Nyheter om Anundshög,
Badelundaåsen och Tuna i Badelunda
av
Jouni
Tervalampi 2003-2009 Uppdaterat
6 maj 2009.
Mer om arkeologi och historia kan du läsa på Jouni Tervalampis sajt
ANUNDSHÖG I ”FORNGUIDEN” (6 maj 2009)
Den arkeologiutbildade journalisten Mikael Jägerbrand håller på med en serien om speciella platser i Fornguiden. De som finns nu att ladda ned är bland annat Anundshögen, Götala tempelbacke och Sparlösastenen.
Läsa mer: http://www.fornguiden.se
ANUNDSHÖG OCH PYRAMIDER (6 maj 2009)
EN BLOGGARTIKEL OM .ANUNDS HÖG (6 maj 2009)
Sven Olsson skriver på sin blogg .Kosmografiska arkivet. (den 7 februari 2009) om .Anunds hög..
Den är sakligt i det mesta. Sedan är det några punkter som kan inte överensstämmer med mina tolkningar, men vi människor är ju olika. Ingen vet exakt vem som begravdes i Anundshög och exakta årtalet när den uppfördes. Olsson tolkning verkar vara att han tolkar högen uppfördes över en Anund. Att .Anundshögsområdet var centrum för en kunglig makt under järnåldern (500 f.Kr. . 1050 e.Kr.).. Att det skulle finnas en kunglig makt redan på 500-talet före Kristus födelse ställer jag väldigt tveksam till.
http://kosmografiskaarkivet.blogspot.com/2009/02/anunds-hog.html
TARA, SCONE och ANUNDSHÖGSOMRÅDET (29 januari 2009)
Läsa mer: Sanmark, Alexandra och Semple, Sarah 2008. Places of Assembly: New Discoveries in Sweden and England. Fornvännen 2008/4. Sidorna 245-259.
BadelundaBYGDEN januari 2009 (28 januari 2009)
Ett
unikt foto finns i detta nummer. Hur såg Björnöbron i
Västerås före brons tillkomst?
Den finns i
BadelundaBYGDENS vårnummer som ges ut av Badelunda
hembygdsförening i Sture Anderssons artikel ”Lugnet - det
lilla torpet som låg vid Björnösundet”.
Arkeologen Stefan Elgh skriver om utgrävningarna vid ”Jutekärret
2008”. En liknande artikel finns på Stiftelsen
Kulturmiljövård Mälardalen hemsida 2008. Jutekärret:
http://www.kmmd.se/?id=900
Alexandra Sanmark, Sarah Semple och Alex
Turner skriver lite kortfattat om utgrävningar vid Anundshög
i augusti 2008. Dessutom skrivs det om skolläraren Sture
Larsson, Jädra, Soltorpet, Nurmis bilverkstad med mera.
CAFE ANUND VID ANUNDSHÖG HAR VINTERÖPPET 2009
Läsa mer: Anundshög officiella hemsida: http://www.anundshog.se/artikel.asp?strukturId=232
NY AVHANDLING OM STORHÖGAR (27 december 2008)
Peter Bratt som grävde vid Anundshög i slutet på 1990-talet är klar med sin avhandling om: Makt uttryckt i jord och sten. Stora högar och maktstrukturer i Mälardalen under järnåldern.
Bratt var med och gjorde en delutgrävning av Anundshögen 1998, men den som förväntar att få mer information och tolkningar om Anundshög blir besviken. Det står endast ett par rader om Anundshög. Ur ett västmanländskt perspektiv lyfts storhögarna vid Hamre och Gullhögen fram. I avhandlingen finns en bra förteckning över storhögar kring Mälardalen. En utmärkt referensbok för arkeologer och andra som är intresserade av arkeologi. Ett problem blir ju om uppgifterna är felaktiga. Peter Bratt tolkar samtliga gravar i Gullhögen (Bratt nr 75) vid Anundshög som brandgravar. Arkeologen Birgit Arrhenius skrev en artikel i Badelunda-BYGDEN Jan 2007 och anser att svärdspärlan och sköldnitarna kom från en kammargrav typ Morken, då man hittade obrända ben efter en häst intill vapenfynden. I Vestmanlands Läns Tidning, den 26 maj 1954, kunde man läsa i artikeln ”Gravkulle utgrävd vid Anundshög”: ”Man har också hittat ett kranium av en häst.”. Bratt menar att där en storhög byggts över andra gravar tyder på ett maktövertagande av gården utifrån. Då den nya ägaren dör begraver man den över äldre gravar. Birgit Arrhenius menar att det handlar om att visa på sin släktskap med sina förfäder. När det gäller Gullhögen anser hon att kammargraven var nedgrävd i åsen. Eftersom brandbålet låg tillsammans med föremål från kammargraven så innebär det att brandbålet måste skett direkt ovanpå kammargraven eller inne i kammargraven. Det som Bratt menar är grav 4-5 och grav 6 ska nog ses som ett enda brandbål ovanpå kammargraven, där föremålen kommer från kammargraven och brandgraven. Det är först när kvinnan brändes på 700-talet som både kammargraven och de små rösen blir övertäckta av den 23 x 21 meter stora gravhögen.
Den mystiska storhögen vid Ingeberga i Badelunda socken som nämns i äldre litteratur och ansågs på slutet av 1800-talet vara försvunnen, anser Bratt (sidan 366) att det är Västerås (Badelunda) raä 403. Vilket är felaktig!” Jag återfann storhögen vid Furby för nästan tio år sedan. Rätt raä-nummer är Västerås (Badelunda) raä 397/514. Högen är 27 meter i SO-NV riktning och cirka 3 meter hög. Jag (Jouni Tervalampi) har skrivit om högen i ”Den 'försvunna' storhögen som inte är försvunnen" i Badelunda-BYGDEN Nr 10 - september 2003 och i artikeln "Storhögen vid Furby, norr om Anundshög, utanför Västerås" i Arosiana - Västerås släktforskarklubb Nr 2 - 2003 http://medlem.spray.se/jaaaaa/Arosian2003Nr2.html
Sedan finns en
cirka 40 meter diameter stor flack hög, 0,5-1 meter meter hög,
vid Skälby i Badelunda, Västerås (Badelunda) raä
430.
