Arkeologiska och historiska nyheter från Västmanland. Arkiv 2003-2008
- av Jouni Tervalampi © 2003-8
Till Jouni Tervalampis sajt.
På gång om Anundshög
Artiklar om Anundshög
Arkeologiska och historiska nyheter från Västerås. Arkiv 2002-2008.
Ser även: Arkeologiska och historiska nyheter från Västmanland 2009

ÄLDRE ARTIKLAR - GEOGRAFISKT ORDNADE 2003-2008
ALLMÄNT VÄSTMANLAND
ARBOGATRAKTEN
KOLBÄCKSDALEN: STRÖMSHOLM, KOLBÄCK, HALLSTAHAMMAR, SURAHAMMAR, RAMNÄS, VIRSBO
KÖPING
BERGSLAGEN: SKINNSKATTEBERG, FAGERSTA, NORBERG
SAGÅDALEN
SALATRAKTEN-SVARTÅDALEN
VÄSTERÅSTRAKTEN förutom innerstaden, S:t Ilian, Lundby och Badelunda sockar

ALLMÄNT VÄSTMANLAND

VÄSTMANLANDS LANDSKAPGROTTA (19 juni 2008)

Rudtjärnsgrottan mellan Virsbo och Gunnilbo kyrka föreslås bli Västmanlands landskapgrotta. Det en grupp av grottforskare dom har tagit fram en lista på olika landskapsgrottor som publicerades i tidskriften Grottan.

Läsa mer: Magnusson, Rune. 2008. Landskapsgrottan. Grottan nr 2 2008., sidorna 42-43
Pettersson, Johan 2005. Rudtjärnsgrottorna. En sevärdhet höljd i dunkel, Västmanlands Nyheter 22 september 2005, sidan
Jag har gjort en förteckning över cirka 30 grottor i Västmanland http://medlem.spray.se/jaaaaa/Grottor.html

VÄSTMANLANDS LANDSKAPSVÄSEN (16 juli 2008)

Folklivsforskaren Ebbe Schön har utnämnt Gruvrået som Västmanlands landskapsväsen i sin bok Svenska sägner (2008).

FÅGLAR I VÄSTMANLAND (2008)

I Fågelvännen (en tidning från Sveriges ornitologiska föreningen) kan man läsa i 2/2008 att sydligaste häckande Lappugglorna finns i Västmanland. Jag är nästan totalt okunnig vad det gäller hur fåglar ser ut. Anledning till att jag samlar på vissa nummer av Fågelvännen (http://www.sofnet.org/index.asp?lev=970&typ=1) är att konstnären Gunnar Forsman brukar skriva artiklar om olika fåglar i mytologi och folktron. Han har bland annat skrivet om "Hägersägner" (Fågelvännen 1/2004), "Spettarna - regn- & gudafåglar" (1/2005), "Ugglan i myt och folktro" (3/2005) och "Kungsörnen i myt och verklighet" (4/2005).
På omslaget till Brutus Östlings nya fotofågelbok Kaxiga fåglar (2008) är en lappuggla som är fotograferad i Västmanland. Recensenten Daniel Green skriver i vlt:
Roligt för oss västmanlänningar är också att ett flertal av boken bilder faktiskt är fotade här hos oss. Det gäller bilderna på lappuggla, varav flera av de bästa, till exempel omslaget och sidorna 61 och 65-66 är tagna i Västmanland.
Läsa mer: Green, Daniel 2008-12-02. Kaxiga fåglar i ord och bild. vlt Del 2. sidan 8.

FJÄRILAR I VÄSTMANLAND (13 augusti 2008)

I lokaltidningen vlt, som bevakar Västerås, Hallstahammar och Surahammar, kan vi läsa att det gjordes ett unikt fjärilsfynd för Västmanland sommaren 2008. Insektskännaren Hans Lindmark fann svartfläckig blåvinge vid Hornåsens gravfält. Den första som har hittats i Västmanland. Västmanlänningen Daniel Green har en blogg om fjärilar och fåglar: http://birdsafarisweden.blogspot.com

Läsa mer om nya fynd om fjärilar: Koffmar, Linda 2008-05-29. Rätt röjning kan rädda rar fjäril. vlt.
http://www.vlt.se/artikelmall.asp?version=769361
Koffmar, Linda 2008-07-24. Ovanlig fjäril hittad utanför Borgåsund. vlt, http://www.vlt.se/artikelmall.asp?version=790958

VILKA OLIKA ORTNAMN FINNS DET I VÄSTMANLAND? (16 juli 2008)

ORTNAMNSREGISTRET. Institutet för språk och folkminnen. Västmanlands läns socknar m.m http://www2.sofi.se/SOFIU/topo1951/_cdweb/socken/vml1.htm

STOCKBÅTAR I VÄSTMANLAND (22 augusti 2008)

Tervalampi, Jouni 2008. Stockbåtar i Västmanland. http//medlem.spray.se/jaaaaa/HellristningarSkepp.html

KATASTROFER - NUTIDSHISTORIA (29 april 2008)

Den som är intresserad av katastrofer mellan 1950-2004 har Räddningsverket en databas över vissa katastrofer. Det kan röra sig om bränder, trafikolyckor, explosioner och andra händelser. Självklart blev jag nyfiken på databasen och sökte på "Surahammar" och fick två träffar. Den ena var en brand i Virsbo rörverk i Surahammars kommun den 30 juni 1953 och den andra var en explosion vid Stålverket på Surahammars Bruk den 29 september 2002.
Läsa mer: http://www.raddningsverket.se/templates/StoraOlyckor_Search____18053.aspx

SIENDE HÄRADS AVRÄTTNINGSPLATS (25 mars 2008)

Nu har Siende härads avrättningsplats i Västmanland blivit återfunnen av undertecknat. Jag håller på att leta på alla avrättningsplatser i Västmanland och där det enligt domböcker minst en person har blivit avrättat. Jag hade stora problem med Siende härad där jag inte har funnit en enda avrättad mellan åren 1750-1800. Då ifrågasatte jag om det fanns någon avrättningsplats vid Siende härad. Nu har jag fått hjälp av Badelunda hembygdsförening där en avliden lokalhistoriker hade forskat fram att avrättningsplatsen existerade. Nu har jag lyckats lokaliserat avrättningsplatsen genom äldre kartor och nu återstår att finna bevis på att någon person även har blivit avrättad på platsen. Dags att "gräva" i Siende domböcker före 1750.

OKÄNDA KOLERAKYRKOGÅRDAR I VÄSTMANLAND (26 februari 2008)

Haraker sockens kolerakyrkogård låg vid "Mjölkningsbacken i Östra Forsängen". Endast en 45-årig man ligger begravd i kolerakyrkogården.
Vid Irsta socken kolerakyrkogård "å Lista ägor" begravdes också endast en person, en 50-årig man. Kolerakyrkogården pekades ut på 1900-talet av godsägaren T. Westerdahl från Kusta. Idag ligger platsen vid Ödhumlegatan 4 i Irsta (Irsta raä 78). 2001 grävde arkeologer från Västmanlands läns museum ut norra delen av fornlämningsområdet, men fann inte skelettet efter mannen. 1853 dog en 56-årig man vid Johannesberg och begravdes "uti Cholera Kyrkogård i Lundby", vars plats är okänd. Han var den ende personen som begravdes i kolerakyrkogården. Svedvi sockens kolerakyrkogård låg vid Ålsätra och här begravdes cirka tio personer. Kolerakyrkogården har inte återfunnits.

SLÄKTFORSKNING - BOPUPPTECKNINGSREGISTER (3 februari 2008)
Nu finns ett bouppteckningsregister att söka för Västmanland på SVAR (http://www.svar.ra.se/), där kan man söka på olika namn och få reda på vart de bodde när de dog och vilka mikrokort man ska söka i för att läsa hela bouppteckningsdokumentet.

NYA BÖCKER (2008)
Nu i början av 2008 börjar årsböckerna komma ut. Svenska Turistföreningens Årsskrift 2007 är i mitt tycke ett av de bästa på många år. Titeln är Brott och trakt. En kriminell resa genom Sverige och handlar bland annat om Tumbo-ligan, Sala-ligan, Yngsjömordet, Bockstensmannen och avrättningsplatser i Sverige. Tilläggas kan jag berätta att i Västerås har bödeln haft minst tre olika bostäder och det har avrättas människor på minst sex ställen i staden.
"Blåbär. Minnen, mat och smak" och det har skrivits av författarparet och etnologerna Anette Rattfeldt och Simon Lunøe Phil från Västerås och bilderna är fotograferade av fagerstabon Peter Nyblom. Även en utställning i samma namn finns att skådas på Västmanlands läns museum.

Läsa mer: Eriksson, Cecilia 2008-06-19. "Boken ger svar på frågor man inte ens visste man hade". Västmanlands Nyheter.

SÖK PÅ GAMLA FOTOGRAFIER OCH FÖREMÅL (16 juli 2008)

Nu finns fotografier och föremål sökbara på Västmanlands läns museum. http://sofie.vastmanlandslansmuseum.se/index.html

FOTOGRAFIER HOS RIKSANTIKVARIEÄMBETET (30 januari 2008)
Jag har nyss upptäckt att Riksantikvarieämbetet har en sökdatabas över fotografier.Så naturligtvis sökte jag på Sura och fann fyra bilder, bland annat den här flygfotot över Vattentornet med Öster- och Västersjön i bakgrunden. http://www.kms.raa.se/cocoon/bild/kont-3c26565d5d256b14353333606307792549280e57?form_name=searchresult&form_action=fetch&id=16000300024564&offset=4
Det fanns 1000 bilder från Västmanland. Söka och titta mer: http://www.kms.raa.se/cocoon/bild/public_search.html

ÅRSBOKEN BLICK FÖR BERGSLAGEN (2007)

Nu finns riksantikvarieämbetets årsbok "Blick för Bergslagen" 2000, 2001, 2002 och 2004 att läsa som pdf-format: http://hildebrand.raa.se/uv/publikationer/ovrigt/blick_for_bergslagen.htm

TYSKA OCH FINSKA INVANDRARE I EN NY BOK (2007)

En ny bok om invandringen till Västmanland från 1200-talet och framåt har skrivets av ekonomihistorikern Rebecca Svensson på uppdrag av Länsstyrelsen i Västmanland och har titeln: Tack vare utifrån om invandringens betydelse för näringslivets utveckling i Västmanland

Läsa mer: Bjerstedt, Staffan 2007-05-31. Historiska invandrare kartlagda i ny bok, vlt torsdag den 31 maj 2007, sidan 10.

SVÅRÅTKOMLIGA SMÅTIDNINGAR (2006)

Många spännande artiklar med lokal förankring finner man i små tidskrifter som oftast ges ut lokalt. Problemet med dessa kan vara svåra att få tag i om man inte är medlem i någon hembygdsförening eller i någon släktforskarklubb.

Vid Västmanlandssamling, på fackavdelningen i Västerås stadsbibliotek, finns en hylla med lokala tidskrifter från Västmanland och Bergslagen som till exempel Badelundabygden som ges ut av Badelunda hembygdsföreningen, Hembygds-Journalen ett organ för hembygdsrörelsen inom Västerås kommun, Finnmarken förr och nu, Arosiana medlemstidning för Västerås Släktforskarklubb, Ekobladet från Ekomuseum Bergslagen och Disponibelt ett medlemsblad för Dis-Aros.

NY BOK OM VÄSTMANLANDS RUNSTENAR (2006)

En ny bok om Västmanlands runstenar med titeln "Ristat i sten med tydda stavar. En tidsresa med amsagor och sanning bland vikingatida runstenar i Västmanland" (96 sidor) har getts ut av Hasse Carlsson. Den går att beställa direkt från författaren. Tel: 021-30 10 40 E-mail: viking@vasteras2.net Kostar 225 + porto

Källor: Blom, Lasse 2006. Kärleksfull gestaltning av de som skapat Västmanland, Västerås Tidning Nr 39. 30 september - 6 oktober, sidan 7
Larsson, Malin 2006. Västmanland får egen edda, Västmanlands Nyheter, Torsdagen den 5 oktober 2006, sista sidan
Annons i vlt, tisdag 10 oktober 2006, sidan 3
Kraft, John 2006. Recension av boken. Människoöden ristade i sten, vlt, fredag 3 november 2006, sidan 44.

