlinjerna ska leda till en mer likriktad inställning i läkarkåren och hos landstingen.

Ungefär 30-40 procent av all prostatacancer upptäcks genom hälsokontroller. Ibland vet patienten inte i förväg om att testet ingick i kontrollen.

Ångrar inte behandling

Bland de patienter som kommer till Jan-Erik Johansson och som själva bett om att få göra testet finns både patienter som har en snäll variant av prostatacancer och de som har en cancerform som utvecklas snabbt.

Han möter patienter som fått behandling och som tycker att livskvaliteten försämrats.

-Men väldigt många tycker att det var bra att de kom i tid för behandling.

De nya riktlinjerna välkomnas av patientföreningen Prostatacancerförbundet.

-Absolut, det här innebär en stärkt patienträtt. Som vi ser det är det ett första steg mot en allmän screening på samma vis som mammografin är för kvinnor, säger ordföranden Lars-Olof Strandberg.

Någon allmän testning av män, liknande mammografiundersökningarna, ingår inte i Socialstyrelsens riktlinjer. Orsaken är just att det inte går att visa hur mycket man vinner på en tidig upptäckt.

Christina Lucas/TT

Dagens Nyheter har en intressant artikel den 18 januari, som rör prostatacancer. Läs och begrunda!

Ny metod ger säkrare prognos för cancersjuka

Genom analys av flera gener från bröstcancervävnad kan man förutse patienters risk för återfall och möjlighet att överleva. Metoden kan också tillämpas vid prostatacancer, lungcancer och en typ av hjärntumör som drabbar små barn.

Det visar en studie som presenteras i the New England Journal of Medicine på torsdagen. Sedan tidigare finns det ett antal kända faktorer och enstaka gener som ger prognosinformation om patienter med bröstcancer. Men behovet är fortfarande stort av att hitta ytterligare faktorer för att ge besked om prognoser och säkra markörer som kan avgöra vilken för- och efterbehandling som ska sättas in.

Nu har forskare tittat närmare på molekylerna CD44 och CD24, som möjliga markörer för stamceller, "tumörbildande". Bland människans runt 30.000 gener urskilde man 186 gener, associerade med förmåga hos cancercellerna att utveckla dottersvulster, metastaser.

- Vi kommer direkt att analysera vår svenska databas och se om resultaten går att applicera här också. Men potentiellt är detta en väldigt viktig observation, säger Jonas Bergh, professor vid Karolinska institutet och överläkare på Radiumhemmet, efter att ha tagit del av studien.

Forskarna utnyttjade två oberoende cancerdatabaser med europeiska patienter, en med information om 295 patienter med bröstcancer i ett tidigt stadium och en med uppgifter om 286 bröstcancerpatienter, utan spridning till lymfkörtlarna. Genom att titta närmare på de utvalda genernas utseende hos var och en kunde forskarna dela in patienterna i två grupper, en med god prognos och en med dålig. I gruppen med god prognos var chansen till metastasfri överlevnad 81 procent efter tio år, i den med dålig 57 procent.

Analysen visade sig även vara relevant vid tre andra typer av cancer: prostatacancer, lungcancer och medulloblastom, en typ av hjärntumör som drabbar små barn.

- Det här är en viktig biologisk upptäckt, men i nuläget kommer den inte att påverka omhändertagandet av patienter i Sverige. I framtiden däremot tror jag att den här typen av molekylära analyser av tumörer kommer att spela stor roll, också för enskilda individer. Nästa steg är att titta på sambandet mellan sådana analyser och olika behandlingar och medicineringar, säger Jonas Bergh.

Han efterlyser rutiner inom svensk sjukvård som säkerställer att man tar till vara färskt tumörmaterial i samband med operationer, som sedan fryses in. Fryst tumörvävnad utgör nämligen grundmaterialet till liknande viktig cancerforskning.

Maria Ringborg

Lars-Göran Pärletun, har sammanställt en del ny statistik som bygger på Nationella Prostatacancerregistrets data som publicerades i februari.

Prostatacancerstatistik för

Sverige 2003-2004

Källor:Socialstyrelsen.2006 (www.sos.se)
Nationellt Prostatcancerregister (www.coc.se)

Sammanställt av Lars Göran Pärletun

februari 2006

Kostrekommendationerna av L-G Pärletun
Docent Lars-Göran Pärletun föreläste onsdag 15 februari 2006 om "Prostatacancer och kost" Föreläsningen hölls på hotell Aurum och kvällen blev en riktig "höjdare".