Jag förstår att många av uppgifterna om
storhögarna har Peter Bratt hämtat från
fornminnesregistret och inte haft möjligheten att besöka
flera hundra storhögar. Tyvärr, så finns det ju en
massa felaktigheter även i fornminnesregistret. Vid Hagbyholm
(Irsta raä 44) ska det finnas en 20 meter stor hög på
gravfältet. Det finns bland annat ett stort röse 20 meter i
diameter, ett stort stensättningsliknande röse och en
domarring med fem stenar, men ingen gravhög. Jag är också
tveksam att storgravhögen på Hornåsen i Rytterne
socken (raä 3) är en gravhög. Det ser mer ut som ett
övertorvat röse i mina ögon.
Läsa
mer: Bilkenroth,
Carl-Johan 2008-12-21.Museichefen får högarna att tala.
Svd
http://www.svd.se/nyheter/vetenskap/artikel_2232545.svd
Kraft,
John 2009-01-22. Recension: Störst av alla är Anunds hög.
vlt Del 2. Sidorna 30-31
NYA RÖN OM ANUNDSHÖG
I augusti 2008 gjordes undersökningar vid Anundshög, strax nordöst om Västerås, i Västmanland ledda av Alexandra Sanmark och Sarah Semple. Vi som var där och tittade så framkommer det inte så mycket nytt i ”tingsplatsen vid Anundshög” i Populär Arkeologi 4/2008 (sidorna13-14), skriven av de ovannämnda arkeologerna. För de ”utomsocknes” så kan det vara en första inblick. Arkeologerna fann spåren efter ett 30-tal stenskoningar som sträckte sig 200 meter från östra vadet till cykelvägen mellan Jutekärret och Anundshögsområdet (En tänkt linje från vadet till den mittersta solgläntan i skogsbrynet på övre delen av fotografiet i Populär Arkeologi). Det framgår inte i artikeln om det fanns någon ingång (större tomrum) i den forna stenraden.
På hällristningsfältet vid Häljesta i Munktorp socken finns en procession bestående av sjutton personer. På Osebergstapeten finns det en processionscen. En ny spännade tolkning av artikelförfattarna är att man under yngre järnåldern kan ha först samlat sig vid vadet inför tinget eller någon speciell kulthögtid för att sedan i procession gå på utsidan efter den försvunna stenraden och sedan gå runt på sydvästra och västra sidan av Anundshögen och sedan gå upp in i ”tingshagen” som omgärdas av Anundshögen - södra stora skeppssättningen - den mindre skeppsättningen och ”tinghögen”. Den cirka 30 meter i diameter och cirka 2-3 meter höga gravhögen norr om de stora skeppssättningarna (till höger om skeppsättningarna på fotografiet i Populär Arkeologi) anser Alexandra Sanmark och Sarah Semple vara rätt tingshög vid Anundshög.
Vems tingshög är då den här tingshögen från yngre järnåldern får vi inte veta. På 1300-talet låg det en tingsplsats vid Anundshög för de två sammanslagna hundaren Seundagorunda. Är det Se(h)undare eller Gor(h)undares tingshög som låg vid Anundshög på yngre järnåldern? Eller, syftar artikelförfattarna på något helt annat ting?
BÖCKER OM ANUNDSHÖGSOMRÅDET
Tuna i Badelunda ligger
cirka 1,5 kilometer nordost om Anundshög. Gravfältet
grävdes ut på 1950-talet och det finns inte mycket att se
där. När man grävde ut gravfältet fann man över
80 gravar. Åtta stycken var obrända båtgravar och
alla begravda var kvinnor. En rik kammargrav innehöll en kvinnas
föremål med guldsmycken och romerska importvaror. Lite
lättare läsning finns att läsa i Spaning nr 9-10
Tema Mångfald 2006 där arkeologen Kent Andersson
skriver om kvinnan i kammargraven från 200-talet i artikeln
”Dansk prinsessa död i Tuna” och arkeologen Lotta
Fernstål skriver om den rikaste kvinnan vid båtgravfältet
i artikeln ”Världsvan västmanländska”.
Spaning går att ladda ned eller läsa i
pdf-format på Västmanlands Läns Museums hemsida
http://www.vastmanlandslansmuseum.se/?PageID=101
Tyngre böcker om Tuna i Badelunda Fernstål,
Lotta 2004. Delar av en grav och glimtar av en tid. Om
yngre romersk järnålder, Tuna i Badelunda i Västmanland
och personen i grav X. Stockholm Studies in Archaelogy 32, Stockholms
universitet
Nylen, Erik & Schönbeck,
Bengt 1994a. Tuna i Badelunda. Guld - kvinnor - båtar.
Del 1. Västerås kulturnämnds skriftserie 27.
Västerås.
1994b. Tuna i Badelunda. Guld - kvinnor -
båtar. Del 2. Västerås kulturnämnds
skriftserie 30. Västerås.
Utställningen
"Tunagravarna" finns att se på
Västmanlands läns museum på Västerås
slott:
http://www.vastmanlandslansmuseum.se/kalendarium/aktivitet.asp?PageID=57&EventID=149
Om Badelunda fornstig finns bara en tunn torftigt bok med titeln En historisk vandring i Badelundabygden, utgiven av Badelunda hembygdsförening 1989. Boken finns fortfarande att köpa och kostar cirka 30-40 kronor.
Om Tibble-labyrinten finns en utmärkt tunn liten bok Trojeborgen i Badelunda skriven av labyrintforskaren John Kraft. Utgiven av Badelunda hembygdsförening 1989. Boken finns fortfarande att köpa och kostar cirka 30-40 kronor.
Anundshög.
Tyvärr, så är det ett sorgligt kapitel.
