Arkeologiska och historiska
nyheter om samer
av Jouni
Tervalampi 2003-2008
Uppdaterat 9 april 2009
Mer om arkeologi, historia och samer kan du läsa på Jouni Tervalampis sajt
SAMER I ÖSTERBOTTEN (9 april 2009)
Leif Paulin från Vasa har skrivit om: ”Att spåra samer i Österbotten” i Släktspejaren Nr 3 Mars 2009, utgiven av Vasanejdens släktforskare. Han lyfter fram spåren efter samerna i ortnaturnamn som Lappöyran, Lappfors, Lappvik, men inte bara det utan även spår efter samiska ortnamn: ”De talrika namnen på lokkto i Vörå: Håenlokkton, Hepplokkton, Saralokkton m. fl. Har ansetts komma från finskans luhta men på samiska heter en skogsbevuxen grund vik luokkta.
Just i Vasatrakten finns en stark lokal tradition som benämner uppallade stenbord för ”lappbord”, likt de träbord med sejter som vi ser på Rheens teckning från 1600-talet och på Julius Kroons teckning från 1894. Även i kyrkböckerna från Österbotten finner man enstaka ”lappar” i dödböcker, vigselböcker och dopböcker.
I Lars Magnar Enoksens Stora boken om vikingarnas gudar och myter (2008) kan vi läsa om guden Tjatse på sidorna 108-109 och att har en ”okänd betydelse”, vilket inte är sant. Språkforskaren Jurij Kusmenko skriver om ”Jätten Thjazi och det samiska elementet i nordisk mytologi” i boken Sápmi Y1K - Livet i samernas bosättningsområde för ett tusen år sedan (2006) och likställer Tjatse med den samiske fiske- och fågelrådaren Tjaetsiolmai (Vattenmannen).
BOK OM SAMER UTGIVEN PÅ RYSKA (9 april 2009)
Johannes Schefferus bok Laponia från 1673 har givts ut på ryska. När får vi en svensk översättning av Nikolaj Charuzin bok Russkie lopari (Ryska lappar)?
Läsa mer: 2008-12-07. Lapponia utgiven på ryska i Murmansk.
http://www.ruvr.ru/main.php?lng=swe&q=2201&cid=88&p=17.12.2008
I Karelen och på Kolahalvön, från finska viken och uppåt, finns en speciell stensättning som är typisk för de människor som bodde under järnåldern från Finska viken upp till Kolahalvön. Det är ett speciell stensättning, oftast rundformad, och som är uppbyggd cirka en meter hög med lite större stenar runtom och ifyllda med mindre stenar.
Karelska näset
De finns fem kända platser på Karelska näset – mellan Finska viken och Ladogasjön, plus ett gravfält med cirka 200 stensättningar på ön Essari (De dödas ö) i Finska viken på . Några är utgrävda och daterade till 700-900-talet e. Kr.
Ryska Karelen
Vid sjön Kittehenjärvi nordöstra del finns ett gravfält som ligger en kilometer från Kahalahti där arkeologer från karelska forskningscentret ryska Vetenskapsakademien i Petrozavodsk i Ryssland har grävit ut några av de så kallade ”lapprösen”. Castrén skrev på 1800-talet: ”I Akonlahti visade man mig jemväl några lemningar af lapsk härkomst.” Akonlahti ligger i nordöstra delen av sjön Kittehenjärvi. Fortfarande 1636 betalade lappstorosten (lapplänsmannen) Kwiwtza Igaloff för ”lapparna ifrån Cajana gränsen” lappskatten till ryske tsaren befälhavare vid Sumskoij fästning.
Kolahalvön
Sedan finns det tre platser i utritade på en karta över Kolahalvön som jag har fått Vyacheslav Mizin; en vid Kandalahtiviken, en väster om Kandalahti mot finska gränsen och en mellan Kandalahti och Murmansk.
P.S: Känner du till fler av den här typen av stensättningar får du gärna mejla mig: tervalampi@hotmail.com
Läsa mer:
Valentin Gorkovets1, Marianna Raevskaya1 & Andrei Spiridonov2. On
a new type of stone structures on Kiitehenjärvi in the
Kostomuksha Nature
Reserve
http://www.ymparisto.fi/download.asp?contentid=24153
Stones platform
cairns in Essari island - Vyborg gilf, Baltic sea (På ryska med
engelsk sammanfattning längs ned på hemsidan. Översättning
se Googles språkverktyg)
http://perpettum.narod.ru/essari.htm
Karta
över samiska "liggande hönor" och andra
kultplatser Kolahalvön i Ryssland
http://medlem.spray.se/jaaaaa/HonorKola.html
4. Sedan kan det finnas ytterligare förklaringar. . .
Läsa mer: Arkeologer har hittat länets äldsta människa och gris. Murberget – Länsmuseum Västernorrland. http://www.murberget.se/artiklar.aspx?id=211&aid=368
SVT:s Oððasat (Samiska Nyheter) besökte Västerås i början av januari 2009 och gjorde en intervju med mig (Jouni Tervalampi) om skogsamerna som besökte Västerås på 1600-1700-talet.