Det var många som undrade om vi inte kunde distribuera åtminstone delar av föredraget. Pärletun sammanfattade sina kostrekommendationer i några enkla punkter som följer här:

Föreläsningen finns också inspelad på DVD-skiva. Vi har inte hunnit lyssna på inspelningen ännu, så vi vet inte hur den blev. Om inspelningen blev bra kanske vi kan låna ut den. Möjligen går det spela över den till CD eller band för utlåning, men än så länge vet vi inte något om det.

Tage

Lars Göran Pärletuns Kost rekommendationer

Håll
en fettsnål kost och var försiktig med animaliskt fett

Var sparsam med
socker, godis, kakor, vetebröd och andra sötsaker

Var måttlig med
mejeriprodukter

Ät gärna
- soja-, råg- och tomatprodukter
- grönsaker, frukt och bär för att få antioxidanter
- fisk istället för kött
- ett komplement med selen

Lars Görans "kosttillskott"

Morgondrink

2½ dl sojadryck

8 jordgubbar

½ banan

1msk apelsinjuicekoncentrat

40 ml sojapulver

Sängfösare

Tomatsoppa med en tesked olivolja (upphettat)

Selen tablett

2006-02-08

FAKTA OM PROSTATACANCER - 2006

Uppgifterna bygger på Socialstyrelsens senast publicerade statistik och avser förhållandena år 2004.

Mer information: http://www.sos.se/epc/cancer/introcan.htm_

- 9 882 män fick under året en prostatacancerdiagnos
- 27 män varje dag får prostatacancer, eller en man var 53:e minut
- Relativ 10-årsöverlevnad är ca 55 %
- Prostatacancer utgör 37 % av all cancer som drabbar män
- 70 % är över 65 år vid diagnostillfället =   0,6 % är under 50 år
- Yngsta diagnostiserade är i åldersgruppen 35-39 år (1 fall) och i 40-44 år (8 fall)
- ca 10 % av all prostatacancer beror på ärftliga faktorer
- 54 259 män lever idag med en prostatacancerdiagnos
      (diagnosticerade 1958- 2004)
-  Ökningstakten är 2,8 % per år under de senaste 20 åren och 4,7% de senaste      10    åren
-   Ca 2 600 män dör årligen i prostatacancer (7 män varje dag)

April 2005

Prostatacancer i Fokus

Under 2005 ska Cancerfonden sätta fokus på prostatacancer som idag är den största cancerformen för att lyfta fram komplexiteten i denna cancerform (det gäller såväl diagnos som behandling) och peka på att mer forskningsinsatser behövs!

Nuvarande situation

Cancerfonden är Sveriges största insamlingsorganisation och den största och viktigaste finansiären av svensk cancerforskning. Cancerfondens mål är att bekämpa cancer och förbättra vården för cancerpatienterna. Det gör vi främst genom att ge ekonomiskt stöd till forsknings- och vårdprojekt.
Organisationen har ett brett förtroende och hög kännedom hos svenska folket. Detta är frukten av ett idogt arbete som förts under 50 år, med ständigt nya krav och mål på vår verksamhet och professionalism.

Cancerfonden har de senaste åren satsat stort på kampen mot bröstcancer och 2003 valde man för första gången att öronmärka pengar till en specifik form av cancer. I kampanjen utnyttjades flera plattformar och kanaler. Konceptet och strategin visade sig vara mycket vinnande. Cancerfonden lierade sig med flera samarbetspartners och många olika mediakanaler för att sätta fokus på bröstcancerfrågan

Cancerfonden fortsätter sitt långsiktiga arbete med målet att öka kunskapen om cancer, stärka förutsättningarna för cancerforskningen och bredda basen av människor som kan tänka ge pengar till Cancerfonden.

Över 9000 män drabbades av prostatacancer 2003. Det gör den till den vanligaste cancerformen och antalet upptäckta fall ökar kraftigt. Orsaken till ökningen är i första hand att fler undersökningar och provtagningar görs.