Anundshögsområdet med Anundshögen som är
Sveriges största gravhög tillsammans med sina fem stora
skeppssättningar, en hednisk runsten och andra spännande
fornlämningar ett av Sveriges mest spännande
fornlämningsområde. Det finns inte ens en upptryck
turistkarta över Anundshög. Det som finns är enstaka
skrivna artiklar över Anundshög som till exempel;
tingsplatsen vid Anundshög, källorna vid Anundshög, de
stora skeppssättningarna vid Anundshög, den hedniska
runstenen och så vidare, men ingen samlad turistguidebok över
Anundshög och dess närområde.Västerås
kommun har inga planer att göra någon turistgudiebok över
Anundshög. Västerås kommun är ansvarig för
"Officiell hemsida för Anundshög
Sveriges största forntida gravhög"
http://www.anundshog.se , men
enligt mig så finns det felaktigheter eller feltolkningar på
hemsidan, vilket jag har skrivet i ”Nyheter om Anundshög,
Badelundaåsen och Tuna i Badelunda”
http://medlem.spray.se/jaaaaa/NyheterAnundshaug.html
Det
som finns är ”Olika tolkningar om Anundshög”
http://medlem.spray.se/jaaaaa/Anundshaug.html
och vidare anförd litteratur i
”Källförteckning
över tryckt material för Anundshög och Tuna i
Badelunda och dess närhet”
http://medlem.spray.se/jaaaaa/KellorAnundshog.html
på min hemsida tills det kommer en
guidebok om Anundshög.
Arkfoto 2008 nr 1
Omslag och innehåll
Utgrävningar vid Anundshög,
augusti 2008 sid
2-3
http://medlem.spray.se/jaaaaa/Arkfoto2008nr1a.doc
Utgrävningar
vid Jutekärret, hösten 2008 sid 4-5
Slaget vid
Badelunda 1521 sid
6-7
http://medlem.spray.se/jaaaaa/Arkfoto2008nr1c.doc
Mystisk
vall vid Långsjön i Sura socken sid 8-9
Ett nytt
"Altarberget" i Österbotten i Finland ? sid
10-11
Lappkyrkan vid Söderbärke i Dalarna sid 12
"Domarringen" och "den liggande hönan"
från Ramsberg socken i Västmanland sid 13
Läsa
mer. . . sid 14-15
Innehållsförteckning sid
16
http://medlem.spray.se/jaaaaa/Arkfoto2008nr1e.doc
SLAGET VID BADELUNDA 1521
Historikern Torbjörn Norman skrev om "Det viktiga slaget vid Badelunda" år 1521 i vlt (Del 2. Måndag 29 september 2008. Sidorna 8-9).
TIBBLE-LABYRINTEN - ANUNDSHÖG 1-0 (22 augusti 2008)
Vi människor har olika uppfattningar om olika saker. Tibblelabyrinten på Badelundaåsen anser labyrintforskaren John Kraft är mer spännande än Anundshögsområdet.
- Det här är egentligen den mest intressanta historiska platsen i Västerås, säger John Kraft till vlt.
Läsa mer: Blom, Martin 2008-08-18. Gammal kult fick nytt liv.
vlt (Del1. sidan 6)
Kraft, John 1994. Trojeborgen vid
Tibble, Badelunda Hembygdförening
FÖREMÅL FRÅN TUNA I BADELUNDA (16 juli 2008)
Nu går det att söka och se fotografier på föremål från Västmanlands läns museums där bland annat föremålsamling från Tuna i Badelunda ingår.
http://sofie.vastmanlandslansmuseum.se/ark_obj/index.html
TA MUSEIBUSSEN TILL ANUNDSHÖG
Ni som har besökt Anundshög, två kilometer norr om stadsdelen Bjurhovda i Västerås, vet att det inte har gått bussar ut till Anundshög. Nu har Västerås kommun under perioden 13 juni - 17 augusti 2008 infört museibussen som kommer gå mellan olika museer i Västerås.
Idén kommer från stadsantikvarie Jan Melander i Västerås.
- Jag såg en liknande idé i Edinburgh för några år sedan och tänkte att det måste vi ha i Västerås, säger Jan Melander till vlt.
Läsa mer: Eriksson, Michael 2008-06-13 Kulturtur från
busskur
http://www.vlt.se/artikelmall.asp?version=775162
Västerås
Stad 2008. Landets första museibusslinje invigs 13 juni 2008
http://www.vasteras.se/Pages/Vasterasfarlandetsforstamuseibusslinje.aspx
ANUNDSHÖG OCH GRAV X OMNÄMNDA I TIDSKRIFTER (14 maj 2008)
Arkeologen Alexandra Sanmark skriver om "Tingsplatser - scen för maktutövning" i Populär Arkeologi 2/2008 och där nämner hon Anundshög. Josephine Schnahr och Thomas Grane har skrivet artikeln "Nya fynd bekräftar teori om Nordens järnåldersfurstar: Allians med Rom " i Illustrerad Vetenskap Nr 8/2008 och där nämns Grav X från Tuna i Badelunda.
LÄR DIG MATEMATIK OCH SVENSKA VID ANUNDSHÖG (14 maj 2008)
Det verkar vara roligare matematik och svenska lektioner idag än när jag gick i skolan. Arkeologer vid Stiftelsen Kulturmiljövård Mälardalen ska lära skolbarn ut hur man mäter till exempel omkretsen på Anundshög. Fast det kanske inte hade spelat någon roll då Anundshögen inte finns i Surahammar där jag växte upp.
Läsa mer: Kulturmiljövård Mälardalen 2008. Järnålder vid Anundshög med tillämpad svenska eller matematik, http://www.kmmd.se/?id=795
NYA RÖN OM KVINNORNA FRÅN TUNA I BADELUNDA (14 maj 2008)
Inför den nya permanenta utställningen om "Kvinnorna
från Tuna i Badelunda" på Västmanlands läns
museum har det framkommit en del nya teorier. Arkeologen Kent
Andersson har en teori att guldhalsringen, guldfingerringarna och de
två silverskedarna kan vara tillverkade på Själland.
De romerska kärlen och glasbägaren är importvaror som
har kommit upp till Västmanland via Själland och att det
kan handla om ett alliansäktenskap mellan en själländsk
"prinsessa" och en lokal storman från trakten kring
Tuna i Badelunda.
När arkeologen Lotta Fernstål gjorde
sin avhandling om bland annat kvinnan i guldgraven X från
200-talet upptäckte hon att graven skiljde sig från sina
systergravar i södra Skandinavien. Hon menar att föremålen
i graven har romerska importföremål och typiskt
sydskandinavisk stil, medan gravens utformning skiljer sig mot
systergravarna. I BadelundaBYGDEN Nr 19 2008 skriver hon:
Grav X:s utformning till det yttre med en rund stensättning skiljer sig inte nämnvärt från andra gravar i regionen. . .Gravarna i södra Skandinavien med liknande föremålsuppsättningar ser till det yttre oftast inte alls ut på detta sätt. . .Även den typen av inre konstruktion är sedan tidigare känd i området.