Inslaget
sändes onsdagen den 14 januari 18.30-18.45- på SVT 2
Oððasat . För Er som missade inslaget så finns
på
Oððasat Nyheter på samiska textat på norska:
http://www1.nrk.no/nett-tv/klipp/452823
(cirka
3,13 minuter in i progarammet)
FORSKA OM SAMER I LAPPMARKEN (15 januari 2009)
Ett sätt att både släktforska och forska kring samer är att titta i mantalslängder hos Riksvariket SVAR. http://www.svar.ra.se/ under ”Skannat material” > ”Mantalslängder”
Där finns mantalslängder från Umeå, Åsele, Piteå, Luleå, Torneå och Kemi lappmarker från 1642-1820. En guldgruva tycker jag personligen. Äntligen kan jag spåra de få ”Lappmän” och ”Lappkvinnor” som jag finner nedanför Jämtland och Ångermanland. Även bevisa att ”Lapparna” i söder om Ångermanland och Jämtland inte vandrade ned som många arkeologer och äldre lappforskare tidigare trott.
INTERVJU MED ARKEOLOGEN NOEL BROADBENT (15 januari 2009)
Den amerikanska tidskriften ARCHAEOLOGY intervjuade arkeologen Noel Broadbent 2008.
Läsa mer: Zorich, Zach 2008. Native Sweden. Indigenous Saami are rediscovering their long-lost heritage. ARCHAEOLOGY July/August . http://www.archaeology.org/0807/abstracts/sweden.html
Läsa mer som pdf-fil: http://www.samer.se/GetDoc?meta_id=2390
VIKINGATIDA SAMER I NORGE (27 december 2008)
Läsa mer: Møyner,Kari 2008-09-03. Samer i Valdres for 1000 år siden - gammetufter funnet. http://www.oppland.no/Fag-og-tjenester/Kulturvern/Aktuelt-kulturvern/Samer-i-Valdres-for-1000-ar-siden---gammetufter-funnet/
Bergstøl, Jostein og Reitan, Gaute 2008. Samer på Dovrefjell i vikingtiden et bidrag til debatten omkring samenes sørgrense i forhistorisk tid. Historisk tidsskrift Bind 87. Universitetsforlaget 2008. s. 9–27
http://folk.uio.no/josteinb/Artikler/Samer%20p%E5%20Dovrefjell.pdf
NORSKA SAMER FRÅN HEDMARK TILL TROMSÖ (27 december 2008)
Hur ser norska regeringens experter på samerna som levde från Hedmark till Tromsö.
Norska regeringen hemsida: 2007. Samisk naturbruk og retts-situation fra Hedmark till Troms. http://www.regjeringen.no/nb/dep/jd/dok/NOUer/2007/nou-20072008-14/9/2.html?id=490296
Pdf-format (63,2 mb) på 744 sidor.
http://www.regjeringen.no/pages/2028991/PDFS/NOU200720070014000DDDPDFS.pdf
Arkfoto 2008 nr 1.
Omslag och innehåll
Utgrävningar vid
Anundshög, augusti 2008 sid
2-3
http://medlem.spray.se/jaaaaa/Arkfoto2008nr1a.doc
Utgrävningar
vid Jutekärret, hösten 2008 sid 4-5
Slaget vid
Badelunda 1521 sid
6-7
http://medlem.spray.se/jaaaaa/Arkfoto2008nr1c.doc
Mystisk
vall vid Långsjön i Sura socken sid 8-9
Ett nytt
"Altarberget" i Österbotten i Finland ? sid
10-11
Lappkyrkan vid Söderbärke i Dalarna sid 12
"Domarringen" och "den liggande hönan"
från Ramsberg socken i Västmanland sid 13
Läsa
mer. . . sid 14-15
Innehållsförteckning sid
16
http://medlem.spray.se/jaaaaa/Arkfoto2008nr1e.doc
NY BOK OM SAMER (13 november 2008)
Historikern Lennart Lundmark har skrivet en ny bok om samer och svenskar med titeln: Stulet land. Svenskt makt på samisk mark.
- Vad det gäller land och vatten är det första hälften av 1800-talet som det händer - och det går väldigt fort. Från en stark respekt för samiska rättigheter fanns det 75 år senare ingenting kvar, säger Lennart Lundmark till Samefolket.
Läsa mer: Labba, Elin-Anna 2008. Historikern som samlar ihop
sig. Samefolket 10/08
Gustafsson, Birgitta 2008.