Den medicinska kunskapen om prostatacancer, när det gäller såväl uppkomst som diagnos och behandling, ligger efter den som finns om t ex bröstcancer.

Problemet är att det idag inte finns någon tillförlitlig metod att skilja långsamt växande tumörer med god prognos från snabbväxande med dålig prognos. Risken för överbehandling är stor. En kurativt syftande behandling kan dessutom få allvarliga bieffekter, såväl fysiska som psykiska. Det gör att vårdens rekommendationer upplevs som otydliga och mycket svåra beslut lämnas till den enskilde patienten att ta, vilket i sin tur skapar stor oro.

Det finns således starka skäl att öka informationen om vad olika provmetoder egentligen innebär, bedriva mer forskning om prostatacancer för att vidareutveckla bättre diagnos- och behandlingsmetoder och skapa mer resurser till vården.

Annonsering i stora dags- och kvällstidningar över hela landet. START: 11 april
Webbplats. START: 11 april
som pedagogiskt och användarvänligt informerar och ger svar på frågorna kring prostatacancer samt hjälper till att samla in pengar till forskning om prostatacancer
Direkt Reklam – bilaga i tidningarna Land och ICA kuriren 25 april
PR – artiklar i diverse tidningar
Forskarmöte 8 september då landets främsta experter träffas och diskuterar dagsläget.
Inbjudna:media och representanter för de regionala landstingen och patientföreningarna, politiker, ministrar, intresserade kliniker m fl

Aftonbladet 2005-02-22

UPPROP för tidig upptäckt av prostatacancer

Varje år upptäcks 9 000 nya fall av prostatacancer i Sverige. Varje år dör 2 500 män av sjukdomen. Det bekymmersamma är att antalet fall hela tiden ökar. Vi vill bryta den utvecklingen, och vi vet att tidig upptäckt av prostatacancer ökar möjligheterna för bot. Sedan flera år finns ett enkelt blodprov, ett så kallat PSA-prov, som kan påvisa prostatacancer.

Önskemål om allmän hälsoundersökning eller screening av män mot prostatacancer, ibland kallad pappografi, har allt oftare förts fram i den allmänna debatten och i riksdagsmotioner på samma sätt som gjordes rörande bröstcancer och mammografi för drygt 10 år sedan. Samtidigt finns det fortfarande läkare som är av åsikten att det är meningslöst att undersöka stora folkgrupper. Det finns sedan gammalt en föreställning om att de flesta drabbade ändå dör av ålder innan de hinner dö av prostatacancern.

I oviljan att undersöka stora grupper spelar det säkert in att PSA-provet inte kan skilja mellan ”snälla” och ”elaka” tumörer. I jakten på att rädda liv, riskerar man därför att göra ”onödiga” ingrepp. Inkontinens och impotens är vanliga bieffekter av behandlingarna. Sådana biverkningar vill ingen utsätta sina medmänniskor för i onödan, eftersom de försämrar livskvaliten. Men vi börjar känna en omsvängning. Allt fler läkare inom vården börjar bli överens med oss patienter om att det kan vara vettigt att screena män. Det är helt klart att diagnos- och behandlingsmetoderna behöver utvecklas. Nu är också ett urintest på väg som uppges kunna bli dubbelt så träffsäkert som PSA-testet. Nya tester kan ge bättre svar. Genom att effektivisera behandlingsmetoderna kan biverkningar som impotens och inkontinens mildras.

Riksorganisationen för prostatacancer ROP, som representerar cirka 3 500 av dagens prostatacancerpatienter med 16 anslutna patientföreningar runt om i Sverige har intervjuat forskare, specialister och egna medlemmar om deras syn på pappografi.

För de flesta av oss patienter är valet mellan eventuellt försämrad livskvalitet och möjlig död ganska enkelt.
Slutsatsen är att pappografi bör införas för att tidigt kunna upptäcka tumörer i prostata. För att kunna ta hand om ett ökat antal nya fall krävs det större resurser till vården. De i dag orimligt långa väntetiderna mellan diagnos och behandling måste bort. En så här stor reform kommer att ta några år att genomföra.

I väntan på att den blir verklighet måste män garanteras att få bli undersökta om de själva känner behovet. Detta gäller män som har sjukdomen i släkten, som har symtom eller som känner sig oroliga.