Läs även min recension om Hasse Karlsson bok "Ristad i sten"

Tervalampi, Jouni 2006. Recension. Ristad i sten med tydda stavar., http://medlem.spray.se/jaaaaa/RecensionRistad.html

DÖMD TILL DÖDEN I VÄSTMANLAND (2006)

Ingemar Widestig har gått igenom alla dödsdomar i Västmanlands län mellan åren 1696-1700. På de fem åren dömdes i länsrätten 51 personer till döden. Det vill säga 10 personeri snitt per år. I hovrätten blev det 15 dömda till döden. Fast tre personer han dö i fängelset innan ärendet kom till hovrätten. Två kvinnor blev avrättade för barnamord, en kvinna och en man blev avrättade för "dubbelt hor". Med det menas att de gick ett äktenskapsbrott då både kvinnan och mannen var gifta. Ett vänsterprassel som ledde till döden. Hårda tider. En man blev dömd till döden för en kyrkostöld. Tre män för tidelag (sex med djur). Dessutom tre män för stöld eller dråp. En av de märkligaste händelserna var att enväldskungen Karl XI dömde en man, Olof Fällt, som hade nekat till att han hade mördat torparen Lars Malm. Olof Fällt blev dömd för mordet och skulle hängas. Det var bara myndighetspersonen och prästen som visste att man anordnade en skenavrättning om fången fortsatte att förneka dådet. Man ville inte döda någon som det inte fanns några bevis på eller något erkännande. Vid själva avrättningen brukade prästerna få de dömda att erkänna sina brott. Det räknas rättsligen, men så här står det i domen från januari 1699:

. . .trots att soldaten Olof Fällt till följe av Kungl. Rättens brev och där vid överskickade dom av den 23 december förra året blivit till galgen utförd, och intet annat än döden för sig vetat, så har han dock ej kunnat förmås till någon bekännelse om mordet på torparen Lars Malm, utan envist påstått sig där om intet veta

Han dömdes istället till gatlopp och livstids fängelse på Marstrand fästning.

Källor: Widestig, Ingemar 2006a. Svea Hovrätts domar 1696-1700 rörande Västmanlands län och något om rättskipningen i slutet av 1600-talet. Del 1., Arosiana -Nummer 2/06, utgiven av Västerås släktforskarklubb, sidorna 4-6
2006b. Svea Hovrätts domar 1696-1700 rörande Västmanlands län Del 2., Arosiana -Nummer 3/06, utgiven av Västerås släktforskarklubb, sidorna 6-8

I "Dagens Arbete Nr 11 November 2006" har Göran Lager skrivit en sex sidor lång artikel om "De dödades i lagens namn" som handlar om människor som blev avrättade i Sverige från 1600-talet till den sista avrättningen på 1900-talet.

NY BOK: "LEDUNG OCH SOCKENBILDNING" (2005)

Västeråsaren John Kraft har nu kommit med sin tredje bok "Ledung och sockenbildning" där han tar upp hur han anser att sockenbildningen har gått till i olika landskap. Recensioner: VLT den 11 november 2005 av Per-Göran Ersson, Populär Arkeologi Nr 4 2005 av Birgitta Gustafson, sidan 31. Populär Historia Nr 1 2006 av Ulf Sundberg, sidan 66, Spaning 08/2005 av Krister Ström, sidan 5, Bygd och Natur 1/2006 av Nils-Erik Landell, sidan 27. infoArtefact - April 2006 av Birgitta Åkesson

SAMERADION BESÖKTE VÄSTERÅS OCH STOCKHOLM UNDER VECKAN (2004)

Sameradion besökte Västerås för att intervjua mig om skogssamerna i Västmanland, Dalarna och Gästrikland under 16-1700-talet. I Stockholm besökte Sameradion Inger Zachrisson, arkeologidocent med samer som specialitet, om de samiska insjögravarna som finns från Dalälven och uppåt.

Läsa och lyssna mer: Heikki, Jörgen. 2004-11-12. Internet. Bortglömd samisk historia i Mellansverige. http://www.samiradio.org/category/Arkiv/article18645.html
2004. Lördagen den 13 november. Radio. Samer i Mälardalen, sänt i Sámi Radio P2 (finns utlagt på Internet. Se nedan)
2004-2006. Webbradio. Samer i Mälardalen. http://www.sr.se/sameradion/
2004 8 december. Radio. Samer i Västmanland, sänt i P4 RadioVästmanland 14.05-14.25

Bergenhamn, Helena.2002. "Skogssamerna - folket vi inte minns", sidan 4, (Jouni Tervalampi om hans sameforskning i Västmanland). Vestmanland Läns Tidning, Tisdagen den 30 juli 2002.

Bergold; Kersti 2002a. "Samer har en egen historia i Västmanland", sidan 45, (Jouni Tervalampi om hans sameforskning i Västmanland) Vestmanland Läns Tidning, Lördagen den 14 september 2002.

ARKEOLOGISKA RAPPORTER FRÅN VÄSTMANLAND PÅ INTERNET (2006)

Arkeologiska rapporter från Stiftelsen Kulturmiljövård Mälardalen http://www.kmmd.se/?id=229

FÖLJ UTGRÄVNINGAR AV ARKEOLOGERNA PÅ INTERNET (2006)

Nu kan man följa utgrävningar av arkeologerna på Stiftelsen Kulturmiljövård Mälardalen på deras sajt http://www.kmmd.se/?id=91 2006

VÄSTMANLÄNDSKA FORNLÄMNINGAR PÅ INTERNET (2006)

Nu har i Riksantikvarieämbetet lagt ut en söktjänst efter olika fornlämningar på prov i sex månader. Nu är fornlämningar i socknar utanför Västerås kommun i Västmanland är sökbara på Internet.

Fornsök finns på: http://www.kms.raa.se/cocoon/fmis-public/search.html

En annan funktion har Västerås kommun och Riksantikvaieämbetet på Västerås stads hem sida. Där kan man klicka på en karta och se vad det är för fornlämninghttp://karta.vasteras.se/fornlamningar

ARBOGATRAKTEN

FÖRSTA HÄLLRISTNINGSLOKALEN I ARBOGA FUNNEN (2004)

En ny hällristning är funnen vid Jädersholme, någon kilometer norr om Arboga i Västmanland. Fyndet består av cirka 300 skålgropar, ett skepp och ytterligare fyra figurer (en stiliserad människa & tre ringar). Dessutom ett trettiotal sentida ristningar från 17- och 1800-talet.

Källa: Arboga Tidning, Fredagen den 23 april 2004, (Framsidan och sidan 4).

FORNFYND I ARBOGATRAKTEN (2005)

Arkeologen Örjan Hermodsson har funnit skålgropar plus linjer vid Hällboda, norra utkanten av Arboga. (Det låter ju spännande med linjer...)

Källa: Radio Västmanland, onsdag 7 september 2005, Hällristningar även i Arboga

Projektet Skog och historia har funnit en Naust - "Båtgarage" vid Findla, söder om Arboga mot Mälaren. Ett äldre fynd är en "stenmur som går runt en klippa" som kan vara en vallanläggning från bronsåldern.

Källa: Nerkes Allehanda, Markerna kring Arboga är rika på fynd från forntiden, http://www.na.se/artikel.asp?intId=925679

KOLBÄCKSDALEN - STRÖMSHOLMS KANAL

DYSTER FRAMTID FÖR ARKIV VÄSTMANLAND (27 september 2008)

I Västerås finns det planer på att Västerås konstmuseum och Västmanlands läns museum ska samsas i en ny lokal, men Arkiv Västmanland är inte välkomna. De är förpassade till sin trånga lokal i Stadshuset i Västerås.

På de gamla bilplåtarna stod det U framför siffrorna och då visste man att bilen var registrerad i Västmanland. Idag är beteckningen U synonymt för det "Underutvecklade Västmanland". För socialdemokraterna och de borgliga partierna i framför allt i Västerås har arkeologi och historia alltid varit lika med KOSTNADER:

Det tycks inte spela någon roll vem som sitter i makten för Arkiv Västmanland, varken den tidigare socialistiska majoriteten i Västerås och i Landstinget, eller den nuvarande borgliga styret i Västerås och Landstinget vill satsa några större summor till att bevara historiska dokument.

Ramnäs Bruk arkiv finns i Uppsala. Surahammars bruks arkiv som vlt skrev för några år sedan har fortfarande ingen ägare. Det står och samlar damm någonstans utan tillträde för historiker och släktforskare.

-Vi vet att det behöver göras saker i arkivfrågan, men det handlar om ekonomi och vi måste välja vad vi lägger pengarna på. I framtiden kommer vi att behöva titta på hur vi hanterar arkiven i hela Västmanland, men det behöver inte innebära att vi får ett arkivcentrum, säger Mikael Damsgaard (m), ordförande i kulturnämnden i Väster Stad till vlt.

Tidigare hösten 2008 beslutade den borgliga majoritet i Landstinget i Västmanland att avslå en höjning för driften av Strömsholms kanal AB som sköter underhållet av Strömsholms kanal. Det man kan konstatera är att det ser mörkt ut för framtida forskning kring bruksorternas historia efter Strömsholms kanal.

Läsa mer: Obminska, Anna 2008-10-08. Upprop för arkivcentrum. vlt.
http://www.vlt.se/artikelmall.asp?version=819550
Olsson, Lasse 2008. Pengakris för Strömsholms kanal. Driften hotad men Landstinget Västmanland nekar höjt bidrag. Västerås Tidning Nr 36 6-12 september 2008. (sidan 25) http://www.vasterastidning.se
Lundström, Brage 2007-12-04. Brage Lundström: Gör kulturarvet åtkomligt http://www.vlt.se/artikelmall.asp?version=696365
P4 Radio Västmanland. 2006-06-08. Arkiv Västmanland kräver mer resurser.
http://www.sr.se/cgi-bin/vastmanland/nyheter/artikel.asp?artikel=874737
Lif, Johan. 2005-11-28. Arkivarier rasar mot Västerås kulturpolitik. vlt.
http://www.vlt.se/artikelmall.asp?version=171613
Lif, Johan 2005-01-15. Här göms brukens historia. vlt. http://www.vlt.se/artikelmall.asp?version=122861

INGA PENGAR TILL STRÖMSHOLM KANAL FRÅN VÄSTMANLANDS LANDSTING (8 september 2008)

Det borgligt styrda landstinget i Västmanland vill inte höja bidraget från 150 000 kronor till 400 000 till Strömsholms kanals AB driftkostkostnader, medan de röda kommunerna i längs efter kanalen Surahammar, Hallstahammar och Smedjebacken har gått med på en höjning för varje kommun från 325 000 till 425 000 kronor. Fagersta kommun har ej ännu inte svarat. Landstinget i Dalarna höjning är beräknat från 75 000 kronor till 150 000 kronor. De har heller inte gett besked.
Läsa mer: Olsson, Lasse 2008. Pengakris för Strömsholms kanal. Driften hotad men Landstinget Västmanland nekar höjt bidrag. Västerås Tidning Nr 36 6-12 september 2008. (sidan 25) http://www.vasterastidning.se

STRÖMSHOLM

STRÖMHOLMS SLOTT ANLADES AV GUSTAF VASA (2006)

En ny bok om Strömholms slott visar att den äldsta delen av slottet anlades på 1500-talet. Orsaken det skulle vara laxfisket i Kolbäcksån och forsarna just vid Strömsholm ligger idag säger slottsarkitekten Björn Nordman: - Det var en strategisk plats. I forsarna fanns ekonomi med laxfisket.

Källa: "Strömsholms slott -inget kungligt tillhåll", vlt, tisdag 24 januari 2006 (sidan 9)

KOLBÄCK

ÄLDRE FOTOGRAFIER FRÅN KOLBÄCK (21 juli 2008)

Strömholms kanal: http://www.kolbacksbygden.se/bildbank/kanalen/reg_kanalen.htm
Järnväg http://www.kolbacksbygden.se/bildbank/jarnvagen/register_jarnvagen.htm
Strömsholms ridskola http://www.kolbacksbygden.se/bildbank/ridskolan/register_ridskolan.htm

Bebyggelse: http://www.kolbacksbygden.se/bildbank/bebyggelse/register_bebyggelse.htm
Föreningsliv: http://www.kolbacksbygden.se/bildbank/foreningsliv/register_foreningsliv.htm

Söka mer: Kolbäcks Hembygdsförnings Bildbank: http://www.kolbacksbygden.se/bildbank/start.htm
Läsa mer: Johansson, Jan Å. 2008-07-17. Se gamla Kolbäcksbilder på internet. Västmanlands Nyheter.

KOLBÄCKSBO FANN SAMISKA (?) LIGGANDE HÖNOR (2006)

Nya fynd av mystiska stenar. Ingen vet varför folk pallade upp de stora stenarna

13 nya fynd av liggande hönor (uppallade stenar) väckte arkeologernas intresse. En sådan ansamling är inte tidigare känd i Dalarna. Kolbäcksbon Inge Ljungqvist var den som gjorde arkeologerna intresserad.

Källor: Falu-Kuriren, Borlänge Tidning, Nya Ludvika Tidning, Onsdagen den 4 januari 2006, Del 2 (Dalarnas Tidningar). sidorna 4-5, Två artiklar: " Nya fynd av mystiska stenar. Ingen vet varför folk pallade upp de stora stenarna" och "Linné startade hönsjakten på Tandövardens naturreservat", som handlar om jakten på Linnésten genom århundraden från Linné, Inge Ljungqvist och en grupp arkeologer från Dalarnas Museum hösten 2005.

Artikelförfattaren är "Dalarnas grävande journalist när det gäller samer och liggande hönor", Sven Hallerdal. 

Nya fynd av mystiska stenar . Ingen vet varför folk pallade upp de stora stenarna, Södra Dalarnas Tidning, Onsdagen 4 januari 2006, http://www.sodran.se/artikel.asp?id=1464287

SLAGET OM HERREVAD del 2 (2004)

För tre år sedan och nu i vintras i samband med Jan Guillou TV-serie i TV4 har det varit heta debatter bland annat var slaget vid Herrevadsbro stod. Den 8 augusti 2001 skrev Jan Guillou i Vestmanlands Läns Tidning (VLT):

"Det finns två versioner om var slaget vid Herrevadsbron 1251 utspelade sig, antingen vid Kolbäcksån i Västmanland eller vid Säveån i Västergötland . . . Däremot har jag tvingats välja version. Och avgörandet blev då en bok av andra amatörhistoriker än N A Bergqvist, nämligen Jan Skoglöw, Ingvar leion med flera som i 'Birger Jarl och slaget vid Nårunga 1251' (Alingsås 1990) övertygande och skickligt argumenterar för Västgöta-versionen."