Recension. Stulet land. Populär Arkeologi 4/2008. sidan
31
JÄMTAR OCH SAMER (13 november 2008)
En ny bok om jämtar och samer skriven av arkeologen Stig
Welinder. (Har ej läst den själv)
Läsa mer:
Östersunds-Posten 2008-10-25. Jämtar och samer - går
det att avgöra vilka som kom först?
http://www.op.se/parser.php?level1=4&level2=596&id=965214
Gustafsson,
Birgitta 2008. Recension. Jämtarna och samerna kom först.
Populär Arkeologi 4/2008. sidan 31
ARKEOLOGISK HÄRSKARTEKNIK (20 september 2008)
Politisk härskarteknik har man hört talas om. Finns det en arkeologisk härskarteknik.
Läsa mer: Tervalampi, Jouni 2008. Arkeologisk
härskarteknik.
http://medlem.spray.se/jaaaaa/HonorSamer.html
NYA FYND VID STORA SJÖFALLET
Spår efter samer 7 000 år tillbaka i tiden vid Stora
Sjöfallet.
Läsa mer: SR Sameradion
http://www.sr.se/sameradion/nyheter/artikel.asp?artikel=2391908
AVHANDLING OM NEDSÄNKTA HUSGRUNDER
En ny avhandling Boplatsvallen som bostad i Norrbottens kustland. En studie av kontinuitet och förändring av Erik Norberg
2008-10-30 11:39 http://www.newsdesk.se/view/pressrelease/bostaederna-speglar-stenaalderslivet-i-norrbottens-kustland-249941
Bostäderna speglar stenålderslivet.
Norrbottens_kuriren
http://www.kuriren.nu/familj/artikel.aspx?articleid=4308805
ETT NYTT "ALTARBERGET" I ÖSTERBOTTEN? (27 oktober 2008)
I september 2008 kom boken om Vassor bys historia III. Livet
kring fjärden ut. Boken är över 500 sidor där
behandlas fornlämningar kring Vassorfjärden, soldater som
krigade mot Sovjetunionen, skogsgardister som flydde med båt
över till Sverige med mera.
Vassor ligger nordöst om
Vasa i Österbotten i Finland. Förteckningen över
fornlämningar ger en ny bild av samernas närvaro kring
Vassorfjärden. Från Vassorfjärden går en smal
vik in och längst in i viken ligger Lappsund. Det finns en
utmärkt karta över Vassorfjärden i boken som visar
vattennivån på 1200-talet, 1500-talet, 1750-talet och
nutid. Väster och söder om Bastuholmsberget ligger
Kåtakärret som påminner om samernas närvaro.
Någonstans vid Kåtakärret hade samerna sin kåta
eller kåtor.
Kring Vasatrakten finns en stark lokal
tradition om "lappbord", platta stenar som pallats upp som
stenbord. På östra sidan av Vassorfjärden ligger
Platsberget där det finns sex stycken lappbord. Längs upp
på Platsberget, 27 meter över havet, finns tre tomtningar
som möjligen beboddes av säljägare på
bronsåldern-äldre järnåldern.. Uppallade
stenbord finns i yngre bronsåldersmiljöer efter hela
Bottenhavet och längs efter den svenska kusten ned till Blekinge
och kan ha ett samband med säljägarnas hyddor. Samtidigt
kan ha stenborden ha återanvänts av samerna som levde i
området på 12-1600-talet. Alla de sex stenbord behöver
inte ha pallats upp av säljägarna. De stora antalet - sex
stycken - kan tyda på att även samer kan ha pallats upp
något stenbord, kanske det cylinderformade.
På sidan 21 i boken finns ett fotografi på en fornlämning som fick mig att höja på mina ögonbryn. Cirka tjugo stenar bildade en hästskoformad stensträng och med en tydlig ingång. Antingen är det stenar som har omringat kåtaduken, en så kallad kåtatomt, fast mer troligt handlar det om en samisk ringformad offerplats. Det finns två tidigare kända ringformade anläggningar på Björkön utanför Vasa. De liknar mest ringformade anläggningar som man finner på Varangerhalvön i Nordnorge. Den här stensträngsliknande ringformade anläggningen med sex uppallade stenbord, varav en cylinderformig, påminner om den samiska offerplatsen på Altarberget i Lycksele socken (RAÄ 233) i Sverige. På Altarberget finns en femsidig stensättning som efterliknar en femsidig samisk vinterhus och cirka 20 meter därifrån finns en uppallad cylinderformad sten 1,5 x 1,3 meter och 0,3 meter hög. Sten ligger vilande på två stycken 30 cm stora stenar och på berget.
Var Platsberget samernas heliga berg för de samer som vistades vid Kåtakärret?
Sedan finns en hästskoformad stensättning vid Kerklaxmark, mitt emellan Vidbjerg och Larven. Den hästskoformade stensättningen är kallmurad av 2-3 lager med stenar.
Tack till Leif Paulin för det tillsända materialet.