Kjell-Olof Feldt
Bert Karlsson
Lennart Johansson
Sven Tumba
Lars-Olof Strandberg , ordförande i Riksorganisationen för prostatacancer

För ytterligare information kontakta: Lars-Olof Strandberg, ordförande i ROP- Riksorganisationen för prostatacancer tel 044-23 12 62, mobil: 0708-776 783, e-mail: lars-olof.strandberg@telia.com

SCREENING för tidig upptäckt av prostatacancer
( prel. ställningstagande)

8000 nya fall av prostatacancer upptäcks i Sverige varje år och cirka 2500 män dör av sjukdomen under samma tidsperiod. Det bekymmersamma är att antalet fall hela tiden ökar.

Tidig upptäckt av prostatacancer ökar möjligheterna för bot. Under senare år har ett sk PSA-prov – ett enkelt blodprov kunnat indikera prostatacancer. Önskemål om en allmän screening av män har allt oftare förts fram i den allmänna debatten och i riksdagsmotioner.

RiksOrganisationen för Prostatacancer ROP som representerar ca 3 000 av dagens prostatacancerpatienter med ett tiotal anslutna patientföreningar runt om i Sverige har mot bakgrund av kraven om allmän screening och utifrån sina intressen funnit anledning att intervjua forskare, specialister och egna medlemmar om deras syn på screening. Skälen för och emot screening har därefter analyserats och vägts mot varandra.

Slutsatsen är att utifrån ett patientperspektiv bör screening införas för att tidigt kunna upptäcka tumörer i prostata. Tidig upptäckt ger goda förutsättningar för botande behandling som är lindrigare för den enskilde och billigare för vården jämfört med sen och mer resurskrävande behandling

De hinder som i dag finns för införande av allmän screening måste undanröjas eller reduceras. Diagnos- och testmetoderna bör fortsatt utvecklas med målet att öka precisionen. Föra att kunna ta hand om ett ökat antal nya fall måste behandlingsresurserna successivt utökas. Jämsides därmed måste behandlingsmetoderna fortsatt utvecklas med målet att förbättra vårdekonomin och minska biverkningarna.

Möjligheterna till undersökning på mäns eget initiativ måste förbättras. Detta gäller främst för de män som har sjukdomen i släkten, har symtom eller känner oro och vill testa sig. Primärvårdens kunskaper måste därför förbättras liksom allmänhetens medvetenhet om betydelsen av tidig upptäckt.

Införandet av screening bör enligt ROP på sikt kunna minska dödligheten.

Sammanfattningsvis vill ROP

·Att diagnosmetoderna effektiviseras,

·Att behandlingsresurserna utökas och

·Att behandlingsmetoderna effektiviseras.

·Att allmän screening av män därefter införs, samt
Att fram tills dess möjligheterna till undersökning
på mäns eget initiativ förbättras.

Medicinska nyheter

2004-02-24

SIFO-UNDERSÖKNING:

Kjell-Olof Feldt ökade kunskapen om prostatacancer

Kunskapen om prostatacancer ökade kraftigt under 2003. Det visar en ny SIFO-undersökning som AstraZeneca låtit göra. Att kända personer som Kjell-Olof Feldt, Bert Karlsson, John Pohlman, Colin Powell och Robert de Niro öppet har berättat om sin sjukdom är sannolikt förklaringen. Bland män mellan 50 och 64 år har kännedomen ökat från 41 till 63 procent.

Totalt nämner 50 procent av de tillfrågade spontant prostatacancer på frågan om vilka cancerformer de känner till, motsvarande siffra för ett år sedan var 39 procent. Tidigare var kunskapen om prostatacancer störst på landsbygden och i norra Sverige men under året kan en signifikant ökning av kunskapsnivån bland personer bosatta i storstäder noteras.

Ny patient bok om prostatacancer
Prostatacancer är den vanligaste cancerformen bland män. Omkring 7000 svenskar insjuknar årligen. Idag kan de flesta botas. Det är mycket viktigt att denna stora och växande patientgrupp har tillgång till bra och relevant information om sin sjukdom. Därför har Per-Anders Abrahamsson professor i urologi vid Lunds Universitetssjukhuset MAS, Malmö nyligen skrivit den första svenska läroboken om prostatacancer:
- I dag söker man som patient information från flera olika håll, bl a på Internet, information som många gånger kan vara svår att sortera och förstå. Den nya boken, som riktar sig till patienter och anhöriga, innehåller aktuell information om sjukdomen och dess behandling. Boken har dessutom ett språk som är lätt att förstå, säger professor Abrahamsson.