Nu har en ny bok kommit ut i ämnet, skriven av historikern Lars Gahrn, "Slaget vid Herrevadsbro och hägringar vid Häradsvad." (120 sidor). Recensenten John Kraft skriver i VLT den 27 april 2004: "För att göra en lång historia kort, så sopar han golvet med sina meningsmotståndare. Han pulvriserar helt enkelt föreställningen att slaget vid Herrvadsbro skulle ha stått i Västergötland. Han går igenom de äldsta källorna, han diskuterar ortnamnen och sägnerna och han kritiserar de rimlighetsresonemang som västgötateoretikerna anfört. Allt utmynnar i ett avvisande av tanken att slaget stått i Nårunga."

Boken finns att köpa genom Kolbäcks hembygdsförening: http://www.kolbacksbygden.se
Gahrn, Lars 2005. Slaget vid Herrevadsbro 1251, Kolbäcks hembygdsförening, http://www.kolbacksbygden.se/slaget.htm

SLAGET VID HERREVAD I VÄSTMANLAND del 2 (2006)

Visst stod slaget vid Herrevadsbro!
För ett par år sedan publicerade historikern Lars Gahrn en avhandling om slaget vid Herrevadsbro 1251 (Slaget vid Herrevadsbro och hägringar vid Häradsvad). Med stor grundlighet utredde han där frågan om slaget utkämpats vid Herrevadsbro i Kolbäck, Västmanland, eller om det ägt rum vid Häradsvad utanför Alingsås i Västergötland

Källa: Kraft John, vlt, onsdag, 29 mars 2006, http://www.vlt.se/artikelmall.asp?version=195493

SLAGET OM HERREVAD Del 3. (2006)

1251 stod slaget vid Herrevad och det vann götarna med Birger Jarl i spetsen. Slag nr 2. Namnstriden och vart platsen låg. Låg det i Västergötland, som Jan Guillou menade, eller låg det vid Kolbäckån i Västmanland. Guillou tog ledning på poäng innan ortnamnsforskaren Lars Gahrn knockoutade honom.

Den tredje striden gällde vem som hade rätt genom vägverkets försorg sätta upp en vägskylt med namnet "Herrevadsbro". Vid Nårunga utanför Vårgårda i Västergötland hade Vägverket satt upp en skylt med "Herrevadsbro". Lars Gahrn skrev till Vägverket och påpekade att skylten skulle tas ned. Nu har Vägverket tagit ned skylten och i somras placerades Vägverkets skylt "Herrvadsbro" vid Kolbäck i Västmanland. Vägverket beslut fattades på Lantmäteriverkets yttrande.

Källor: "Rätta platsen för skylten" (sidan 8). vlt onsdag 11 januari 2006, "Skyltstriden i Kolbäck är avgjord, Västerås Tidning, Nr 4 28 januari-3februari 2006

Mer om Herrevad:

Herrevad. Särskild utredning. Herrevad 4:14, Kolbäcks socken, Västmanland. Jan Ählström. Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2006:11.

En vendeltida brandgrav och romartida boplatslämningar. Fjärrvärmeledning mellan Kolbäck och Hallstahammar. Antikvarisk kontroll. Amsta 1:36, Kolbäcks-Vallby 1:93, Kolbäck socken, Västmanland. Anna-Lena Hallgren. Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2006:18.

 KOLBÄCKSBO I KÖPINGSBOKEN 2004

Anders Wadström skriver bl.a. om kolbäcksbon Inge Ljungqvists upptäckt av Gässlingstenen vid Gässlingefornborgen i kapitlet "Sightseeing i Himmeta" Gässling är en gåsunge

Läsa mer: Ljungqvist, Inge 2003. Anmälan av nyfynd: Fågelstenen (Gås-stenen) från Gässlinge i Himmeta socken. Insänt till Länsstyrelsen i Västmanland den 9 juli 2003
Tervalampi, Jouni 2003. Djurstenar, Inge Ljungqvists upptäckt vid fornborgen Gässlinge, Himmeta socken, Västmanland på http://medlem.spray.se/jaaaaa/Djurstenar.html

Wadström, Anders 2004. Sightseeing i Himmeta, Köpingsboken 2004 (Om Inge Ljungqvists upptäckt av Gässlingstenen vid Gässlingefornborgen sidorna 170-171. Gässling är en gåsunge.

EN SAMISK SEITE FUNNEN I DALARNA AV EN VÄSTMANLÄNNING (2005)

Kolbäcksbon Inge Ljungqvist var år 2004 och vandrade vid Tandövarden i Transtrand socken i Dalarna då han fick se en hundansiktsliknande sten. Den samiska sejten ligger öster om det utgrävda samiska insjögravfältet vid Örviken vid Tisjön. En sten låg ovanpå hundstenen, vilket är känt på andra märkliga stenar hos samerna på Kolahalvön, men även känt i Sverige. I sameforskaren Ernst Manker stora verk "Lapparnas heliga ställen" (1957) finns det några exempel. På den samiska kultplatsen Tiirivaara (Manker 188), som är en stort flyttblock och i profil ser ut som ett ansikte, finns ovanpå stenen en stenkrets. Den går under namnet Lappstenen. På ansiktsklippan vid ett vattenfall, vid den samiska kultplatsen (Manker 243) Passekårjte "Heliga fallet", stod en samisk stenseite 1945 på ansiktsklippans huvud. Även på den samiska kultkomplexet Vottovaara i Aunus-Karelen i dagens Ryssland finns en fast ansiktssten med en rund sten på huvudet.

Fyndet är anmält till Länsstyrelsen i Dalarna och till Dalarnas museum.
Läsa mer: : Ljungqvist, Inge & Tervalampi, Jouni 2005. Anmälan av nyfynd: En hundansiktsformad sten på berget Tandövarden i Transtrand socken. En samisk seite? Insänt till länsstyrelsen i Dalarna den 10 januari 2005
Heiki, Jörgen 2005. "Samisk sejte kan ha hittats i Dalarna" av Jörgen Heikki 18 januari 2005 på .http://www.samiradio.org/article19285.html Tillägg 16 januari 2006. Vid ett återbesök av Inge Ljungqvist sommaren 2005 visade sig att Häbrestenen/"Hundstenen" var en uppallad sten av typen liggande höna.

HALLSTAHAMMAR

HALLSTAHAMMARS "MILJONPROGRAM" I NY BOK (2007)

Inför valet 1964 lovade socialdemokraterna en miljon nya lägenheter på tio år. I början av 1960-talet var trångboddheten står och lägenheterna var gamla. Både Nybygget i Surahammar och Råby och Vallby i Västerås är en del av det så kallade miljonprogrammet. I Hallstahammar hette stadsdelen Östra Nibble. Nu har det kommit en bok om miljonprogrammet och där Östra Nibble finns med. Det Jan Jörnmark som är författaren till boken.

Läsa mer: Carlsson-Lénart, Mats 2007. Misslyckandet med Östra Nibble kartlagt, vlt, 30 mars 2007, http://www.vlt.se/artikelmall.asp?version=328785

EN MÄRKLIG BRUNN FUNNEN VID FJÄLLSTA, utanför Hallstahammar (2006)

I samband med undersökningar vid anläggningar av fjärrvärmeledning mellan Västerås och Hallstahammar fann arkeologer en märklig brunn vid Fjällsta i Svedvi socken i Hallstahammars kommun. Brunnen var 6 x 4 meter och i brunnen fann arkeologerna spår efter brunnens konstruktion av ramverket och vidjeflätade grenar. De fann även en avbruten tutulusnål av samma typ som man har funnit ett flertal efter Strömsholmsåsen. Södra delen av brunnen var inhägnad av sex pålar och var nedslagna 2 meter i leran. Varför var enbart södra delen inhägnad? Var det en helig brunn? Det är frågor som arkeologerna ställer.

Källa: Föreläsning av arkeologerna Karin Nordström och Anna-Lena Hallgren, Västerås slott den 11 februari 2006.

Tillägg oktober 2006. Nu är rapporten färdig:

Arkeologi utefter den nya fjärrvärmeledningen mellan Västerås och Hallstahammar. Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning, Arkeologisk undersökning. Dingtuna, Lundby och Svedvi socknar, Västmanland. Hallgren, Anna-Lena. Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2006:2.

GRAVFÄLT UPPTÄCKT I HALLSTAHAMMAR (2006)

Ett nytt gravfält och hålväg funnet på åsen norr om Åsby gård. Det är cirka 12 runda övertorvade stensättningar med så kallade plundringsgropar. Den största är sju meter i diameter. De upptäcktes av Kjell-Åke Jansson och Jouni Tervalampi. I ärlighetens namn var det Kjell-Åke som upptäckte den stora stensättningen först. De finns inte markerad på Gula Kartan. Anmälan av fyndet har sänts in till länsstyrelsen i Västmanland.

Läsa mer: Jansson, Kjell-Åke & Tervalampi, Jouni 2006. Anmälan om nyfynd gravfält vid Åsby, Hallstahammar. Insänt till Länsstyrelsen i Västmanland oktober 2006.

Hallstahammars egen "Döderhultarn" (2006)

I 5/2005 av Bygd och Natur kan du läsa om Hallstahammars egen "Döderhultarn", Karl Andersson. Han var född 13 juni 1894 i Tibble gård i Bergs socken och dog 12 febrauri 1977 i Los Angles i USA. När han emigrerade till Amerika 1923 bytte han för och efternam till Carl Halsthammar. Lägg märke till likheten med hemortens Hallstahammar. Fotnot: Döderhultarn var en känd svensk träsnidare.

SURAHAMMAR

ÄLDRE FOTOGRAFIER FRÅN SURAHAMMAR (27 september 2008)

På Internet finner man olika hemsidor där olika personer har lagt ut äldre fotografier från Surahammar.
Hofgården och några flygfotografier över Surahammar: http://www.braxen.eu/page17.html
Översvämningen 1977 mellan Kolbäcksån-Hofgården, vägen upp till Sura Gamla kyrka, plus vykort från Surahammar. http://www.braxen.eu/page2.html
Bildsamlaren Anders Lindbergs fotografier från ABF:s arkiv: Bilder från Brukssamhällets Surahammar.
http://home.suravision.se/sv0128/bildstart.html
Bildsamlaren Anders Lindberg: Bilder från Brukssamhällets Surahammar 2.
http://home.suravision.se/sv0128/bildstart2.html
Surahammar på vykort av Lars-Erik Lundberg: http://home.swipnet.se/labiata/Index.htm
Lars-Erik Lundbergs hemsida: Bilder från Surahammar: http://home.swipnet.se/labiata/surabilder.htm

MYSTISK VALL EFTER VÄSTRA SIDAN AV LÅNGSJÖN (8 september 2008)

Vid en utflykt efter Långsjöns västra strand, 2,5 km sydöst om Surahammar, fann jag (Jouni Tervalampi) och Kjell-Åke Jansson en 1,5-2 meter bred sten- och jordvall. Vallen sträcker sig ifrån Långsjöns norra del ned till ungefär 1,5-2 kilometer av den tre kilometer långa sjön. Vallen är i vissa fall 100 meter lång och i andra fall endast 15 meter lång. I vissa fall går vandringsleden Brukleden ovanpå vallen och andra fall finns den vid Långsjöns västra strand. Är det någon som vet vad det är för vall som få du gärna mejla mig. Dessutom finns det stensättningar och rösen kring Långsjöns stränder. I fornminnesregistret finns INTE en enda fornlämning. Man kan ju undra om fornminnesinventerarna har besökt Långsjön överhuvudtaget vid inventeringarna 1961 och 1988/89?

SLÄKTFORSKARTIPS (8 september 2008)

En okänd källa inom släktforskning är att titta efter sagesmän i SOFI:s (Institutet för språk och folkminnen) ortnamn. Det är inte alla socknar man finner sagesmän, men jag fann en person som kallades Olbergakungen i Sura socken i Västmanland.
Ortnamn i Västmanland. http://www2.sofi.se/SOFIU/topo1951/_cdweb/socken/vml1.htm
Olbergakungen http://www2.sofi.se/SOFIU/topo1951/_cdweb/_s2ux001/402219c1/p3/0000021a.pdf

EN KOMMANDE BOK OM LISJÖ (13 augusti 2008)

Rune Pettersson från Lisjö, utanför Surahammar, håller på att skriva en bok om son hembygd. Hans släkt har bott i Lisjö sedan 1772. Runes farbror blev den första som dog i en tågolycka i Suratrakten 1908.

Läsa mer: Patring, Ingrid 2008-08-09. Hans efterforskningar blir en bok om Lisjö. vlt. sidan 10.

FÖRE DETTA KVINNOFABRIK I SURAHAMMAR RIVS (19 juni 2008)

Motsvarigheten till det manliga Surahammars bruk var syfabriken vid Dalavägen som hade sin verksamhet mellan 1948-1972. I lokaltidningen vlt har journalisten Lilian Haraldsson skrivit tre artiklar om syfabrikens historia.