Läsa mer: Huggert, Anders 2000. A church at Lyckselet and a sacrificial site on Altarberget - the two worlds of the Sami. Acta Borealia 17(1). s 51-76.
Johansson, Bodil 1999. Liggande
hönor. En bortglömd fornlämning, CD-Uppsats VT-99,
Umeå universitet.
Tervalampi, Jouni 2008. Lappbord,
dimstenar och stenbord i Finland, Sverige och på Åland
SAMISK URGRAV FUNNEN I NORGE (20 september 2008)
Väster om Dalarna i Sverige ligger Hedmark. Arkeologen Kjetil Skare från i Hedmark Fylkeskommune visade en stenhäll som han tror kan vara en samisk urgrav för arkeologen Bjørn Berg från norska sametinget. Fyndet är gjordes av historiegruppen i Grimsbu Gard och Grendeutvikling tidligere i år 2008 då de höll på en kartläggning av en gammal byväg mellan Kvikne og Ringebu.
Bjørn Berg är nästan säker på att det är en samisk urgrav.
–Vi kan ikke være sikre, men formen og beliggenheten ligner på urgraver som er funnet lenger nord, säger Bjørn Berg till tidningen Arbiets Rett.
Läsa mer: Oddløkken, Turid 2008-09-11. Kan ha funnet samisk urgrav
En steinkiste som kan være en samisk grav er funnet i Rødalen. Arbiets Rett.
http://www.retten.no/kulturliv/article3780443.ece
SAMISK STENÅLDERBOPLATS OCH GRAVAR UTGRÄVDA I JÄMTLAND (20 september 2008)
Vid Fotingen-Skålan, har arkeologer från Jamtli funnit en stenålderboplats och två gravhögar funnit. Gravarna ligger endast ett parmeter från en sjö. Om det är Fotingen vid Lännässjön eller Skålan vid Skålsjön framgår inte i Länstidingen Östersund. Vanligtvist brukar man förknippa fångstmarks- eller insjögravar med samer. Den här typen av insjögravar finns så långt söderut som i Värmland, Närke och Västmanland. De ligger i skogsmark utanför jordbrukarbygd. Tilläggas bör att Länstidningen inte skriver att det är just det de nutida samernas förfäders stenåldersboplats eller gravar. Utan det är vad jag anser (Jouni Tervalampi).
Läsa mer: Högman, Sandra 2008-09-12. Fornfynd vittnar om stenåldersliv i Fotingen. Länstidningen Östersund. http://www.ltz.se/artikel_standard.php?id=546779&avdelning_1=108&avdelning_2=221
UPPALLADE LAPPBORD (13 augusti 2008)
I Österbotten finns uppallade stenbord som går undet namnet "Lappbord". På Åland finns uppallade stenbord som går under namnet "Dimstenar" och sedan finns det en massa uppallade stenbord främst i Finland och på Åland. Allt det här kan läsa på min hemsida.
Läsa mer: Tervalampi, Jouni 2008. Lappbord, dimstenar och stenbord i Finland, Sverige och på Åland
"SYDSAMISKAN ÄR DET ÄLDSTA SPRÅK SOM FORTFARANDE TALAS I SKANDINAVIEN" (16 juli 2008)
"För Sapmi i tiden" är titeln på Nordiska museets årsbok Fataburen 2008 och i den presenterar språkforskaren professor Mikael Svonni sensationella rön: "att sydsamiskan är det äldsta språk som fortfarande talas i Skandinavien."
Läsa mer: Linder, Lars 2008-07-14. Westergren, Silvén: "För Sápmi i tiden". Dagens Nyheter.
http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=1353&a=804489&rss=2251
MER OM DET UMESAMISKA SPRÅKET (16 juli 2008)
Rapport angående umesamiskt språkseminarium 28-29 september, 2007 i Lycksele:
SAMISKA LÅNEORD I FORNNORDISKAN (16 juli 2008)
Läsa mer:
ADAM HYLLESTED, University of Copenhagen Saami Loanwords in Old Norse
http://www.nostratic.ru/books/(175)Hyllested%20-%20Saam%20Loan%20Norse.pdf
ARKEOLOGER SKRIVER OM SAMERNAS HISTORIA I JÄMTLAND OCH HÄRJEDALEN (16 juli 2008)
Samernas tidiga historia i Jämtland och Härjedalen (söder om Frostviken) med fokus på Tåssåsens sameby - en tolkning av de arkeologiska spåren är skriven av arkeologen Ewa Ljungdahl i samarbete med Kjell-Åke Aronsson.
Läsa mer: http://www.oloft.com/arkeologi.pdf
ETT SAMISKT "RADHUSOMRÅDE" FRÅN 800-TALET
Vid Jilkismuotke, mellan sjöarna Stor-Mattaure och Gallijaure, i Arjeplogs kommun finns spåren efter samiska härdar (stenar efter eldstäder) från kåtor som ligger på rad, mellan sex och tio stycken. Den äldsta är daterat till 800-talet. Det tolkas som en förändring i det samiska samhället att samerna börjar med en "storskalig" renskötsel. Den norske vikingen Ottar som bodde vid norska kusten på 800-talet sade sig att han ägde 600 renar.