Ökad kunskap om PSA-test
SIFO-undersökningen visar också att kunskapen om PSA-test, ett blodprov som är den vanligaste metoden för att upptäcka prostatacancer, ökat kraftigt. 28 procent av de tillfrågade kände nu till testet vilket kan jämföras med 18 procent för ett år sedan. Även här är ökningen störst bland män 50-64 år där siffran har ökat från 19 till 46 procent.
De flesta som blivit rekommenderade att ta ett PSA-test har också gjort det. Det finns dock en tydlig skillnad när det gäller användningen av PSA-test mellan stad och landsbygd och mellan södra och norra Sverige. Det är framför allt i storstäderna som testet används, medan det är mer ovanligt i Norrland. I storstäderna har 17 procent av männen blivit rekommenderade PSA-test i norra Sverige bara är 2 procent.

För ytterligare information, v g kontakta:

Professor Per-Anders Abrahamsson, Urologiska kliniken, Universitetssjukhuset MAS, Malmö, Lunds universitet. Tel: 040-333 754, e-post sekreterare: asa.thuning@skane.se
Professor Roger Henriksson, medicinskt ansvarig onkologi, AstraZeneca Sverige, telefon 090-785 29 17 eller 090-785 28 55. Mobil: 070-588 99 33.
PR-ansvarig Ann-Christine Berg, AstraZeneca Sverige, telefon -08-553 231 29, mobil: 0733-35 14 30, e-mail: ann-christine.berg@astrazeneca.com
ROP, Riksorganisationen för Prostatacancer, ordförande Lars-Olof Strandberg, tel 044-23 19 49

Recensionsexemplar av boken ”Prostatacancer – information för patienter och anhöriga” samt foto av författaren kan beställas av PR-ansvarig Ann-Christine Berg – se ovan.

Totalt tillfrågades 1000 personer (hälften kvinnor och hälften män). Undersökningen ägde rum i december 2003 och genomfördes av Sifo, på uppdrag av AstraZeneca Sverige. Två undersökningar har genomförts tidigare. I denna undersökning jämför man resultaten med den senaste som genomfördes i januari 2003.

Kännedom om prostatacancer

39 % kände till prostatacancer i den tidigare undersökningen. Siffran är nu 50 %

Män i åldern 50-64 år är den grupp som ökat sin kännedom om prostatacancer mest med +22 %, från 41 % till 63 %
Männen som minst ökat sin kännedom om prostatacancer finns i gruppen 65- år, endast +3 %, från 54 % till 57 %
En möjlig förklaring till att fler av dem som intervjuades i december känner till prostatacancer kan vara att de i högre utsträckning har antingen anhöriga eller vänner som har prostatacancer, en ökning från 39 % till 48 %.
Tjänstemän har störst kännedom om prostatacancer, 69 %, och har dessutom ökat sin kännedom mest, med +18 %
I storstäder och i tätort har kännedomen ökat med +13 % respektive

+14 %, medan vi endast ser en ökning på +2 % på landsbygden

Anhängare av Folkpartiet (fp) har ökat sin kännedom från 46 % till 74 %, jämfört med anhängare av Vänsterpartiet (v) från 53 % till 56 %

PSA-testet

Fler respondenter känner till PSA-test och dess användning för att indikera prostatacancer, en ökning från 18 % till 28 %, varav en större ökning bland männen jämfört med kvinnorna
Även här kan vi se att den största ökningen av kännedomen sker bland män i åldergruppen 50-64 år, från 19 % till 46 %

Nya frågor i 2003 års undersökning

De flesta av dem som blivit rekommenderade att ta ett PSA-test har även tagit det
Andelen som har tagit ett PSA-test ökar med åldern
Det är främst i mellersta och södra Sverige som männen har gjort ett PSA-test
Det är fler män i storstäder som gjort PSA-test än män på landsbygden

Temadagar för dig som har eller haft cancer. 12-15 mars. Kvinnor o män

Du som är ung och har eller har haft cancer - 27 feb till 2 mars 2012 OBS ny tid