Läsa mer: Haraldsson, Lilian 2008-06-10. Nu ska hela rasket rivas. vlt. Tisdag 10 juni 2008, sidan 10.
2008-06-10. "Syfabriken har alltid funnits". vlt. Tisdag 10 juni 2008, sidan 11.
2008-06-10. Syfabriken lever vidare. vlt. Tisdag 10 juni 2008, sidan 11.

SURA "NYA" KYRKA AV LARS VILKS (2007)

Konstnären Lars Vilks har byggt ett nytt konstverk i form av en träkyrka på den nedbrunna Sura gamla kyrka plats. Som vanligt när det gäller Lars Vilks så berörs hans konstverk människor och det märks lokaltidningen vlt insändarsidor.

Läsa mer. Sveriges Radio Västmanland P 4. 27 april 2007. Konstkyrka i Surahammar. http://www.sr.se/cgi-bin/vastmanland/nyheter/amnessida.asp?programID=112&Nyheter=1&grupp=2961&artikel=1337077
Meh, Jackie 2007-09-04. Omdiskuterat konstverk rivs. Konstnären Lars Vilks träkyrka vid Surahammars kyrka rivs i dag, då konstutställningen Sjätte Sinnet är slut, http://www.vlt.se/artikelmall.asp?version=638159

HOCKEYVISIRET UPPFANNS I HOCKEYNS MEKKA - SURAHAMMAR (2007)

Surahammar, eller "Sura" som man säger i folkmun, är ju känt för sina duktiga hockeyspelare som "Sura-Pelle" och Tommy Salo med flera. Mindre känt är att hockeyvisiret på hjälmen, som skyddar ögonen, uppfanns i Surahammar 1972. Det var den då 40-årige hockeypappan Lars Forsell som var orolig för sin 13-årige sons ögon och värmde ett plexiglas i ugnen för att kunna böja plexiglaset och monterade det på hjälmen. I början var Jofa inte intresserad av det nya skyddet. Det var inte förrän sonen spelade i TV-pucken som succén var ett faktum. Idag använder i stort sett alla hockeyspelare från NHL till Ryssland visiret.

Läsa mer: Gustafsson, Magnus 2007. Orolig hockeypappa uppfann visir, vlt, Onsdag 28 mars 2007, sidan 15, http://www.vlt.se/artikelmall.asp?version=328055

FORNBORGEN SURABORGEN I VÄSTMANLAND (2007)

Läsa mer: Suraborgen - ett nytt utflyktsmål i grönskan
Utsikten är magnifik och grönskan exploderar. Det är helt klart mödan värt att promenera den korta biten upp till Suraborgen från parkeringen vid väg 252., vlt, 19 juli 2007 http://www.vlt.se/artikelmall.asp?version=530977

NY KULTURSAJT PÅ INTERNET (2007)

Lars Andersson som gav ut böcker i det klassiska förlaget Vaulunder och tidskriften Grufvan. Nu har han skapat en kultursajt.

http://www.poesimotet.se/

KULTUR: SERIER (2006)

47:an Lökens skapare: Surahammar var ett underbart ställe att växa upp på.

Källa: Olsson. Lasse 2006. 47:an Lökens skapare: Surahammar var ett underbart ställe att växa upp på., Västerås Tidning, http://www.vasterastidning.se/Default.aspx?ca=1&ad=1764

SURAHAMMARS IDROTTSHISTORIA LÄGGS UT PÅ INTERNET (2006)

På hockeylaget Sura Blue Hammars hemsida kan du nu läsa historien om Suras idrottshistoria. De har nu kommit hunnit till 1923 .

Källa: Sura Blue Hammars hemsida: http://www.westhockey.se/sura/Decennium/1900talet.htm

SVERIGES FÖRSTA BILOLYCKA (2004)

Om Sveriges första bilolycka i Surahammar går det att läsa i Dagens Arbete Nr 12 December 2004.

KVINNLIGA BRUKPATRONER PÅ SURA & RAMNÄS BRUK (2005)

Tekniska museet har 2005 gett ut en bok av Kerstin Westerlund med namnet "Kvinnliga brukspatroner" där hon bland annat skriver om Ebbe Brahe, Ramnäs och Sura bruk.
I Släkthistoriskt Forum 5/05 skriver Maud Lindeberg om "Sveriges okända "Iron Ladies" bl.a. om Ramnäs och Sura bruk (sidorna 11-13).

RAPPORTEN OM UTGRÄVNINGARNA VID SURA GAMLA KYRKA KLAR (2003)

Där kan du läsa om grävningarna från Sura gamla kyrka. Även Riksantikvarieämbetes Årsbok - Blick för Bergslagen 2002 tar upp grävningar från Sura gamla kyrka. En spännande artikel om att det har funnits ett kristet gravfält från vikingatiden på platsen innan man byggde den första sockenkyrkan, troligen 1303.

Läsa mer: Jonsson, Kristina 2003. En tidigkristen gravplats och en medeltida kyrklämning : gravar och kyrkor i Sura 900-1800 : arkeologisk för- och slutundersökning : RAÄ 140:1-3, Sura gamla kyrka, Sura socken, Västmanland / Kristina Jonsson och Annika Nordström ;med osteologiskt bidrag av Ylva Bäckström Utgivning, Västerås : Västmanlands läns museum, 2003
Tervalampi, Jouni.2004. Gåtan är löst! Vilka var de som begravdes i det Soldanska gravkammaren vid Sura gamla kyrka? http://medlem.spray.se/jaaaaa/Januari2004.html

Om Sura av Jouni Tervalampi

Tervalampi, Jouni Internet. 1999. Vikingabåtar 3. Å-båtar efter åar och småsjöar norr om Mälaren. Sura - Stockbåtarna och fornborgen http://hem3.passagen.se/terven/Sura.html
2001.Bildspel om Surahammar "LIVET I ETT BRUKSSAMHÄLLE 1986-89" (20 fotografier), http://hem.passagen.se/terven/Sura1.htm
2001. 100 fotografier från Surahammar 1983-1990, http://hem.passagen.se/terven/1.htm
2002. Full fart i Västmanland på 1620-talet, http://medlem.spray.se/jaaaaa/November2002.html
2003. Fotografier från Surahammar bl.a. fotografen Jouni Tervalampis första "snapshot" från Surahammar med länksida. http://medlem.spray.se/jaaaaa/Surafoton.html
2004a. Gåtan är löst! Vilka var de som begravdes i det Soldanska gravkammaren vid Sura gamla kyrka? http://medlem.spray.se/jaaaaa/Januari2004.html
2004b. "Ett planerad mord vid Fågelsjö", sid 11 (Avrättad i Västmanland. Del 1), Växpressen - Informationsblad för Växhuset i Västerås. Nr 9 Årg. 8 November 2004 http://medlem.spray.se/jaaaaa/Vexpressen2004Nr9.html

RAMNÄS

ALTARBERGET I VÄSTMANLAND (2007)

Altarberget ligger väster om Ramnäs i Västmanland. Det har fått sin lösning. I Skogsvårdsstyrelens Gröna Jobbs tidskrift Okvistat December 2006 (http://www.svo.se/episerver4/dokument/wx/Gr%C3%B6na%20Jobb/M%C3%A4lardalen/okvistat-dec2006.pdf Sid 11) skrev jag kopplingen mellan Altarnamn och samer. Väster om Altarberget i Ramnäs ligger Lappkärrsmossen. Nu i senvåras var jag och Kjell-Åke Jansson och besökte Altarberget. Jo, vi fann (eller rättare sagt var det Kjell-Åke Jansson som såg det) ett gränsröse. Det är förmodligen från röset som namnet Altaberget härstammar från. Att det ser ut som ett altare. Frågan är bara vad det är för gränsröse? Det fanns inte med i fornminnesregistret och det är inte en gränsmarkering mellan Ramnäs och Skinnsskattebergs socknar. Där får någon gärna tipsa om vad det kan vara för gränsröse.

VIRSBO

Västmanland längsta grottsystem Rudtjärnsgrottorna finns mellan sjön Avlången och Rudtjärnsberget, väster om Virsbo. Grottornas totala längd är 200 meter och som längst 10 meter under jord.

Källa: Rudtjärnsgrottorna: En sevärdhet höljd i dunkel, Västmanlands Nyheter, 22 september 2005.

KÖPINGSTRAKTEN

NY BOK OM MUNKTORP (15 november 2008)

Munktorpsboken (2008) heter en ny bok utgiven av Munktorps sockengille på 156 sidor. Avsnittet om "Fornlämningar" känns väldigt mossigt och flera faktafel. När havet var 45 meter högre än idag motsvarar det 2 500 f. Kr., fornborgar anlades på 800-900-talet, Munktorp och Svedvi socknar är de två fyndrikaste socknar när det gäller bronsföremål från bronsåldern (Vad hände med föremålen från Hökåsen i Hubbo socken) med mera. I boken påstås det även att Davis missionerade i Munktorp år 1025, fast klunincensernorden uppstod tidigast 1066. Inte ett ord om utgrävningar av gravfältet vid Åsby 1961 då arkeologer bland annat fann spår efter en rik kvinna som bar över sextio glaspärlor och i en annan grav låg ett svärd.

Boken behållning är den del som handlar om 1800-talets slut fram till 1971. Vi får veta att socknens stora söner var Jacob Ulfsson (Örnfot) som grundade Uppsala universitet 1477 och Carl Gustaf Ekman från frisinnande folkpartiet som var Sveriges statsminister 1926-1928 och 1930-1931, kontnärerna som siluettklipparen Bror Fritiof Sehman och socknens "Döderhultare" Hadar Bärling.

SKOFSTA SKANS I VÄSTMANLAND (2008)
Fann en uppsats "Skofsta skans med omnejd" som tydligen kom ut redan 2005. Den är skriven av Maria Ullvin Andersson (Slutrapport för masterkursen, Archaeological computing Göteborgs universitet) http://hum.gu.se/institutioner/arkeologi/arkeologi/grundutbildning/AC2005/Ullvin_Skoftesta.pdf

I Köpingsboken 2007 skriver Roland Molin om "Arkeologin kan ge besked om Köpings ålder" där han bland annat skriver att man på 1860-talet vid Mullgatan i Köping fann ett 80-tal skelett utan känd kyrka. Tyvärr, har benen återbegravts, så vi vet inte hur gammal gravgården var. I Västmanland har arkeologer upptäckt tre stycken vikingatida-tidig medeltida kristna gravgårdar; vid Sura gamla kyrka, norr om Ransta säteri och vid Bondtorget i Västerås.

KÖPINGSBOKEN 2006

"Ärat ditt namn" är titeln på Köpingsboken 2006. I boken skriver Roland Melin om "Ströbohögen och forntida bebyggelseutveckling". Artikeln är en sammanfattning av olika utgrävningar kring Köpingstrakten och avslutas med en diskussion om Ströbohögen. Det är artikelns behållning. Även kring Ströbohögen vid Köping finns det åsikter att det är Bröt-Anund som kan ligga i högen. Det var Adolf Schück som år 1959 som lade fram teorin att i den isländske 1200-tals författaren historiebok "Heimskringla" där Bröt-Anund dör vid Himmelshed skulle vara Himmeta utanför Köping och sedan skulle bli begravd i Ströbohög. Melin skriver i boken:

I "Ynglingatal" står dock "Himinfjollum", ett namn som inte erbjuder några svårigheter att tyda. Det är sammansatt av två vanliga fornordiska ord "himmin" och "fjáll" (här i dativ pluralis), alltså "himmel" och "fjäll". Snorre använder dock ordet "Himmelhed" och förklarar ordet så här: "Det är några trånga fjälldalar med höga berg på båda sidor." Det påminner inte precis om vad som är utmärkande för Himmeta, snarare är det ett norskt landskap som tecknas.

NY BOK om arkeologiska utgrävningar mellan Köping och Kolsva i Västmanland. (2006)

En ny bok "Tidens resenärer" har utgivits av Riksantikvarieämbetet om utgrävningar efter väg 250 för snart 10 år sedan. Det är 15 artiklar skrivna av 12 arkeologer och främst knutna till äldre järnåldern med kopplingar till järnframställningsplatsen Röda Jorden, 40 km norr om Köping. Det skrivs om en storhall stavkyrkotyp vid Barksta, om matlagning vid hallen och om stormannens roll, att han ägde två gårdar norr om Barksta och kontrollerade järnutvinningen vid Röda Jorden. Vid Torp hus man haft märkliga ceremonier när huset byggdes. Vid Holmsmalma har ett unik fynd hittas. En del till dragstången till en finvagn av typen Dejberg tillsammans med en bältesring remändesbeslag låg en grav. Dessutom kan det vara ett alliansäktenskap mellan en västgöts kvinna och en man från Köpingstrakten. Dessutom fann man fragment av asbestmagrad keramik från Åsby. Det var det sjätte fyndet i Mälardalen. Det fyndet diskuteras av två arkeologer. Visar det kontakter med samer eller är det tillverkat av mälardalsbor?

Recension av boken: Tidens resenärer

EN ROMARTIDA VAPENGRAV (2003)

Språkövningar. Den som är intresserad av den romartida vapengraven från Holsmalma/Gålby, strax norr om Köping i Västmanland, finns en liten artikel på tyska i Fornvännen 1/2003.