Läsa mer: Söderberg, Marianne2008-06-24. Landskapet
berättar historia.
Norrbottens-Kuriren,
http://www.kuriren.nu/kultur/artikel.aspx?articleid=3846958
SR Radio P4 Norrbotten. 2008-02-05. Forskningen har gett många nya svar. http://www.sr.se/cgi-bin/norrbotten/nyheter/artikel.asp?Artikel=1873848
SAMISK BY – 3000 ÅR GAMMAL (16 juli 2008)
"Njaarke - renskötsel i tre årtusenden" är ett häfte på cirka 44 skriven av arkeologen
Ewa Ljungdahl. Den går även att ladda ned som pdf-fil.
http://www.ripjakt.se/blanketter/Njaarke.pdf
NYA RÖN OM SYDSAMERNAS SPRÅK (19 juni 2008)
Nya pusselbitar om sydsamernas historia. Cecilia Christer Riad har skrivit om sydsamernas språk och intervjuat språkforskaren Mikael Svonni. Språkforskaren Mikael Svonni anser att sydsamiskan är betydligt ålderdomligare språk än lulesamiskan och nordsamiskan och att sydsamiskan har varit isolerat i flera hundra år. I sydsamiskan finns nordiska låneord från 600-800-talet som vi känner igen. I svenskan har vi ordet make. Det har sydsamerna lånat från fornnordiskan och heter maake och betyder 'den man som är gift med min syster'. Sedan skriver Cecilia Christer Riad om en konstig hypotes om hur två olika grupper av samer skulle ha rört sig kring Kristi födelse från söder och öster och mötts vid Bodö i Norge. Läs hellre Mikael Svonnis uppsats i boken. Sápmi Y1K - Livet i samernas bosättningsområde för ett tusen år sedan tillsammans med arkeologen Åsa M. Larsson nya tolkningar om stridsyxekulturens keramik i sin kommande avhandling på sin blogg Ting och tankar så förstår du förhoppningsvis bättre.
Läsa mer: Riad, Cecilia Christer 2008.
Sydsamiskans Comeback, Språktidningen April Nr 2
2008
Svonni, Mikael 2006. Umesamiskan - Det gåtfulla
språket. Sápmi Y1K - Livet i samernas
bosättningsområde för ett tusen år sedan.
Samiska studier. Umeå universitet.
Larsson, Åsa M. 2008-01-01. Tänk fritt,
tänk rätt, tänk om!, Bloggen "Ting och Tankar",
http://tingotankar.blogspot.com/2008/01/tnk-fritt-tnk-rtt-tnk-om.html
SAMER FRÅN 1300-TALET (19 juni 2008)
Hur levde samerna på 1300-talet mellan Treriksröset och Karesuando? 1915 grävdes kyrkogården vid Rounala ut och man fann fem samiska kvinnor, fem män och två barn. Nu visar analyser att gravarna är från 1300-talet och inte som man tidigare trott från 1500-talet. Frågan som nu ställs är om att vissa samer kristnades tidigare än vad man tidigare trott, eller om kyrkan har byggts ovanpå ett tidigare äldre samiskt gravfält där de som begravdes inte var kristna.
Läsa mer: SR Sameradion. 2008-06-02. Nya forskarrön
uppdaterar samisk
historia,
http://www.sr.se/sameradion/nyheter/artikel.asp?artikel=2108748
SAMER ANNO 1890 (29 april 2008)
Släktforskaren Inge Frisk har en hemsida där han har hämtat uppgifter om lappar – samer – ur folkräkningar främst 1890 i olika län. Där finns även så kallade sockenlappar från Jämtland och Gävleborgs län. I Västerbotten finns fjällappar, nomadlappar, fiskarlappar, och "lappska allmogen".
Läsa mer: Samer i ANNO 1890 och 1870, 1880, 1900, http://hem.passagen.se/friskiu/allm/slakt/samelista/
ARTIKLAR OM SAMER I DALARNA I FALUKURIREN (7 mars 2008)
Nu finns journalisten Sven Hallerdals artiklar om samer i Dalarna i Falu-Kuriren att läsa som pdf-filer
1998. Samer Dalarnas urinvånare.Ny bok lyfter fram eftersatt
folkgrupp ur historiens glömska, Falu Kuriren, 9 juni
1998.
http://arkiv.daltid.se/1998/06/19980609/FK-19980609-17.pdf
1998b.
Samer i Dalarna. Kåtornas folk Falu Kuriren, 29 juli
1998.
http://arkiv.daltid.se/1998/07/19980729/FK-19980729-38.pdf
1998c.