Genom DNA-analys av de vikingatida båtkvinnogravarna visar
på att kvinnorna var släkt och det talar det för ett
lokalmatriarkat där den äldsta dottern ärver
huvudgården Tuna efter sin mamma och inte den äldste
sonen. Ingrid Ericson, Veronica Lindberg från Västmanlands
läns museum och Stefan Elgh från stiftelsen
Kulturmiljövård Mälardelen menar i vlt:s
lördagsbilaga Latte att det istället kan handla om
att en själländsk "prins" gifter in sig i
Tunasläkten och att de romerska kärlen, guldhalsringen,
guldfingerringarna och de två silverskedarna kan vara en
morgongåva - det vill säga en gåva från
brudgummen till bruden - till kvinnan från Tuna i Badelunda.
Samtidigt går det inte utesluta att det kan vara en
själländsk kvinna som har gift sig med en man från
Balungabygden. Ett lokalt gravskick innebär inte automatisk att
den begravda är från trakten. I det här fallet kan
kvinnan vara själländsk, men att de anhöriga inte
kände till den sydskandinaviska gravskicket utan begravdes i en
tradition som fanns kring Mälardalen.
Sejdkvinnans stav i båtgrav 75
I den isländska berättelsen Erik den rödes saga som handlar om Grönland och Vinland på slutet av 900-talet och i början av 1000-talet finns en völva med namnet Torbjörg. Händelsen om Torbjörgs roll som spåkvinna utspelas när det var svält på Grönland och hon for mellan gårdarna för att folket på gårdarna ville veta om deras öde och om de skulle klara svälten eller dö. Hon hade bland annat en stav som var inklädd med mässing. Nu har flera fynd av trästavar i olika kvinnogravar på till exempel i Birka omtolkats att det kan vara völvor som ligger begravda i dessa gravar.
- I en grav som låg djupare än de andra - och därmed hade bevarats bättre - hittades en trästav, drygt en meter lång med inskärningar i, sådana kan mycket väl ha legat i de andra gravarna också men många var som sagt i dåligt skick. Stavar var ett redskap för völvor, kvinnor med speciella egenskaper - de som ansågs kunna se in i framtiden och påverka den, säger Ingrid Ericson, Veronica Lindberg och Stefan Elgh till vlt:s lördagsbilaga Latte.
Läsa mer: Andersson, Kent 2006.
Dansk prinsessa död i Tuna. Tidskriften Spaning nr 9-10 Tema
Mångfald 2006 . Västmanlands läns museum &
Västmanlands Hembygdsförbund och
Fornminnesförening
Backlund, Ingegerd
2008-05-10. Tiden då kvinnorna styrde över Tuna.
Latte, bilaga till vlt, sidorna 26-27
Fernstål,
Lotta 2004. Delar av en grav och glimtar av en tid. Om
yngre romersk järnålder, Tuna i Badelunda i Västmanland
och personen i grav X. Stockholm Studies in Archaelogy 32, Stockholms
universitet
2005. Vem var kvinnan i en av våra rikaste
gravar. Populär Arkeologi Nr 2 2005
2008. Tunas första
dam. Grav X och Tuna i Badelunda under yngre romersk järnålder.
BadelundaBYGDEN Nr 19 2008
Nylen,
Erik & Schönbeck, Bengt 1994a. Tuna i Badelunda.
Guld - kvinnor - båtar. Del 1. Västerås
kulturnämnds skriftserie 27. Västerås.
1994b.
Tuna i Badelunda. Guld - kvinnor - båtar. Del 2.
Västerås kulturnämnds skriftserie 30. Västerås.
Utställningen "Tunagravarna" på Västmanlands läns museum på Västerås slott öppnas den 17 maj 2008. Läsa mer: http://www.vastmanlandslansmuseum.se/kalendarium/aktivitet.asp?PageID=57&EventID=149
ARTIKLAR OCH AVHANDLING OM VÖLVOR
Ni som var på invigningen av utställningen om kvinnorna i Tuna i Badelunda, den 17 maj 2008, och där arkeologen Stefan Elgh berättade om att man funnit en trästav i båtgrav 75 och där han tolkade att kvinnan var en völva, så finns det några bra artiklar på Internet.
Andersson,Gunnar 2007. Klintastaven - en riktig
trollstav, Månadens föremål,
mars, 2007. Historiska museet,
http://www.historiska.se/historia/manadensforemal/2007/mfmars2007
Fernstål,
Lotta 2008. Sejdhällen - en biljett till världen, Månadens
föremål – juni 2008, Statens Historiska museets
hemsida,
http://www.historiska.se/historia/manadensforemal/2008/Sejdhallen---en-biljett-till-varlden/
Heide,
Eldar 2006: "Spinning
seiðr." In Anders
Andrén et. al. (eds.): Old Norse religion in long-term
perspectives. Origins, changes, and interactions. An international
conference in Lund, Sweden, June 3-7, 2004. Vägar till
Midgård 8. Lund: Nordic Academic Press. 164-70.
2006: Gand,
seid og åndevind - pdf, 6,6 MB. Avhandling til graden
dr. art, Universitetet i Bergen. Prenta utgåve (ISBN
82-308-0196-7)
ANUNDSHÖGS-NYTT 30
januari 2008
Badelunda hembygdsförening får 225 000 kronor för
att utveckla Anundshögsområdet. Pengarna kommer bland
annat gå till att locka människor till Anundshög med
jippobetonade arrangemang som påskletning den 21 mars, sista
aprilfirande, en trädgård- och hantverksmässa den 18
maj, midsommarfirande med mera. Sedan ska guider utbildas och de ska
få betalt när de guidar vid Anundshög. Sedan ordnar
de föreläsningar och bland annat kommer arkeologen
Alexandra Sanmark från Uppsala universitet och berättar om
sitt forskning om tingsplatser i Norden där Anundshög
ingår.