HÄLLRISTNINGAR I KÖPINGSBOKEN 2004

Sven Gunnar Broström skriver om Västmanlands största hällristningsfält vid Häljesta.

BERGSLAGEN

SKINNSKATTEBERG - RIDDARHYTTAN

RYSSLÄGRET KRAMPEN I VÄSTMANLAND (3 december 2008)
Journalisten Hans Lundgren har skrivit en bok om Krampen - Ryssläger i Sverige under andra världskriget (2008), ett av de tre rysslägren som fanns i Skinnsskatteberg i Västmanland. Totalt fanns det cirka 2500 sovjetiska soldater som hade flytt från olika tyska läger i Norge till Sverige.
Lägret var ganska öppet och de ryska soldaterna var inblandad i olika vägbyggen i Skinnskatteberg. Värre vart de när de skickades tillbaka tillSovjetunionen.

- De allra flesta dömdes till fångläger i Gulag, 8-10 år och minst 90 procent av dem dog i fångenskap. De som frigavs blev fria åren 1955-1957, några år efter Stalins död, säger Hans Lundgren till Radio Västmanland.

Läsa mer: Eriksson, Michael 2008-11-28. .Ryssansvärd. historia från Bergslagen. vlt.
Gawell, Michael 2008-12-01. Västmanländska ryssöden i ny bok. P 4. Sveriges Radio Västmanland. http://www.sr.se/cgi-bin/vastmanland/nyheter/artikel.asp?Artikel=2478172

SVT Tvärsnytt. 2008-12-01. Ny bok om krigsfångarna i Skinnskatteberg. http://svt.se/svt/jsp/Crosslink.jsp?d=33831&a=1330689

Adolfsson, Mats 2008-12-04. Recension. Bergslagens sovjetiska tid. vlt Del2. sidan 9

KONSTGALLERISTEN ASTLEY NYLÈN ÄR DÖD (16 juli 2008)

Astley Nylén startade sitt galleri vid Utterbergs i Västmanland 1983 och dog vid 83 års ålder. Han hade även stort intresse för samer då främst vid Nikalouktatrakten. När jag (Jouni Tervalampi) hade en föreläsning om samerna i Västmanland före några år sedan i Fagersta kom vi att sitta vid samma kaffebord efter min föreläsning och det var då han berättade sitt intresse och möten med samerna.
Läsa mer: Sveriges Radio P4 Västmanland 2008-07-15. Kände Konstprofilen Astley Nyhlén har avlidit. http://www.sr.se/cgi-bin/vastmanland/nyheter/artikel.asp?Artikel=2192719
Eriksson, Michael 2008-07-15. Konstprofilen Astley Nyhlén är död. vlt.http://www.vlt.se/artikelmall.asp?version=787328

EN FALSK SAME I VÄSTMANLAND FRÅN 1600-talet (2007)

En fantastiskt historia skriver Ingemar Widestig om i Västerås Släktforsklubbs medlemstidning Arosiana 2007-1. Han fann ett domstolsprotokoll för Skinnskattebärgs häradsrätt 1694 om en kvinna och var gift två gånger med kvinnor och som hade tagit en identiteten "Carl Lapp" och det visade sig att personen varken var Karl eller Lapp. Så här berättades det i protokollet:

"Hustru Kerstin Olofsdotter vittnade att när Carl Lapp var död kom hans hustru till henne och frågar henne om hon ville komma och tvätta hennes gubbe, eftersom han nu var död, då går hon och hennes grannhustru Carin Månsdotter till Lappens riskoja, bär alltså ut liket och lägger det på ett bräde, och när de drar av skjortan finner alla omständigheter att han var en kvinnsperson."

RYSKA FÅNGLÄGRET I SKINNSKATTEBERG (2006)

En arkeologisk utgrävning har gjorts vid interneringsläger av sovjetiska soldater det så kallade rysslägret vid Krampen utanför Skinnsberg från 2:a världskriget.

LäsA mer: Kjellberg, Joakim 2006. Interneringslägret Krampen, Spaning nr 9-10 Tema Mångfald, Västmanlands läns museum & Västmanlands Hembygdsförbund och Fornminnesförening, sidorna 42-45
Lihammar, Anna 2006. Krampen - ett interneringsläger för sovjetryssar, Kulturmiljövård Mälardalen hemsida: http://www.kmmd.se/?id=73
2006b.Krampen - ett interneringsläger från 1940-talet. Historisk arkeologi inom projektet "Interneringsläger för Sovjetryssar i Skinnskatteberg - en glömd del av andra världskriget". RAÄ 121. Aspänge 2:1, Heds socken, Skinnskattebergs kommun, Västmanland. Anna Lihammer. Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2006:24.
2006c. Krampen - spåren berättar, Spaning nr 9-10 Tema Mångfald, Västmanlands läns museum & Västmanlands Hembygdsförbund och Fornminnesförening, sidorna 46-47

NORSKLÄGRET I VÄSTMANLAND (2006 )

Det fanns många läger i Sverige under andra världskriget. Svenskar internerade vänsteranhängare, kommunister och syndikalister, utan rättegång, sedan fanns det vanliga flyktingläger, ryssläger -sovjetiska soldater som hade flytt till Sverige, och sedan fanns även de så kallade norsklägren - Polititroppene. Det var inga poliser som utbildas där, utan det var norska motståndsmän som utbildades militärt. Det fanns ett ryssläger vid Krampen i i Heds socken och ett norskläger i Gunnilbo socken, båda inom Skinnskatteberg kommun. Om norsklägret skriver Monika Ottoson i vlt. Där intervjuar hon Henry Hedlund som bodde vid Färna som säger till vlt:

- De övade på skjutbanan 300 meter från herrgården och de hyrde stora skjutbanan också.

Det var cirka 1 100 norrmän vid Färnalägret och en av dem var Gunnar Eikli som idag är bosatt i Hamar i Norge. Hans kompani lämnade Färna den17 januari 1945 och for till Finnmark. Gunnar Eikli skrev en bok om Polititroppene 1996.

Läsa mer: Eikli, Gunnar 1996. Fra flukt til Sverige til krig i Finnmark, Hamar
Johansson, Anders 2005. Den glömda armén Norge-Sverige 1939-1945, Bokförlaget Fischer & Co
2006. Norska motståndsmän i Färna, Spaning nr 9-10 Tema Mångfald, Västmanlands läns museum & Västmanlands Hembygdsförbund och Fornminnesförening, sidorna 30-31.
Ottoson, Monika 2006a. Färna var en helt annan plats under kriget, vlt Lördag, lördag 18 november, sidorna 7-8
2006b. Ingen blev hjälte i den "glömda armén", vlt Lördag, lördag 18 november, sidan 9

 MER OM TYSK-, RYSK- NORSK- och "Amerikansk"-LÄGER I DALARNA OCH VÄSTMANLAND
( 4 december 2006)

Fick ett samtal av den pensionerade journalisten, Sven Hallerdal, från Dalarna som berättade under hans tid som journalist gjorde ett riktigt scoop, då han grävde fram att det fanns ett topphemligt interneringsläger av tyskar, från nazistiska officerare till tyska tvångsarbetare som hade rymt från sina läger till Sverige. Lägret låg i Rättvikstrakten och omgärdades av beväpnat av vakter. En gång skulle en riksdagsman från Ovanmyra visa lägret för en person men blev bortkörda. Tretton nationaliteter fanns internerade i det topphemliga lägret. Hallerdal fick ett tips av en lokalbo men när han skulle kontrollera uppgifterna var det stopp. Inga uppgifter i Krigsarkivet och polismannen som var verksam under kriget var tyst. Till slut fick han tag en vakt som arbetade på lägret som berättade och kunde bekräfta att lägret existerade.

Han berättade att det fanns flera norskläger i Furudal i Dalarna och ett vid Voxna i Hälsingland. Att de amerikanska flygarna bodde på hotell i Rättvik.

Av en märklig händelse kom några dagar senare i Dalarnas Tidningar (Falu-Kurien mfl.), Fredag den 8 december (sidan 6), en artikel om "Det hemliga lägret vid Born". Där intervjuas Håkan Carle som har samma upplevelser som Hallerdal:

- Och när vi försökt gräva fram fakta från lägret har vi haft väldigt svårt. Vi har träffat folk som jobbade i lägret, men de minns ingenting.

Läsa mer: Carle, Håkan & Edebrand Bengt 2006. Beredskapsåren i Dalarna, Dalaregementets kamratförening

TIDSKRIFTEN Spaning nr 9-10 Tema Mångfald (dec 2006, som ges ut av Västmanlands läns museum & Västmanlands Hembygdsförbund och Fornminnesförening)

I Spaning skriver Anna Lihammar och Joakim Kjellberg om tre rysslägren Baggbron, Baggå och Krampen i Skinnskatteberg, Anders Johansson skriver "Om Norska motståndsmän i Färna" och om amerikanska flygare i Västerås: På Hässlö finns ännu F1-veteraner som minns Bernt Balchen och hans mannar. Förutom hans styrka, som gjorde en kort visit, förlades ett 100-tal amerikanska flygare till F1 under fria former som bjöd på tillfällen till "kulturmöten i krigets skugga". Officiellt var amerikanerna internerade.

Tidskriften på 56 sidor och kostar 50 kronor+ porto. Den går att beställa från spaning@ltv.se

Läsa mer: Johansson, Anders 2005. Den glömda armén Norge-Sverige 1939-1945, Bokförlaget Fischer & Co

FAGERSTA - VÄSTANFORS

GAMLA FOTOGRAFIER FRÅN VÄSTANFORS OCH FAGERSTA (8 september 2008)

http://sallskapetslaktforskarnefagersta.dinstudio.se/gallery1_3.html

TVÅ NEDGRÄVNINGAR EFTER AVRÄTTADE (?) FUNNA PÅ GALGBACKEN I VÄSTANFORS (14 juni 2008)

Stina Andersdotters grav återfunnen. Stina Andersdotter från Onsjö i Västanfors socken avrättades den 26 augusti 1845 på Galgbacken vid gränsen mellan Västanfors och Norberg socken. En minnesten ligger cirka 100 meter söder om Galgbacken, tio meter från nuvarande väg. Vid vårt (Jouni Tervalampi och Kjell-Åke Jansson) besök i början av juni 2008 fann vi på Galgbacken två stycken nedgrävningar; cirka 2 meter lång, 1 meter bred och 0,5 meter djup. De ligger fyra meter från varandra. Min fråga vem är den andra personen som har blivit nedgrävt vid Galgbacken? Är det någon som vet något?

VÄSTERVÅLA

Släktforskning: VÄSTERVÅLAS TORP (16 april 2008)

Västervåla hembygdförening i Västmanland håller på med ett torpinventering av socknens alla torp.
Läsa mer: Västervåla hembygdsförenings torpinventering, http://web.telia.com/~u23608048/bas/meny.html

NORBERG

Norbergs kommun tryckt upp ett häfte "Bilder av Engelbrekt, en fotspårsguide" i 24 000 exemplar om bergsmannen och frihetshjälten Engelbrekt Engelbrektsson som mördades 1436. Det är Lars-Erik Lärnemark och Ola Rosling som har framtigit fotspårsguidehäftet om Engelbrekt Engelbrektsson.
Läsa mer: Strandberg, Nils-Olof 2008-06-27. En guide i Engelbrekts fotspår. Fagersta-Posten, sidan 8.
2008-06-27. Engelbrekt Engelbrektsson - en okänd kändis. Fagersta-Posten, sidan 8.

KARBENNING

SAGÅDALEN

FYCKLINGEVASEN FRÅN VÄSTMANLAND (3 februari 2008)
Romartida "vikingar" från Fycklinge plundrade ett heligt tempel i Aachen i dåvarande Romarriket. Om detta skriver arkeologen Kent Andersson i februaris månads artikel på Historiska museets sajt.
http://www.historiska.se/historia/manadensforemal/2008/Tempelskatt-funnen-i-Vastmanland/

Till vänster den släta framsidan. ............................................Till höger den knottriga baksidan.
Vs 15. Lilla Kyringe, Björksta socken, Västmanland. Träsnitt ur Johan Peringskiölds
Monumenta, slutat av 1600-talet.

BAL-E DEN RÖDE. Inblick. En sensationell upptäckt! En ung och gammal runstensristare på samma runsten. Av Jouni Tervalampi © 22 november 2006

(Spray har en automatfunktion som blockerar alla hemsidor med könsord. Vad gör man när en runstensmästare har ett sådant namn)

En sensationell upptäckt av Hasse Karlsson med en nytolkning av undertecknad. Sven B. F. Jansson beskriver runstenen Vs 15 Lilla Kyringe, numera vid Målhammar, i Björksta socken så här: Framsidan är släthuggen och fullständig plan; baksidan är däremot knottrig och rå i ytan. Karlsson har upptäckt att det är två olika runstensdjur på runstenens fram- och baksida:

Att det inte är samma ristare runristare på fram- och baksida av stenen framgår tydligt. "Baksidan" ristades förmodligen först och restes vid landsvägen utanför Lilla Kyringe. Först många år därefter fick samma sten på nytt utgöra ett monument, denna gång vänd med den nyhuggna ristningen vänd mot vägfararna. Förmodligen släthöggs "framsidan" innan den försågs med det bländande mästerverket.