Samer har funnits i hela Dalarna, Falu Kuriren, 29 juli
1998.
http://arkiv.daltid.se/1998/07/19980729/FK-19980729-38.pdf
1998d. I spåren efter K E Forsslund, Falu Kuriren, 31
juli
1998.
http://arkiv.daltid.se/1998/07/19980731/FK-19980731-15.pdf
1998e.
Etnisk rensning av samer i Dalarna, Falu Kuriren, 31 juli
1998
http://arkiv.daltid.se/1998/07/19980731/FK-19980731-15.pdf
1998f.
Lappstuga minner om forna tider, Falu Kuriren, 3 september
1998.
http://arkiv.daltid.se/1998/09/19980903/FK-19980903-50.pdf
1999.
Dalagåta i Trysil, Falu Kuriren, 7 maj
1999.
http://arkiv.daltid.se/1999/05/19990507/FK-19990507-27.pdf
2002a.
Falun. Gudagubbe blev hundratals år yngre, Falu Kuriren,
15 april
2002
http://arkiv.daltid.se/2002/04/20020415/FK-20020415-FK-32.pdf
2002b.
I samernas spår, Falu Kuriren, 11 maj 2002.,
http://arkiv.daltid.se/2002/05/20020511/FK-20020511-FK-40.pdf
2006.
Nya fynd av mystiska stenar Ingen vet varför folk pallade upp de
stora stenarna, Dalarnas Tidningar, 6 september 2004
http://arkiv.daltid.se/2006/01/20060104/FBN-20060104-DT-05.pdf
2006b.
Linné startade hönsjakten i Tandövardens
naturreservat,
http://arkiv.daltid.se/2006/01/20060104/FBN-20060104-DT-05.pdf
ANDRA artiklar om samer i Falu-Kuriren
Måg, Lars-Erik 1999. När Skidan slant, Falu Kuriren,
21 december
1999.
http://arkiv.daltid.se/1999/12/19991221/FK-19991221-21.pdf
Schmidt,
Nisse 2004. Idre sameby dokumenterad i ny bok, Dalarnas Tidningar,
6 september 2004
http://arkiv.daltid.se/2004/09/20040906/FK-20040906-FK-18.pdf
LAPPSKATTELAND
Läsa mer: Åselebyar.nu (Lappskatteland i Fredrika socken)
http://www.aselebyar.nu/fredrika/index.php?expand=1&pageID=85
NY LIGGANDE HÖNA FUNNEN I LAPPLAND (26 februari 2008)
Arkeologerna Maria Tjärnström och Bernt Ove
Viklund har funnit en uppallad sten av typen "liggande höna"
Den
ligger i sydsamiskt land, på Lögdåkullberget i
Fredrika socken X:7129940 Y:1615500 (för er som kan flyga
omkring i något GIS program). Den här är betydligt
mindre, definitivt skapad av människohand. Det spännande är
att den ligger mitt emot ett av tradition samiskt heligt berg,
Bastuberget, som är beläget på andra sidan Lögdån.
På Bastuberget finns en svårtolkad fornlämning, en
cirkelformad ring av stenar med en form av uppallade stenar i ena
änden, offerplats?? De två bergen kanske tillsammans utgör
någon form av gräns?, skriver Maria Tjärnström
på debattforumet Arkeologiforum.
EN MYCKET BRA SAMISK BLOGG (26 februari 2008)
"The Saami - Det samiska - Sámi" (http://saamiblog.blogspot.com) heter en blogg som jag inte vet vem som ligger bakom. Här finns det mycket att hämta när det gäller samiskt information allt från samiska föremål i ryska Karelen till samer i Norge. Länkarna till olika samiska hemsidor är mycket imponerade, det tar nog dagar och gå igenom allt.
EN NY DATABAS FÖR SAMISKA FÖREMÅL (26 februari 2008)
Norge, Sverige och Finland har egna databaser för sina samlingar och går att söka genom den här länken: http://www.samicollection.org/
Sverige: http://www.samicollection.org/netsovellus/he/he0r_default.aspx
I Västmanlands Läns Museum finns det tre samiska föremål; en bibel, en pipa och en dosa av rotflätning.
Sedan har även museer som man inte tänker sig ha samiska föremål som Vasamuseet i Stockholm, Bohusläns museum, Sörmlands museum med flera. Mycket intressant för min egen del.
Norge: http://www.samicollection.org/netsovellus/he/he0n_default.aspx
Finland: http://www.samicollection.org/netsovellus/he/he0s_default.aspx
JÄRNÅLDERSSAMER I NORGE (26 februari 2008)
I Norge har man samma diskussion om de så kallade fångstmarkgravarnas etniska tillhörighet. Vissa arkeologer menar att de tillhör bönder som dog under jakt i fjällen. Andra menar att de tillhör ett okänt fångstfolk och de ger oftast ingen förklaring vad som skedde med det här fångstfolket. Den tredje tolkningen är att de tillhör finnfolket som samerna hette under järnåldern hos icke samer. Den norske arkeologen Jostein Bergstøl har studerat området kring Österdalen (väster om Värmland och Dalarna) och menar i sin avhandling "Samer i Østerdalen? En studie av etnisitet i jernalderen og middelalderen i det nordøstre Hedmark" att det är ett fångstfolks område och att det är ett samiskt fångstfolk.