Västerås stad vill ha samarbete med
stiftelsen Kulturmiljövård Mälardalen för att ta
emot mellanstadieklasser vid Anundshög. Arkeologer från
Kulturmiljövård Mälardalen ska börja med
forskningsprojekt kring Anundshög.
Läsa mer: Lif, Johan 2008-01-26. Anundshög i fokus, vlt
Del 2, sidan 13
BadelundaBYGDENs Nr 19 2008
Badelunda
hembygdsförening http://www.badelunda.se
TEMA 2008: Tuna i Badelunda (28 januari 2008)
1952 upptäcktes kammargravar och båtgravarna, plus en massa brandgravar, vid Tuna i Badelunda, 1,5 km nordöst om Anundshög i Västmanland. Man skulle kunna kalla året 2008 i Västerås för "Kvinnorna i Tuna Badelunda". Året inleds med att i BadelundaBYGDENs Nr 19 januari 2008 skriver arkeologen Lotta Fernstål om "Tunas första dam. Grav X och Tuna i Badelunda under yngre romersk järnålder". För den som inte är medlem i Badelunda hembygdsförening så finns det 20-tal överblivna nummer till salu vid Skiljebo bibliotek i Västerås för 20 kronor, eller så finns tidskriften läsa på fackavdelningen på Västerås Stadsbibliotek.
I vår öppnas Tuna-rummet i Västmanlands Läns
Museum på Västerås slott. Texterna till utställning
har producerats av arkeologerna på stiftelsen Kulturmiljövård
Mälardalen.
Den 3 maj 2008, klockan 11, föreläser
arkeologen Else Nordahl på Café Anund vid Anundshög
och berättar om sina egna minnen av utgrävningarna vid Tuna
i Badelunda
Badelunda hembygdsförening http://www.badelunda.se
OKÄND KOLERAKYRKOGÅRD ÅTERFUNNEN (28 januari 2008)
Badelunda sockens kolerakyrkogård i Västmanland har återupptäckts av Kjell-Åke Jansson hösten 2007. Badelunda kolerakyrkogård invigdes den 23 november 1853 på Badelunda Prästgårds mark. Kolerakyrkogården omges av en två meter bred jordvall med en ingång i söder. Innermåtten är cirka 10 x 10 meter. En liten rest sten utan text finns inne i kolerakyrkogården. Möjligen markerar den graven efter den enda begravda i kolerakyrkogården, en liten flicka på tre år.
P.S. Anmälan om fyndet är insänt till Länsstyrelsen i Västmanland
ANUNDSHÖGS OFFICIELLA HEMSIDA (26 november 2007)
Nu har Västerås stad gjort en "Officiell hemsida för Anundshög Sveriges största forntida gravhög" http://www.anundshog.se
Det är jättepositivt med en officiell hemsida som är bara under uppbyggnad. På den finns färdbeskrivningar till Anundshög, vad som är aktuellt kring Anundshög, förläsningar och Café Anund, kontaktinformation, och även och inte minst viktig fornlämningar efter Badelunda fornstig som sträcker sig från Badelunda kyrka efter åsen, via Jungfrukällan, Anundshög, labyrinten, Tibble och ned till E18. Efter sträckan finns en massa spännande fornlämningar som inte upptas fullt ut, men en del platser finns med på Anundshögs officiella hemsida.
Vad anser då det officiella Västerås stad om Anundshögsområdet?
* Jo, man har fastslagit att Anundshögen är från 900-talet. En teori som har lanseras av arkeologen Peter Bratt med flera. Inga arkeologiska belägg finns att högen skulle vara från 900-talet. (Personligen tror jag inte dugg på den teorin. Enligt arkeologen Jonathan Lindströms tolkning av fornlämningsriktningar under yngre järnåldern är VSV-SV äldre än SSV riktning, vilket innebär att de stora skeppssättningarna skulle ha rest före uppförande av Anundshögen, men det syns tydligt att de stora skeppssättningarna är anlagda efter att högen uppfördes för de "far in" i högen. Utbuckningen vid sydsydväst är en tillbyggnad enligt ett yngre järnåldersmode. Frågan bör istället ställas varför man gör en halvcirkelformad utbuckning vid Anundshögen och varför har en skeppssättning samma riktning? Vad symboliserar halvcirkeln?).
* Att Anundshög är Sveriges största grav.
* Att Anundshög skulle var ett kungligt gods Vilken kungamakt då?.
* Att många av de resta stenar skulle markera gravar. Undrar vilka resta stenar det skulle vara? Inget tyder på att skeppssättningarna skulle vara gravar. När man reste stenarna vid de fyra skeppssättningarna 1932 och provgrävningarna av den femte på 1900-talet har arkeologerna inte funnit spår efter någon grav. I för sig grävde arkeologerna inte ut de fyra skeppssättningarna helt, utan bara cirka 50-100 cm runt var sten som arkeologerna reste. Inte heller de resta stenarna efter runstensbron eller kring östra källan är någon markering för en grav. (Kol och krukan som arkeologerna fann vid utgrävningarna 1932 vid södra stävstenen intill Anundshög kommer förmodligen från stensättningen intill stävstenen som syns på ett fotografi som togs före 1924-25 då skogen avverkades på högen. Fotografiet finns publicerad i Badelunda-BYGDEN Nr 14 - september 2005, sidan 15).
Läsa mer: Bratt, Peter 2004. Anundshög - ett maktcentrum
i Västmanland under yngre järnålder (sidorna
277-300), Halvdanshaugen - arkeologi, historie og naturvitenskap
(Red. J. H. Larsen & P. Rolfsen), Oslo
Lindström,
Jonathan 2005. Påsk, höstblot och jul, Fornvännen
2005/1, sidorna 13-25
NYA POSITIVA VINDAR VID ANUNDSHÖG OCH BADELUNDA FORNSTIG (31 oktober 2007)
Anundshög och Badelunda fornstig har rustas upp. Västerås stads arbetsmarknadsavdelning gjort ett bra arbete då de har byggt en ny trätrappa uppför Anunundhögen, två vid labyrinten och sex vid övergångarna över får- och höststängslen på södra Badelunda fornstig.