Här har Hasse Karlsson tolkat bakvänt. Att det handlar om två olika runstensdjursstilar är ingen tvekan om. Fast det handlar om samma ristare. En ung Bal-e den röde och en gammal Bal-e den röde. Runstensornamentiken tillhör den sena runstensmissionen kring cirka 1068-1090 då det kan vara två eller flera ristare som gjorde en runsten och missionerade om den kristna tron. Till den perioden tillhör Bal-e den rödes andra sten vid Hassmyra vid Fläcksjön (Vs 24). På den släta framsidan står det: Hägulf lät göra detta minnesmärke efter Knut, sin fader, och efter Gudlög, hans syster. Bal-e reste stenen. Bal-e. Knut

Bröderna Hägulf och Bal-e betalar och reser denna runsten. Möjligen betalar brodern Hägulf för missionären och runstensmästaren Bal-e och hans assistent, eller lärjungen Knut, för deras arbete. Utav texten kan vi läsa att Hägulf reser ett minnesmärke efter sin far Knut och sin faster Gudlög. Det står inget om att Knut skulle vara far till Bal-e. Möjligen hade bröderna samma moder. Hur länge bröderna levde och hur lång tid mellan far och son dog vet vi inte. Det kan ha varit tio, tjugo eller trettio år. Det vet vi ingenting om. Det vi vet att Bal-e den röde gör en sämre ristning på baksidan av stenen. Då kanske han var en gammal man. Då i början av 1100-talet har runstensmissionen avtagit och det inte är lika viktigt med dyrbara och vackra stenmonument. På baksidan av runstenen står det:

Stenen har upprest,
som stånda skall,
Bal-e den röde
efter brodern.

Bal-e.

Bal-e den röde har ristat ett minnesmärke över sin döde bror Hägulf.

ROMERSKT BRONSÅLDERSKÄRL FRÅN FYCKLINGE I BJÖRKSTA SOCKEN (2003/2006)

I Current Swedish Archaeology Vol 11. 2003 kan du läsa om en nytolkning av den romerska bronskärlet Apollo Grannus som man fann 1818 vid Fycklinge i Björksta socken i Västmanland och om dödshuset från Fågelbacken mellan Hökåsen och Badelunda från stenåldern - trattbägartiden - och om dödshuset från gropkeramisk stenålder från Bollbacken i Tortuna i Västmanland. Alla artiklar på engelska.
Läsa mer: Unge Sörling, Suzanne Från romarriket till Björksta, Spaning nr 9-10 Tema Mångfald, Västmanlands läns museum & Västmanlands Hembygdsförbund och Fornminnesförening, sidorna 8-11.

ETT NYTT DÖDSHUS FUNNET I VÄSTMANLAND (2005)

Den sjunde kulthuset eller dödsceremonihuset av Brobytyp, efter en fynd i Uppland, har undertecknad och Kjell-Åke Jansson funnit i Tortuna socken. Vid gränsen mellan Björksta socken och Tortuna socken, fast 10 meter in på Tortuna socken och 25 meter norr om den 10 meter höga flyttblocket Getkyrkan finns ett dödshus av Brobyhustyp d.v.s. ingen ingång. Innermåtten är 6,7 m x 2, 4 m. Yttermåtten 7,5 m x 3,5 meter i sydväst-nordöstlig riktning.. Gravfältet med samma namn ligger några 100 meter väster om flyttblocket. Två meter söder om dödshuset ligger en 10 meter lång stensträng som går parallellt med dödshusets långsida. Mycket tydlig. Väster om dödshuset finns en 4 meter lång stensträng med småstenar som går parallellt med dödshusets kortsida.

Läsa mer:
Jansson, Kjell Åke & Tervalampi, Jouni 2005. Anmälan av nyfynd: Dödshus av Brobyhustyp intill flyttblocket Getkyrkan, Tortuna socken Insänt till Länsstyrelsen i Västmanland den 12 januari 2005
Tervalampi, Jouni 2006. Anmälan om ändring i fornlämningsregistret. 1. Från fornborgen Berghagen (Lundby raä 262) till vallanläggning med Brobyhus 2. Från kvadratisk stensättning till vallanläggning av Odensalatyp,Söder om vägen till gården Ytterhälla i Dingtuna socken. Insänt till Länsstyrelsen i Västmanland den 7 augusti 2006
2006b. Guide Book to 'liggande hönor'. After Road E18 Stockholm-Köping. Agriculture from Bronze Age to Iron Age, Spiralhäfte 35 sidor med kartor på Västerås stadsbiblioteks Västmanlands samling . Finns på Västerås Stadsbibliotek, ett referensexemplar och ett utlåningsexemplar, (d.v.s. då kan man låna det som Fjärrlån från ett annat bibliotek).
Victor, Helena 2002. Den som vill fördjupa sig i dödshus kan läsa avhandling "Med graven som granne", AUN 30 (2002).

 EN NY HÄLLRISTNINGSLOKAL FUNNEN VID KOLMSTA (2004)

En ny hällristningslokal med över 200 skålgropar och en procession bestående av fyra figurer, varav en har penis (tre kvinnor och en man?) har upptäckts av Sven-Gunnar Broström vid Kolmsta i Björksta socken i östra Västmanland. 400 meter söder om vägskälet mellan vägen från Anundshög till Björksta kyrka möter vägen från Kungsåra mot Tortuna finns ett torp på östra sidan av vägen . Där går en grusväg till en hage och innan hagen går ni uppför backen till vänster och där ligger hällristningslokalen. Det finns ett foto på processionen i den arkeologiska nättidningen Artefact under november 2004.

Nov 2004. Vid ett förnyat besök vid Kolmsta visade det sig att processionen bestående av fem figurer, varav en har penis (fyra kvinnor och en man?). Dessutom finns fler ristningar på norra delen av hällen bl.a. en 175 cm lång gående streckfigur, där huvudet är en 20 cm stor skålgrop. Ett 70 cm långt skepp med en solring (20 cm i diameter) rakt ovanför skeppet. Den bärs upp av ett stativ från båten. Det här typen av solskeppsstativ finns bl.a. på hällristningslokalen från Froby i Dingtuna socken i Västmanland, i Bohuslän och på Bornholm.

Källa: Tervalampis Nyhetsbrev 2 november 2004

Nya fornminnen upptäckta i Kungsåra i Västmanland (2006)

Ett 30-tal nya gravhögar funna vid Granbo i Kungsåra socken. De upptäcktes av Sven-Gunnar Broström. Samtidigt berättar han att hällristningarna vid Kolmsta, Björksta socken har övertäckts
Källor: Oscarsson, Hanna 2006. Gravfält dolt under grönskan, vlt, Torsdag 13 juli 2006, sidan 6
Tervalampi, Jouni 2006. Fornfynd i Badelunda och Kungsåra, Hembygds-Journalen, Organ för hembygdsrörelsen inom Västerås kommun, Nr 3 2006 http://medlem.spray.se/jaaaaa/Hembygdsj2006Nr3.html

NY LED OCH HÄLLRISTNINGAR VID SAGÅDALEN (2006)

En ny hällristningsled invigdes sommaren 2005 vid Björksta kyrka. Flera nya hällristningar har upptäckts av Sven-Gunnar Broström i samband med ordningsställande av leden i Björsksta socken. Vid Gränvad upptäckte han två stycken unika (u-formade) klövdjuravtryck inristade. Avtryck efter ett rådjur eller hjort? Den första ristningen i Västmanland som visar ett avtryck från ett djur. Vid Översta längst uppe på en sluttande berghäll finns en stensättning med en plundringsgrop, strax nedan finns en 97 cm lång figur och nedanför figuren två skepp varav ett är188 cm. Vid Berga har ett flertal nya hällristningslokaler som visar skepp, "fotsulor", fyrkantiga rutor och en märklig "figurring". Både Berga och Björksta var två öar under mellersta bronsåldern och yngre bronsåldern. Två heliga öar?

Källor: Jouni Tervalampi. Besök vid platserna, hösten 2005
Berglund, Daniel 2005. 3000-åriga symboler piffas upp, (om hällristningsletaren Sven-Gunnar Broström målar i ristningar i Björksta). VLT, Onsdagen den 15 juni 2005 (sidorna 6-7).
Länsstyrelsen Västmanlands län - Västmanlands läns museum. Broschyr. 2000. Kulturmiljöer i Västmanlands län. Hällristningar ( foto. stora skeppet vid Valla i Björksta socken)
2005a. Karta - Besök Björksta Bronsåldersbygd!
2005b. Broschyr - Björksta Bronsåldersbygd. (Foto på stora skeppet vid Vallen)
Östin, Magnus 2004. Frilansande letare upptäckte lång ristning (Om Sven-Gunnar Broström nyfynd vid Översta, Björksta socken. Bland annat en 188 cm lång figur, sidan 6), VLT lördagen den 15 maj 2004.

 SVARTÅDALEN

FLÄCKEBO

SAMER VID FLÄCKEBO (2003)

Själv (Jouni Tervalampi) har jag varit på Lappskoberget i Fläckebo, på västra sidan av riksväg 67 mellan Sala och Västerås, där jag berättade för ett 10-tal lokala guider om skogssamer och skogsamen Måns Andersson som drunknade i Fläcksjön för 292 år sedan. Lokalborna i Fläckebo satsar på lokal turism inför sommaren där de ska berätta bland annat hur Fläckebo by brann ned vid Byberget, om skogssamerna som vandrade förbi trakten, runstenen som restes till kvinnan med det märkliga namnet Odendisa, och om det spännet som bars av en västfinsk kvinna från Kjuloholmstrakten (Ett alliansäktenskap?) och mycket mer. Deras sajt: http://www.svartadalen.nu

VÄSTERFERNEBO

En ny bok om " Hörnsjöfors Bruk och Västerfernebo - en berättelse om brukets och bygdens historia under ett halvt årtusende" har skrivits av Anders Fläcke och Owe Eriksson. http://www.hornsjofors.se
Läsa mer: Eriksson, Helge, Per 2008-09-23. Recension (Hörnsjöfors Bruk och Västerfernebo - en berättelse om brukets och bygdens historia under ett halvt årtusende) Dokumenterad bruksmiljö. vlt. Del 2. sidan 13
Olsson, Lennart S. 2008. Landshövdingen och biskop hedrar bruksberättelse. Västerås Tidning. Nr 25 (21-27 juni 2008), sidan 29

SALA

TVÅ NYA BÖCKER OM SALA (15 november 2008)

Två nya böcker om Sala har kommit ut: När trängen förgyllde silverstaden och Tämligen snäll och foglig. Det är samma författare till båda böckerna och han heter Olle Nilsson.

Läsa mer: Lystedt, Ann 2008-10-27. Fängslande historik om Salberga. vlt. sidorna 8-9

NYA UTGRÄVNINGAR VID SALA I VÄSTMANLAND (14 maj 2008)

En arkeologisk utgrävning av skelett kommer att utföras under maj månad 2008 vid "Begravningsplatsen vid Sala Silvergruva undersöks av SAU 2008" Syftet är enligt SAU:s hemsida är att:

"Den övergripande målsättningen för projektet är att undersöka gruvbefolkningens hälsotillstånd via osteologiska analyser (med betoning på belastnings- och arbetsrelaterade skador på skeletten) samt analys av tungmetaller i skeletten. Vidare ska resultaten av dessa undersökningar relateras till hälsotillståndet hos andra sociala grupper i samtida miljöer, men även till hälsan hos den nutida befolkningen i Sala kommun om det är möjligt."

Utgrävningsledare är den Salauppväxta Anna Onsten Molander. Till sin hjälp har hon:

"SAU:s tre osteologer, fil. dr. Anne Ingvarsson-Sundström, fil. mag. Emma Sjöling och fil. kand. Ylva Bäckström samt Maja Hultman, praktikant från Master-utbildningen vid Arkeologiska institutionen vid Uppsala Universitet. Från Kulturmiljövård Mälardalen deltar Kristina Jonsson, doktorand vid Stockholms universitet och specialiserad på kyrkogårdar från efterreformatorisk tid."