Nu finns Jostein Bergstøls doktorsavhandling om
järnålderssamer vid Østerdalen i Norge på
Internet och kan laddas ned från Kulturhistorisk museum,
Universitetet i Oslo (11.15
MB):
http://wo.uio.no/as/WebObjects/theses.woa/wa/these?WORKID=70659
Läsa mer: Bergstøl, Jostein Jernalderen i
Østerdalsområdet. Fangstfolk eller
bønder?
http://ariadne.uio.no/kmf/funn/Grafjell/hedmark/bergstol.php
http://www.forskning.no/Artikler/2008/januar/1199712324.39
http://www.khm.uio.no/ansatte/no.php?eid=155
Universitet
i Oslo2008-02-20 Elgsamer i
Østerdalen,
http://www.apollon.uio.no/vis/art/2008_1/Artikler/elgsamer
NY UPPALLAD STEN OCH KÅTAGRUNDER UPPTÄCKTA (28 januari 2008)
Läsa mer: Skogsstyrelsen. Skogens kulturarv i övre Norrlands inland. Skog och historia. Inventeringsrapport 2006.
ARKEOLOGISK FÖRENING PÅ JAKT EFTER SAMISKA LÄMNINGAR (28 januari 2008)
Bäckström,Gabrielle 2007-12-03 Ny förening fortsätter jakten på den samiska historien,Östersunds Posten, http://www.op.se/parser.php?level1=2&level2=352&id=851159
Föreningen Sökarna - Ohtsedäjjah http://www.oloft.com/sokarna.htm
SAMERNA I BILD OCH PÅ FILM (15 november 2007)
Två nya fotoböcker och en dokumentärfilm skildrar samer. Fotografen Christer Olofsson har skildrat Jijnjevaerie sameby i Jämtland i fotoboken När dom andra sover. Bengt Persson har under 60 år fotograferat samer och bland annat familjen Päiviö i Karesuando. Boken heter Sápmi förr och nu, samernas liv under 60 år och planeras komma ut vid årsskiftet. Dokumentärfilmaren Kine Boman har följt tre generationer samekvinnor och deras arbete med renskötsel. Filmen heter Hjordeliv.
Läsa mer: SR Sameradion, 2007-11-13, Samernas liv under 60 år
skildras i
fotobok,
http://www.sr.se/sameradion/nyheter/artikel.asp?artikel=1713676
Henrikson, Malin 2007-11-13. Dokumentär om samer ska spridas över världen, Hallands Nyheter. http://www.hn.se/m_other.php?id=769648&avdelning_1=106&avdelning_2=195&
Bergström, Hans-Råger 2007-11-10
Jijnjevaerie sameby dokumenterad till vardag och
fest;
Länstidningen Östersund,
http://www.ltz.se/artikel_standard.php?id=458100&avdelning_1=121&avdelning_2=205
SAMISKA STENAR I AMERIKANSK TIDSKRIFT (12 november 2007)
I USA finns en tidskrift som går under namnet Neara. (The NEARA Journal is published by the New England Antiquties Researcch Association http://www.neara.org). I NEARA Journal Volume 40 Number 2 Winter 2006 som kom ut april,2007 skriver Vyacheslav Mizin, medlem i Russian Geographical Society, i artikeln "Perched Boulders. Glacier or Man-Made in the Northern Hemisphere (sidorna 2-10) om uppallade stenar i framför allt i Ryska Karelen och Lappland (Kolahalvön).
Ska ta upp några intressanta delar i artikeln. Han skriver så här om så om de uppallade stenarna på Kolahalvön:
In Russian Lapland (Kola Peninsula) the are known as flying rocks, seid/seide . . .In the ancient Sami tradition, the perched boulders could fly and were mentioned as "the flying stones".
- - -
In Russian Lappland, they are known as "Deer ancestor boulder", "Bread boulder" (Y.Vise 1911), och Rept Kedgi (name by Sami shaman) (Haruzin).
Kolasamernas namn på uppallade stenar var alltså "flygande stenar", "kära förfäders sten" och "bröd sten."
Den svenska arkeologen Maja Hultman har skrivit en magisteruppsats
om tre öländska ljudstenar. Hon har bland annat besökt
Klunghallsstenen i Folkeslunda på Öland.
- Namnet
berättar om stenens ljud, men det är nästan allt vi
känner till, sade Maja Hultman till tidningen Barometern den
26 juni 2007.