Läsa mer: Lif, Johan 2007-10-27 Nu är Anundshögs nya trappa äntligen på plats, vlt
ANUNDSHÖGS-NYTT (3 oktober 2007)
I vlt den 18 september 2007 kunde vi läsa om hur Badelunda hembygdsförening vill utveckla Anundshögsområdet med Badelunda fornstig. Rolf Grahn och Bengt Wallén, styrelseledamöter i Badelunda hembygdsförening med cirka 660 medlemmar, anser att Anundshögsområdet är "Skandinaviens vackraste utomhusmuseum".
- Det finns fortfarande politiker som inte riktigt förstår vad det handlar om. Vi ska inte vara blyga. Vi måste våga säga att det här är Sveriges största gravhög, att här finns Sveriges största tvillingskeppssättning, här finns en runsten som är unik, säger Rolf Grahn till vlt.
De är kritiska mot Västmanlands lokaltrafik och Västerås
Stad. Ett turistmål med en obefintlig kollektivtrafik.
Anundshög ligger två kilometer norr om stadsdelen
Bjurhovda på väg mot Tortuna, mitt ute i landet. Badelunda
hembygdsförening vill att stadsbussen 12 som går till
Bjurhovda förlängs till Anundshög. Det går inte
att beställa visningar genom Västerås Stad.
På
den positiva sidan har nu Västerås Stad börjat såga
ned mindre träd och buskar på Badelundaåsen mellan
Tibble och E18. En ny övergång över får- och
häststängsel längs söderut mot E18 var
färdigbyggt. Bra jobbat!
Västerås Stad ska
anställa en person som ska var knuten till Anundshögs
pedagogiska arbete. (Vad det nu menas med det?)
Den som har
vandrat efter Badelunda fornstig nu under sommaren har sett att
islandshästar och får har betat i gravområdet. Ett
bra initiativ, islandshästarna passar verkligen bra in i bilden.
I Badelunda-BYGDEN Nr 18 september 2007 skriver Kjell-Åke Jansson om just Badelundaåsen, sträckan Tibble-E18, där han har upptäckt nya fornlämningar som till exempel en okänd källa, en sten intill källan med två avlånga fördjupningar, om återupptäckten av en skålgropssten med 15 älvkvarnar som fanns i fornlämningsregistret 1961, men inte kunde återupptäckes vid inventeringen 1988 och en okänd gravhög med en sydsydvästutbyggnad som arkeologen Peter Bratt håller på att skriva en avhandling om.
Peter Bratt medverkar också i tidskriften. Han skriver om "Anundshög - ett maktcentrum i Västmanland under yngre järnåldern." Det är en fortkortad version av en artikel med samma namn som var införd i Halvdanshaugen - arkeologi, historie og naturvitenskap (Red. J. H. Larsen & P. Rolfsen, Oslo 2004).
Läsa mer: Lif, Johan 2007-09-15. De strider för ett
attraktivare Anundshög, vlt, sidorna 10-11
Jansson, Kjell-Åke
2007. Strövtåg på Badelundaåsen,
Badelunda-BYGDEN Nr 18 september 2007, sidan 15
Bratt, Peter 2007.
om "Anundshög - ett maktcentrum i Västmanland under
yngre järnåldern.", Badelunda-BYGDEN Nr 18 september
2007, sidorna 6-9.
SVEAKUNGEN ANUND LIGGER BEGRAVD I ANUNDSHÖG (29 juni 2007)
En sveakung Anund som regerade någon gång mellan
850-950 ligger begravd i Anundshög. Det menar i alla fall
historikern och vlt-medarbetaren John Kraft. I fyra artiklar försöker
han övertyga vlt:s läsare med sin teori som går ut på
att det finns en utbuckning på Anundshögens sydvästra
del. Elva sådana gravar har daterats till 900-talet. Sedan
finns det några källkritiska problem. Den sydvästra
utbuckningen kan vara resterna efter plundringsgrävningen 1788
eller så kan den vara tillbygd på 900-talet. Det bästa
vore att gräva ut en bit av utbuckningen och försöka
se vad den innehåller.
Kraft menar att det redan vid Birkas
anläggande cirka 750 e. Kr. var ett enat Svearike med en
rikskung. Han stöder sin teori till skriftliga källor som
Rimberts biografi om Ansgar som besökte Birka 829-931, Wulfstan
som berättar att till svearnas rike tillhörde Blekinge,
Möre, Öland och Gotland, Nestorskrönikan och Snorres
böcker. Han menar att redan under vikingatiden fanns det
kungsgårdar runt om i Mälardalen och spåren skulle
vara storhögarna. Kraft skriver i vlt: Av Mälardalens
drygt 40 gravhögar som är större än 30 meter i
diameter ligger så många som 28 vid troliga
kungaresidens. Många av storhögarna ligger vid
Husbyar, som under tidig medeltid var kungsgårdar. Han menar
att sveakungen Anund bör ha levat någon gång mellan
850-950, då det inte finns några skiftliga källor om
sveakungar. Han skulle ha dött vid sitt residens vid Anundshög
och därför blivit begravd där. Och menar att det kan
även ligga fler medlemmar ur kungaättsfamiljen vid
Badelunda. Kraft skriver i vlt: Gamla Uppsala och Badelunda
framstår som de båda främsta kungliga gravplatserna
i Mälardalen och i Sverige. Det finns alltså skäl att
misstänka att kungasätet i Badelunda på 900-talet
spelat samma viktiga roll som Uppsala gjorde på 500-talet.
Läsa mer: Kraft, John 2007a. Anund - vår mest anonyme kändis, vlt, måndag 25 juni 2007, Del 2, sidorna 10-11., http://www.vlt.se/artikelmall.asp?version=496262
2007b. Begravningsgäster från hela Mälardalen, ,
vlt, måndag 25 juni 2007, Del 2, sidan
11.,
http://www.vlt.se/artikelmall.asp?version=496261
2007c.
Hur stort var Anunds rike?, vlt, tisdag 26 juni 2007, Del 2, sidan
10
2007d. Silver från Novgorod, vlt, tisdag 26 juni 2007,
Del 2, sidan 11
ANUNDSHÖG I EN NY BOK (2 juni 2007)
Anundshög finns omnämnd i boken "Handbok i fornminnesvård" av Robert Danielsson (Rikantikvarieämbetet 2006). På sidan 41 visas tre fotografier över Anundshög, ett från 1918, det andra från 1933 och det tredje från 1959. Det visar hur miljön kring Anundshög med runstenen förändras under cirka 40 år.