Plus ostelogistuderande från Stockholms universitet. Den 6:e maj hade de grävt fram cirka 20 gravar. Det går att göra studiebesök vid utgrävningsplatsen fram till den 27 maj 2008.
Läsa mer: SAU hemsida, Begravningsplatsen vid Sala Silvergruva undersöks av SAU 2008, http://www.sau.se/aktuellt/sala/sala.htm
Forss Norberg, Ingalill 2008-05-07. Nya utgrävningar på gruvkyrkogården. Sala Allehanda, sidan 8

SALA GRUVBYNS KYRKA FUNNEN (2005)

Det var Sala gruvbyns kyrka som arkeologerna fann vid sommarens (2004) utgrävningar TV 4 Mälardalen "Utgrävning i Sala var gamla gruvkyrkan"
Läsa mer: Sala gruvbys begravningsplats, http://www.ltvastmanland.se/LTVTemplates/VlmPage.asp?id=19820#Sala gruvby

VÄSTERÅSTRAKTEN

VÄSTERÅS

Arkeologiska och historiska nyheter från Västerås. Arkiv 2002-2006. Innerstaden, Lundby och Badelunda socknar

FORNLÄMNINGSREGISTRET INOM VÄSTERÅS KOMMUN PÅ INTERNET (2006)

Nu har den gamla sökdatabasen för fornlämningar inom Västerås kommun, med socknarna Björksta, Ängsö, Sevalla, Tillberga, Tortuna, Hubbo, Romfartuna, Haraker, Skultuna, Lillhärad, Skerike, Västerås med S:t Ilian och Domkyrkoförsamlingen, Dingtuna, Rytterne, Västerås Barkarö, Lundy, Badelunda, Kungsåra, Kärrbo och Irsta lagts ut på Internet. Källa: Västerås stads sajt om fornlämningar: http://karta.vasteras.se/fornlamningar

Nu har i Riksantikvarieämbetet lagt ut en söktjänst efter olika fornlämningar på prov i sex månader. Nu är fornlämningar i socknar utanför Västerås kommun i Västmanland är sökbara på Internet. Fornsök finns på: http://www.kms.raa.se/cocoon/fmis-public/search.html

BARKARÖ

NY BOK OM BARKARÖ SOCKEN I VÄSTMANLAND (29 april 2008)

Barkarö är en liten socken, sydväst om Västerås, i Västmanland. Barkarö sockengille har nu skrivit en bok om socknens historia från vikingatid och framåt. I "Boken om Barkarö" kan vi läsa om Bo Jonsson var den största jordägaren och att Gustaf Vasa ägde gårdar i Askö, Fullerö och Oxnö. Även bygdefotografen Stig Jansson bilder finns publicerade i boken

 Blom, Lasse 2008 Barkös 1000-åriga historia berättas i bok. Västerås Tidning Nr 16. 19-25 april 2008. (Går även att läsa i pdf-format på http://www.vasterastidning.se )
Cavallini, Birgitta 2008-04-11. Barkarö ta sin plats i historien, vlt Fredag 11 April 2008, sidan 11

DINGTUNA

TUHUNDRAS FORNA TINGSHÖG OCH GALGBACKE ÅTERFUNNEN (16 juli 2008)

Vissa skeptiker - även någon som bor i Dingtuna - påstod att Galgbacken grävdes bort när man byggde husen vid Smedsbostigen på 1900-talet. Jo, sådana här påstående får man ju höra då och då. Som att det inte funnits lappar i Västmanland. Det finns inga insjögravar i länet. I fornminnesregistret kan det stå att det är en hög och när man besöker platsen visar sig det vara ett övertorvat röse. Som tur är jag lite källkritisk och vill kolla upp saker på egen hand. Olof Grau skriver i sin bok Beskrifning Öfwer Wästmanland från 1754:

Tingstället har i fordna tider warit i Dingtuna sockn på en hög, der en bro ligger, ännu i dag tingsbron kallad: Sedan hafwa Tingen hållits wid Dingtuna Kyrka, äfwen uti Litslunda i Lillhärad sockn; men nu hållas de i Westerås stad.

De hundaren som beskrivs i östra Västmanland på 1300-talet är flera sammanslagna hundaren som till exempel Seundgorunda och Tuhundra, vilket det sistnämnda betyder "de två hundaren". De två forna hundaren sträckte sig från Kolbäcksån till cirka Skälby i västra Västerås. Det västra hundaret sträckte sig möjligen från Kolbäcksån till Lillhäradsbäcken som bildade en gräns mot "Dingtuna-Tuhundra".

Gunnar Ekström har i sin artikel "Tingsplatser och häradskultplatser i Västmanland i fornnordisk tid och medeltid" i Västmanlands Fornminnesförenings årsskrift 1948 gjort en rekonstruktionskarta av gamla kartor över galgbacken och tingsbron. På kartan har han ritat ut galgbacken norr om den gamla landsvägen (Eriksgatan). På två kartor, från 1726 och 1872, över Talvsta ägor finns den utmärkt. Det tycks ha förvillat många när de har letat efter tingshögen och galgbacken. Galgbacken är en stor flack moränås och ligger norr om den gamla landsvägen. Här har de dödsdömda blivit avrättade, men det finns inga döda begravda här. "De dödas kulle" ligger på Galgbacksvreten strax söder om den gamla landsvägen och det är förmodligen den gamla tinghögen. Ett liknande sätt är det vid Åkerbo härads tingplats där det finns en galgbacke och tinghög intill varandra.

Tingshögen och senare gravkullen är en naturlig kulle, 26 x 20 meter och cirka 1-1,2 meter hög. Ett mindre stenblock finns på toppen av kullen. När tingshögen slutat att fylla sin funktion och tinget flyttat inomhus har kullen förvandlats till häradets galgbacke. På 1700-talet var det få som hängdes i en galgställning, oftast var det bara kyrkotjuvar som hängdes. För de övriga brotten blev man halshuggen och vissa fall blev man även steglad (kroppen blev huggen i bitar och fastspikade på pålar eller vagnshjul). Många kvinnor blev efter de halshuggna även brända på bål då det var opassande att nakna kvinnodelar steglades. Vid mitt besök fann jag fyra stycken nedgrävningar, cirka 2 x 1 meter och 0,5 meter djupa, på gravkullen. Tre stycken kistliknade nedgrävningar låg på rad. Den fjärde kistliknande nedgrävningar var 0,2 meter djup. De låg i nord-sydlig riktning. Ytterligare nio nedgrävningar, antingen 0,9 x 0,6 meter eller 0,6 x 0,6 meter stora, finns på gravkullen.

DINGTUNA MEDELTIDA KYRKA AVBILDAD? (29 april 2008)

Gunborg Wildh menar att Dingtuna medeltida kyrka finns avbildad på en av Albert Pictors takmålningar i Dingtuna kyrka från cirka 1470. Hon skriver i Hembygds-Journalen Nr 116 Mars (1) 2008 (Organ för hembygdsrörelsen inom Västerås kommun): "På 1400-talet tillbyggdes torn i väster och vapenhus i söder. Och stjärnvalv, baserade på kraftiga pelare. Det medeltida tornet hade en hög spira." En kyrka med spetsigt kyrktorn finns i bakgrunden till Albert Pictors målning Maria jordafärd.

FORNLÄMNING FÖRSTÖRD I VÄSTMANLAND (2007)

En sex meter rund stensättning har förstörts vid Goksta i Dingtuna socken i Västmanland.
Läsa mer: Edberg, Rune 2007. Adjöss med fornlämning 554, Bygd och natur 3/2007, sidorna 6-7

GRAVAR FUNNA I DINGTUNA (2006)

Där kan du läsa om en spännande fynd som gjordes 100 meter från Västmanlands största vikingatida skatt på 1,8 kilo. Det var ett gravfynd vid Östjädra, strax norr om samhället Dingtuna väster om Västerås. I graven fann man ett arabisk silvermynt omgjort till ett hänge och bältesbeslag i Borrestil. Om silverskatten från Östjädra finns den publicerad i Västmanlands fornminnesförings årskrift 1921 (sidorna 35-44).

Läsa mer: Hallgren, A-L. Östjädra - ett vikingatida gravfält bland högspänningskablar och transformatorer. Arkeologisk undersökning. RAÄ 691, Östjädra 1:12, Dingtuna socken, Västmanland. Västmanlands läns museums rapport 2005:A8 

EN CEREMONIPLATS FRÅN ÄLDRE JÄRNÅLDERN

Vid vägkanten mellan gravfältet "Floras kulle" och Folkesta i Dingtuna socken fann arkeologer, i samband med undersökningar vid anläggningar av fjärrvärmeledning mellan Västerås och Hallstahammar, en rituell plats som sträckte från 400 f. Kr. - ca 650 e. Kr. Här låg skärvstensflak med en massa kol, en 8 meter rund stenkrets av låga stenar, resta stenar med brandhärdar framför, två brandgravar m.m. Vilka ceremonier har förgåtts här är ännu oklart. Platsen ligger på västra sidan av Vångstaån. På östra sidan av den forna ån, ett par hundra meter från utgrävningsplatsen, ligger Västmanlands näst största hällristningsfält med ett 20-tal skepp.

Källa: Föreläsning av arkeologerna Karin Nordström och Anna-Lena Hallgren, Västerås slott den 11 februari 2006. Tillägg oktober 2006. Nu är rapporten färdig:
Arkeologi utefter den nya fjärrvärmeledningen mellan Västerås och Hallstahammar. Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning, Arkeologisk undersökning. Dingtuna, Lundby och Svedvi socknar, Västmanland. Hallgren, Anna-Lena. Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2006:2.

HARAKER

EN HARAKERBO UTVANN JÄRN I BRASILIEN (16 april 2008)

I Släkthistoriskt Forum 1/2008 skriver Mats Karlsson om "Prästson från Haraker bröt järn i Brasilien.

Slagfältsarkeologi. En kanonkula från slaget vid Hällaskogen 1464 funnen vid Svartån vid Haraker. (2006)

Johan Bertilsson från Fröslunda gård fann en kanonkula - lite mindre än en damkula i kulstötning - vid Svartån i Haraker socken. En skriftliga källor skulle slaget ha stått vid Hällaskogen. Men nutida slagfältsarkeologi visar ibland att de skriftliga inte är helt överensstämmande. Läsa mar: Hällström, Åsa 2006. Historiska fynd från Fröslunda gård. Västmanlands Nyheter 27 april 2006. framsidan, sidorna 18-19.

HUBBO - HÖKÅSEN

NY AVHANDLING OM ÄLDSTA BONDESTENÅLDERN I BERGSLAGEN OCH I MÄLARDALEN

Arkeologen Fredrik Hallgren som var med och grävde ut stenåldersboplatser vid Fågelbacken mellan Hökåsen och Anundshög i Västmanland har skrivit en avhandling om den äldsta bondestenåldern, den så kallade trattbägarkulturen, i Bergslagen och Mälardalen.

Tyngdpunkten i avhandlingen är Trattbägarkulturen i Mälardalen och Bergslagen (3900 - 3300 cal BC). Efter en kort diskussion av trattbägarjulturen i ett europeiskt perspektiv, med mest inriktning på Skandinavien, följer en mer detaljerad diskussion om trattbägarkulturen i Mälardalen och Bergslagen. trattbägarboplatserna Skogsmossen, Fågelbacken, Skumparberget, Tjugestatorp och Kallmossen, alla grävts mellan 1993 och 2001, spelar en central roll i denna diskussion. Aspekter som kronologi, ekonomi, bosättningsmönster etc. kommer att omfattas.

skriver arkeologen Fredrik Hallgren Uppsala universitets hemsida.

Läsa mer: Hallgren, Fredrik 2008. Identitet i praktik. Lokala, regionala och överregionala sociala sammanhang inom nordlig trattbägarkultur Uppsala universitet
Fredrik Hallgrens hemsida 2008: Identity in Practice Local, regional and pan-regional aspects of the Northern Funnel Beaker Culture http://www.northerntrb.net/index.html
The Funnel Beaker Culture of Mälardalen and Bergslagen.
http://www.northerntrb.net/TRB.html
The Funnel Beaker pottery of Mälardalen and Bergslagen
http://www.northerntrb.net/Pottery.html
The stone industry of the Funnel-beaker Culture of Mälardalen and Bergslagen
http://www.northerntrb.net/Stone.html

HÄLLRISTNINGAR FUNNA VID HÖKÅSEN I VÄSTMANLAND (29 april 2008)

En rik bronsåldersbygd blir nu ännu rikare. Ett par kilometer norr om Västerås ligger Hökåsen. Under bronsåldern och järnåldern fanns det tre små insjöar runt Hubbo-Tillberga-Romfartuna som den västmanländske författaren Olof Grau omnämner i sin bok från 1754 . De tre småsjöar; södra, östra och västra Stora Myran. Vid södra delen av södra Stora Myran, på Badelundaåsen vid Hökåsen, fann man två stora depåfynd från bronsåldern i slutet av 1800-talet och i början av 1900-talet.
I januari 1922 fann någon vid Badelundaåsen (nuvarande Gropen) ett depåfynd av bronsföremål av kvinnlig karaktär; ett glosögonformar spänne, två stycken spiralvridna halsringar, tre spiralformiga nålar, två skålformiga nålar, en fingerring, en svanhalsformig nål, ett beslag och en dubbelspiral. 1875 fann järnvägsarbetare inför bygget av järnvägen rätt igenom Badelundaåsen ett depåfynd av bronsföremål "under en större ovan jord utskjutande sten och sedan rasat ned vid gruskantning." Senare fann de ytterligare föremål intill stenen. Fyndet bestod av en spiralhalsring, två armringar, två bronsskålar, ytterligare en halsring, två spiralarmringar av tunn dubbel bronstråd och fragment av ytterligare två. Föremålen är daterade till cirka 800-400 f. Kr. Föremålen har förmodligen använts av kvinnor och de bars möjligen enbart vid vissa speciella högtider och sedan gömts undan. Nu har den rituella offer- och ceremoniplatsen i Hökåsen blivit funnet av Johan Persson.
Cirka 350-400 meter sydost om depåfyndet vid järnvägen vid Badelundaåsen, i skogsdungen öster om Hökåsenskolan, fann Johan Persson skålgropar och det visade sig vara ett rituellt centrum från bronsåldern. Inom en yta på 50 x 50 meter finns åtta stenblock med skålgropar och ett 30-tal figurristningar föreställande bland annat en flygande fågel, en människa i fågeldräkt (en schaman i fågelhamn), en solring med ben, en hund och en kvinna med fläta som snurrar en solring.
Läsa mer: Bolin, Anne 1968. Västmanlands bronsålder. Västmanlands fornminnesförenings årsskrift 1967-1968, sidorna 98-162.
Kraft, John 1994. Gorunda. VFÅ 1994, sidorna 103-112
Ett av fynden är benämnt "Hökbacken" och om det har Birger Nerman skrivit om i Fornvännen 1954 (http://fornvannen.se/pdf/1950talet/1954_257.pdf )

IRSTA

ARKEOLOGISK RAPPORT OM FÖRUNDERSÖKNINGAR VID IRSTA (14 maj 2008)

Nu är Arkeologikonsults förundersökning vid Irsta, öster om Västerås, i Västmanland klar. Den går att läsa och ladda ned som pdf-fil på deras hemsida. http://www.arkeologikonsult.se/rapporter/doc_download/104-irsta-20082080-81.html

KÄRRBO

NY BOK OM FRÖSÅKER I VÄSTMANLAND (27 september 2008)

En ny bok om Fröåker i Kärrbo socken har kommit ut. Den är skriven av Gunnar Grant och titeln är Frösäker, en västmanländsk herrgård och dess historia.