ÅRETS FOLKVID 2007 (28 mars 2007)
Årets Folkvid är en utmärkelse som ut av Badelunda hembygdsförening. Namnet Folkvid kommer från ett av namnen från runstenen vid Anundshög i Badelunda socken, utanför Västerås, i Västmanland. I år går det till Hasse Carlsson som bland annat guidar vid Anundshög och som gav ut en bok år 2006 om Västmanlands runstenar med namnet "Ristat i sten. Med tydda stavar. En tidsresa med amsagor och sanning bland vikingatida runstenar i Västmanland"
Läsa mer: Årets Folkvid, vlt, tisdag 27 mars 2007, sidan 10
TIDSKRIFTEN BADELUNDABYGDEN (2 februari 2007)
I Badelundabygden Jan 2007 (vårens nummer) skriver arkeologen Birgit Arrhenius om utgrävningsresultaten från Gullhögen, som låg uppe på åsen cirka 300 meter från Anundshög, och att Gullhögen bestod av tre gravar. En stensättning längst ned med brända ben och föremål efter kvinna, hennes manliga träl, och två av hennes barn. Mittgraven var en kammargrav med en obränd häst där den begravde fick med sig en svärdspärla med granater till sista vilan. Gravskicket och svärdspärlan finns det kopplingar till Frankerriket. Ovanpå begravdes en kvinna i en bränd båtgrav där pärlor pekar mot Västeuropa. De är daterade från mitten av 400-talet till 600-talet. Torbjörn Norman berättar att det var han som upptäckte stenarna som bildade runstensbron - de resta stenarna - vid runstenen 1953. De var då nedrasade och låg under gräset. Kjell-Åke Jansson fortsätter att skriva om källor. Denna gång om trefaldighetskällan vid Hälla som blev en stor vallfärdsort på 1800-talet, nästan lika stor som Svinegarns källan i Uppland.
HÄLLRISTNINGSKLOTET FRÅN BADELUNDAÅSEN, VÄSTERÅS (2 november 2006)
Det cirka 15 cm runda lilla stenklotet som jag (Jouni Tervalampi) fann sommaren 2006, som låg i skålgrop med figurristningar på ett stenblock på Badelundaåsen mellan Tibble gård och Hälla Gokartbana, visade ursprungligen vara en malsten, en så kallad löpare. Överdelen till en sten som man malde säd till mjöl. Det var arkeologen Michael Jensen på Gröna Jobb Västmanland som uppmärksamma mig om det. Nedre delen av stenen är alldeles slät.
Om den andra figurristningsstenen som jag fann på Badelundaåsen sommaren 2006 går att läsa i :
Tervalampi, Jouni 2006a. Fornfynd i Badelunda och Kungsåra,
Hembygds-Journalen. Organ för hembygdsrörelsen inom
Västerås kommun, Nr 110 Årg 28, Sept (3) år
2006, sidan 14.
http://medlem.spray.se/jaaaaa/Hembygdsj2006Nr3.html
2006b.
Anmälan om nyfynd på Badelundaåsen, Västerås.
Insänt till Länsstyrelsen i Västmanland den 2 augusti
2006.
2006c. Anmälan om hällristningar på
Badelundaåsen del 2. Insänt till Länsstyrelsen i
Västmanland den 21 augusti 2006.
SPÅR EFTER BRONSÅLDERSBOPLATS VID ANUNDSHÖG (16 oktober 2006)
Vid utgrävningar vid Jutekärret, mellan Badelundaåsen och Anundshög, fann arkeologerna en stolpe som var nedslagen i det forna kärret. Det visade sig med 95% säkerhet vara från 1100 f. Kr. Lokaltidningen vlt anger åldern till 1200 f. Kr. Den arkeologutbildande Jan Melander på Västerås stads kulturstab säger till vlt:
- Det här visar att området var bebott under
bronsåldern.
Arkeologen Stefan Elgh tror att stolpen kan
var en del av ett staket. Det är inte dugg förvånat
att det kan ha funnits en gård just där. I området
finns en oregistrerad hällristning. På den finns
skålgropar och inknackningar som bildar fyra figurer.
På en informationsskylt vid Anundshög står det
att det gick en vik till Jutkärret under bronsåldern.
Källor: Lif, Johan 2006. Boplatsen Anundshög äldre
än man tidigare trott, vlt, lördag 18 februari
2006
Alström, Ulf 2005. Badelundastudier.
Förundersökning. RAÄ 431, Badelunda socken,
Västmanland, Västmanlands läns museums rapport
2005:A36
Tervalampi, Jouni. 2005-2006. Besök vid
Anundshög i Badelunda socken, Västmanland
TIDSKRIFTEN Spaning nr 9-10 Tema Mångfald (dec 2006, som ges ut av Västmanlands läns museum & Västmanlands Hembygdsförbund och Fornminnesförening)
I tidskriften finns tre artiklar om romerska importvaror, Suzanne Unge Sörling skriver om bronsvasen från Björksta, Krister Ström om mosaikpärlan från Strömsholmsåsen och Kent Andersson om kvinnan i grav-x från Tuna i Badelunda: "Dansk prinsessa död i Tuna". Dessutom skriver Lotta Fernstål om kvinnan i båtgrav 75 från Tuna i Badelunda.
Nya upptäckter vid Anundshög (2006)
Kulturarbetaren Kjell-Åke Jansson har gjort nya upptäckter vid Anundshög. Vid Anundshögsområdet har det funnits fyra vattenkällor. Hösten 2005 fann Kjell-Åke Jansson sex resta stenar (som nu är omkullvälta) som omgärdade en av de forna vattenkällorna. Det var den källa öster om skeppssättningen närmast Anundshög. På två fotografier som finns på Västmanlands Läns Museum visar att källan var vattenfylld på 1920- och 1930-talet. Varför var denna vattenkälla inhägnad?
Mellan runstenen och Anundshög fann Kjell-Åke Jansson
en skålgropssten.
Källa: Jouni Tervalampi, besök
vid Anundshög och Västmanland läns museum.