Läsa mer: Recension av John Kraft. 2008-10-04. Frösäker en träffpunkt för hedningar och golfspelare. vlt. Del 2. Lördag 4 oktober 2008. (Sidan 13).

EN UPPLÄNDSK KAMMARGRAV OCH GJUTFORMAR FRÅN VÄSTMANLAND (11 februari 2008)

1937 fann arkeologer under ett röse vid Frölunda i Altuna socken i Uppland en träkammargrav, 3 meter lång och 1,75 meter bred. I graven hade en högättad man begravts med bland annat pressbleck av guld och fyra stycken agraffknappar ornerade med koncentriska åsar och förgyllda med silver. I graven lade anförvanter ned kärl av näver och trä med okänt innehåll, ett gulgrönt glas, pilspetsar och ett spjut av järn, spelpjäser av ben, en björnfäll och en jaktfalk.
Vid Råmarbo i Irsta socken, mellan Ångsjön och Geddeholm, fann arkeologer ett syllstenhus och ett ytterligare en husgrund. Mellan husen låg en avfallsgrop och i den fann arkeologerna från Kulturmiljövård Mälardalen bland annat gjutformar efter ett Husbyspänne och agraffknappar av typen koncentriska ringar. Arkeologen Torun Zachrisson berättade under en föreläsning i Västerås att agraffknapparna dateras till sent 500-tal och att de bars av en man som begravdes i en kammargrav vid Fröskunda i Altuna socken i Uppland.
Läsa mer: Kulturmiljövård Mälardalen 2007 Fynd av gjutformar i Råmarbo http://www.kmmd.se/?id=536

EN NY AVHANDLING OM TVÅ INHÄGNADE STORGÅRDAR I KÄRRBO SN I VÄSTMANLAND (3 februari 2008)

År 2002 karterade bland annat arkeologen Michael Olausson tre gårdsenheter och ett gravfält mellan Nyby och Lindö Kärrbo socken i Västmanland. Två av de forntida gårdar omgärdades av stenvallar. Nu har den arkeologiska rapporten kommit ut.
Läsa mer: Olausson, Michael 2007. En vallomgärdad storgård på Lindö utmark Rapport för Arkeologiska forskningslaboratoriet Nr 10., Stockholms universitet http://www.archaeology.su.se/pub/jsp/polopoly.jsp?d=1790&a=9488
1995. Det inneslutna rummet - om kultiska hägnader, fornborgar och befästa gårdar i Uppland från 1300 f. Kr. till Kristi födelse. Studier från UV Stockholm, Riksantikvarieämbetet. Arkeologiska undersökningar. Skrifter, nr 9, Stockholm.

ROMFARTUNA

ANSIKTSSÖLJAN FRÅN ÄSÅSEN I VÄSTMANLAND (25 oktober 2007)

1948 grävde landsantikvarien Sven Drakenberg och museiassistenten Nils Nygren ut sju stensättningar på Äsåsen i Romfartuna socken i Västmanland. I grav 2 fann de en ansiktssölja i brons. Nu finns den publicerad i Fornvännen 2007/3. Rickard Franzén skriver om Äsåsensöljan i artikeln "Om folkvandringstida masksöljor med anledning av ett nytt fynd från Ösmo."

RYTTERNE

SLÄKTFORSKNING OCH HISTORIA KRING TORP VID TIDÖ SLOTT (2007)

Den som har ättlingar till dem som har bott vid Linnäs, Hästhagstorp/Hagsjötorp, Tegelviken, Kalvstorp, Skogsnäs, Smedstorp och Västra Björnö kring Tidö slott i Rytterne socken, sydväst om Västerås, har fått en guldgruva. Arkeologen Helén Sjökvist och biologen Josefina Sköld har inventerad dessa torp och funnit olika växter och träd kring torpen. I den arkeologiska rapporten finns en massa fina gamla färgkartor från 16-1900-talet.

Läsa mer: Stiftelsen Kulturmiljövård Mälardalen. 2007. Kulturväxter i slottets skugga - om 1700-talstäppor på Tidö. Rytterne socken. Västmanland. Helen Sjökvist och Josefina Sköld. Kulturmiljövård Mälardalen rapport 2007:14.

SKERIKE

Brandgravar och boplatslämningar. En vatten- och avloppsledning i Skerike socken. Antikvarisk kontroll. Rustberga 2:18, Kävsta 5:13, Lisselberga 4:5, Skerike socken, Västmanland. Anna-Lena Hallgren.Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2006:10.

SKULTUNA

FYND FRÅN UNDERSÖKNINGAR 1964 VID BRUKSGATAN i SKULTUNA (16 juli 2008)

http://www.fredda-o-ac.se/KPO/norragatan.htm

JAZZMUSIKERN ESBJÖRN SVENSSON DÖD (19 juni 2008)

Den Skultunauppväxte jazzmusikern Esbjörn Svensson som bildade jazzgruppen Esbjörn Svensson Trio dog i en dykolycka vid Ingarö, utanför Stockholm, lördagen den 14 juni 2008.
Läsa mer: Karlsson, Jenny 2008-06-16 Jazzmusikern Esbjörn Svensson död. vlt. http://www.vlt.se/artikelmall.asp?version=776791

POETEN FRÅN SKULTUNA (16 april 2008)
Om poeten "Euphrosyne och slaget vid Svensksund 1790" skriver Frédéric Elfver i Svensk Numismatisk Tidskrift 2/2008. Euphrosyne var en pseudonym för Juliana Christina Nyberg (1785-1854) som bodde i Skultuna i Västmanland. Hon har även gjort en dikt om runstenarna vid Berga i samma socken.
Läsa mer: Jansson, Sven B. F. 1963. Skaldinnan och runstenen. Fornvännen 1963
http://fornvannen.se/pdf/1960talet/1963_303.pdf
Thuresson, Tommy 1996. Poesin brinner : Västerås poesi i urval och tolkning / av Tommy Thuresson

UNIKA MODELLER ÖVER GAMLA BYGGNADER I SKULTUNA (2007)

 ETT FÖRSÖK ATT REKONSTRUERA SKULTUNAS ÄLDRE verkstäder OCH BOSTÄDER  http://sabbe.fragzone.se/KPO/sm.htm

TILLBERGA

FLER FORNLÄMNINGAR FÖRSTÖRDA I HEDENSBERG I VÄSTMANLAND (9 maj 2008)

Vd:n för AB Hvalfisken, Mats Gustafsson, har åtalats för brott mot fornminneslagen för skadegörelse på den 1700-tals kulturminnesmärkta herrgården Hedensberg norr om Tillberga i Västmanland. Samtidigt som Mats Gustafsson blir åtalad så har länsstyrelsen i Västmanland upptäckte nya brott mot fornminneslagen då ägaren olovligen använt schaktmaskiner där det finns dokumenterad gårdar från 1400-talet och en gård från 1600-talet.
- I lagren finns stenar, sot, gammalt tegel och bränd lera som användes i äldre järnålder och medeltid. Vi hittade också något som tyder på äldre verksamhet, runda stenklot eller klot som använts för att mala korn till mjölprodoktion, säger arkeologen Sofia Andersson till vlt.
Läsa mer: Ronge, Johan 2008-05-08. Grävarbete skadar fornlämningar. vlt,sidan 6
http://www.vlt.se/artikelmall.asp?version=760675
P4 SR Radio Västmanland 2008-05-09. Åtal för brott mot kulturminneslagen i Hedensberg,
http://www.sr.se/cgi-bin/vastmanland/nyheter/artikel.asp?Artikel=2060303

En skeppsformig stensättning. Arkeologisk undersökning. RAÄ 6, Aberga 1:2, Tillberga socken, Västmanlands län. Anna-Lena Hallgren. Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2006:9.

UNIKT 1700-TALS HUS FÖRSTÖRT (2007)

Hedensbergs herrgård, strax norr om Tillberga, i Västmanland är byggnadsminnesförklarat sedan 20 år tillbaka. Nu i våras började en stor olaglig ombyggnad av huset. Efter ett tips från allmänheten åkte länsstyrelsen ut till Hedensberg och de blev förfärade över vad de såg.

-Det här är det grövsta jag har sett under mina tio år på länsstyrelsen, säger Patrik Björklund till vlt.
Det var den förra ägaren Archibald Hamilton som begärde att herrgården skulle bli byggnadsminnesförklarat och han säger till Dagens Nyheter:

- Om uppgifterna stämmer är det fruktansvärt, hemskt. Det var jag själv som begärde att det skulle klassas som byggnadsminne just för att ingen skulle kunna förstöra det. Huset är av många ansett som en av de vackraste 1700-talsgårdarna i Sverige

Ägaren aktiebolaget Hvalfisken, ägt av finansmannen Jonas Wahlström, anser att de inte har gjort något fel och tänker överklaga beslutet av byggstoppet.

Läsa mer: Forsell, Anders 2007-05-30 Herrgårdens renovering stoppad, vlt, http://www.vlt.se/artikelmall.asp?version=418966
Cervenka, Andreas 2007-05-31, Finansman anklagas för kulturskövling, Dagens Nyheter
http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=678&a=656048

TORTUNA

DÖDSHUS FRÅN TORTUNA I VÄSTMANLAND I NY BOK (2007)

Kulthus och dödshus är titeln från Riksantikvarieämbetets bokförlag (2006). På deras hemsida står det: "Något som är mycket tydligt i det historiska och antropologiska materialet är att olika typer av byggnader generellt sett har haft en rad rituella funktioner och symboliska betydelser. I de flesta kulturer tycks hyddor och hus inte bara fylla praktiska funktioner, utan också vara viktiga symboler inom ideologi och religion." Det låter ju inte speciellt upplyftande. Framsidan visar en svartvit fotografi på ett ödehus och med titeln "Kulthus & dödhus". Jag måste erkänna att informationen och omslagsbilden inte gjorde mig dugg intresserad. Vilken tur att jag hade fel! Det är en riktigt spännande bok som handlar om långhögar i södra Sverige, kulthuset från det vikingatida Uppåker, utanför Lund i Skåne, stridsyxedödshuset vid Gläntan, kulthus från bronsålder av typen Brobyhus som det finns flera av i Västmanland till exempel det vid Tomta i Tortuna socken. Sedan finns det en artikel om utgrävningarna vid Bollbacken i Tortuna socken där man fem hus varav av att var ett dödshus. I en halvcirkel runt dödshuset hade stenåldersmänniskorna rest stolpar för att avgränsa huset och för att markera det heliga huset status.

ARKEOLOGISKA RAPPORTER OM UTGRÄVNINGAR I TORTUNA (2007)

Tryckta rapporter i pdf-filer om utgrävningar från Arkeologikonsult AB. OBS! De är stora pdf-filer.

Bastubacken ett gravfält från äldre romersk järnålder Raä 73, Tortuna sn, Västmanland,1996. Tryckta rapporter från Arkeologikonsult AB, nr 15 (Redaktör Jonas Wikborg)
http://www.norn.se/AKWeb.nsf/AKWeb.nsf/C4553E8B11F26137C1256FF20045EC0F/$file/Bastubacken.pdf

Bollbacken En sen gropkeramisk boplats och ett gravfält från äldre järnålder Raä 258, Tortuna sn Västmanland. 1996. (Redaktör Magnus Artursson)
http://www.norn.se/AKWeb.nsf/AKWeb.nsf/CAC6F5646A6AE627C1256FF20045EC16/$file/bollbacken-screen.pdf

ÄNGSÖ

ÄNGSÖNS ÖNAMN (2006)

I "Engsö Nyhetsbrev Nr 5 okt 2006" skriver Clas Tollin om 500 år gamla önamn kring Ängsö skärgård. 1547 fanns det 33 öar nämnda i jordeboken. Om dessa namn behandlar Tollin i en kommande artikel i Namn och Bygd 2006.

 Till Jouni Tervalampis sajt där kan du läsa fler artiklar arkeologi om Tuna i Badelunda, Anundshög, hällristningar m.m.