2006b.
En helig inhägnad vid Anundshög (4 sidor), finns på
Västerås Stadsbibliotek, ett referensexemplar och ett
utlåningsexemplar, (d.v.s. då kan man låna det som
Fjärrlån från ett annat bibliotek).
2006c Anmälan
om nyfynd väster om Treudden vid Anundshög (Västerås
488:1), Insänt till Länsstyrelsen i Västmanland den 10
juli 2006.
NYA TEORIER OM ANUNDSHÖG (2006)
Kjell-Åke Jansson anser att man bör titta på Anundshög ur ett mer religionshistorisk synsätt. Han anser att området är en kultplats för dyrkan av Frej och Freja.
Källa: Lif, Johan 2006-10-06 Anundshög betydelse kan
växa, vlt, fredag 6 oktober
2006,
http://www.vlt.se/artikelmall.asp?version=259186
VASA-STRID 1520 eller 1521 (2005)
"Flera tusen kan ha begravts i danskkärret" och
"Massgrav i Badelunda" kan vi läsa på framsidan
och på sidorna 8-9 i vlt, tisdagen den 30 augusti 2005. Ja, det
handlar inte om några massaker från nutid, utan om Gustaf
Vasas dalahär som drabbade samman med danskarna vid Badelunda
den 29 mars 1520 eller den 29 april 1521.
Riksantikvarieämbetet
vill göra en undersökning där man tror att slaget stod
i Badelunda. På en plats där man under årens lopp
bland annat funnit små kanonkulor och dalapilar. Vid Anundshög
ligger Jutekärret där folktraditionen säger att de
döda danskarna (jutarna=danskar) dumpades i. Västmanlands
länd museum tog pollenprov vid kärret sommaren 2004, för
man trodde att man hade tagit torv till byggmaterial när man
anlade Anundshög.
Läsa mer: Näckdal, Doris
2005. Massgrav i Badelunda, vlt, tisdagen den 30 augusti
2005.
Tervalampi, Jouni 2004. Slaget
vid Badelunda 1521, sidan 10, Växpressen - Informationsblad
för Växhuset i Västerås. Nr 1 Årg. 8 Maj
2004
http://medlem.spray.se/jaaaaa/Vexpressen2004Nr5.html
KÄLLKULT VID ANUNDHÖG (2005)
I tidskriften Badelundabygden september 2005 skriver Kjell-Åke Jansson om Norrkällan vid Badelunda kyrka och om källkult vid Anundshög. http://medlem.spray.se/jaaaaa/Anundshaug3.html
NY AVHANDLING OM KVINNAN I GRAV-X, TUNA I BADELUNDA (2005)
Januari 2005 månads artikel är en recension av Lotta Fernståls avhandling (303 sidor) om den okända person i Grav-X i Tuna i Badelunda, utanför Västerås i Västmanland.. Sveriges guldrikaste grav. (Nordens guldrikaste grav finns i Norge)
Läsa mer: Tervalampi, Jouni 2005. .Internet. Recension: Delar av en grav och glimtar av en tid. Om yngre romersk järnålder, Tuna i Badelunda i Västmanland och personen i grav X av Lotta Fernstål, Stockholm Studies in Archaelogy 32, Stockholms universitet, (303 sidor, 74 fotografier och illustrationer). http://medlem.spray.se/jaaaaa/Januari2005.html
Lotta Fernstål 2005. "Vem var kvinnan i en av våra rikaste gravar" i Populär Arkeologi Nr 2 2005
ÅRETS FOLKVID 2003
I Badelundabygden Nr 12 september 2004 kan vi läsa att kulturarbetaren och fotografen Kjell-Åke Jansson fick Badelunda hembygdsföreningens utmärkelse "Årets Folkvid" (efter ett av namnen på runstenen vid Anundshög). Rolf Grahn skriver: "Kjell-Åke Jansson har även ett stort intresse för äldre vägsystem och han har lyckats finna spår efter äldre tiders vägar i bl.a. Badelunda. För detta arbete har han fått ett erkännande från stadens antikvariska myndigheter och han finns även omtalad i en bok utgiven av de nordiska ländernas vägmuséer. Ute i markerna har han även funnit spår efter tidigare okända husgrunder och bebyggelser."
TUNA I BADELUNDA OCH VIKINGATIDA KVINNOR (2004)
I Populär Arkeologi Nr 3 2004 finns det ett utdrag om kvinnorna i Tuna i Badelunda, som författaren Catharina Ingelman-Sundberg benämner "skeppsdamerna i Badelunda", från boken "Forntida kvinnor. Jägare. Vikingahustru. Prästinna." Där står det bland annat: "Vi vet att två av kvinnorna har begravts under vikingatiden och tack vare DNA prov har vi också fått reda på att de är släkt med varandra, mor och dotter eller systrar."
RIDVÄGAR UNDER JÄRNÅLDERN (2003)
Jag (Jouni Tervalampi) var på en intressant guidetur med Kjell-Åke Jansson från Badelunda hembygdsförening som visade på att ridvägarna inte gått uppe på Badelundaåsen utan på sidan av åsen och han visade på att från Anundshög till runsten vid Fågelbacken har det funnits 11 järnåldersgårdar.
EN "NY" STORHÖG ÅTERUPPTÄCKT (2003)
Ni är de första få veta en unik upptäckt som jag redan upptäckte redan för några år sedan, som jag har hållit tyst om. Jag återupptäckte en "förvunnen" storhög, den är 27 meter i diametern och 3 meter hög, som nu är återupptäckt efter 100 år. Högen ligger 1,5 km norr om Anundshög utanför Västerås, mitt emot Tuna i Badelunda på andra sidan ån.
Läsa mer: Tervalampi, Jouni
2003a. "Den 'försvunna' storhögen som inte är
försvunnen", sidan 14, Badelunda bygden Nr 10 -
september 2003, utgiven av Badelunda hembygdsförening.
2003b. "Storhögen vid Furby, norr om Anundshög,
utanför Västerås" sid 7, Arosiana - Västerås
släktforskarklubb Nr 2 - 2003
http://medlem.spray.se/jaaaaa/Arosian2003Nr2.html
Källförteckning över tryckt material för Anundshög och Tuna i Badelunda och dess närhet.