Det intressanta är att det även finns
ortnamnsplatser med stenar där vinden skapar ljud i Ryska
Karelen och Kolahalvön. Två ligger två öar, en
i Vodlasjön och den andra i Onegasjön. Mizin skriver:
Some balancing boulders have unusual sound properties. In Karelia and Russian Lapland unsteady boulders, "ringing" on a wind, have plcenamn kolg/kalg (bell). Exemples of such "ringing" secred places are found on Kolgostrov Island on Onega Lake, Kolgostrov Island on Vodlozero Lake, Kolgevaara Mountain, Cape Kolganpya, and the Kalga River.
Han tar även upp vita stenar av kvarts:
It is interesting to note a cult involved with quartz. Quartz frequntly was used in rituals, with white pieces of quartz found on perched boulders, atop cairns and mounds, and at the center of stone circles. There are quartz peched and pedestal boulders. Perched boulders stand on band and lines of quartz. Many bouldrs have quartz spots and patches. The quartz cult probably arose in Mesolithic era, when there was a qualitative revolution in use of this material. Processed pieces of quartz are frequently found within ancient sites, indicating that it was also used in everyday life as well as for its secred connostations.
Vill ni ha kontakt med artikelförfattaren går det att mejla perpettum@rambler.ru . Han kan bra engelska.
Läsa mer: Mizin, Vyacheslav &
Trosin, Vladislav 2005a.
Internet. Sami seidas - megaliths in north Russia, Karelia and Kola
peninsula, http://www.perpettum.narod.ru/arcticmegalith.htm
[På engelska. In
English]
http://www.perpettum.narod.ru/seid-index.htm
[På ryska]
2005b. Internet. Research seidas - megaliths of
northern Europe, http://www.perpettum.narod.ru/seitamegalith.htm
[På engelska. In English]
Hultman,
Maja 2005. "Utan Sammanhang? En kontextualisering av
bronsålderns klangstenar i Mellansverige", Uppsala
universitet.
http://www.arkeologi.uu.se/ark/education/CD/Cuppsats/Hultman.pdf
2007.
Ljud i landskapet Akustikarkeologi och öländska
klangstenar. Magisteruppsats, Uppsala universitet
http://www.arkeologi.uu.se/ark/education/magister/Magisteruppsatser/Hultman.pdf
Petri,
Gunilla 2007-06-21 Lyssna på de hemlighetsfulla
klangstenarna,
Barometern,
http://www.barometern.se/noje_o_kultur/kultur/lyssna-pa-de-hemlighetsfulla-klangstenarna(60362).gm
Tervalampi,
Jouni 2005. Samiska uppallade stenar av typen liggande hönor,
http://medlem.spray.se/jaaaaa/SamerStenar.html
2005b.Samiska kultplatser: Vita heliga stenar,
http://medlem.spray.se/jaaaaa/SamerVitSten.html
2007.
Myten om klangstenar
http://medlem.spray.se/jaaaaa/HonorKlangsten.html
The
NEARA Journal is published by the New England Antiquties Researcch
Association http://www.neara.org
NYA FYND EFTER SYDSAMERNAS FÖRFÄDER IN NORGE (18 oktober 2007)
En vinterboplatsvall av norrländsk typ (norska groptuft), eller om man vill säga ett vinterhus efter stenålderssamerna, har blivit funnet Engerdal i Norge. Engerdal ligger väster om Dalarna i Sverige. Det var ett typisk vinterboplatsläge som Per Olav Mathiesen fra Rendalen fann boplatsvallarna, nämligen vid i närheten av ett älvutlopp, vid Gløtberget Gård i Engerdal, rätt norr om älven Gløtas utlopp i Isteren. Det finns två kända boplatsvallar i Hedmark sedan tidigare, vid Svevollen i Elverum och vid Rødsmoen i Åmot.
Läsa mer: Hansson, Halvar 2007-10-17 Steinalderfunn i
Engerdal,
Ostlendingen.no
http://www.ostlendingen.no/article/20071017/NYHETER/710170003#
NY BOK OM SAMISKA HÄLLRISTNINGAR (16 oktober 2007)
I Populär Arkeologi Nr 4 1998 (som var ett specialnummer om samer) skrev arkeologen Inga-Maria Mulk om de nyfunna samiska hällristningsskeppen vid Badjelánnda (tidigare Padjelanta) i Lappland i Sverige. I Populär Arkeologi 3/2007 skriver hon om samma hällristningsplats men denna gång om de äldsta ristningarna som är svårdaterade till cirka stenålder-vikingatid. Hon skriver om en kvinnofigur som hon tolkar som Mjandasj moder. Mjandasj moder finns avbildade på hällristningar från Alta i Norge till Onegasjön i dagens Ryssland. Nu finns även en bok om de samiska hällristningarna vid Badjelánnda skriven av
Tim Bayliss-Smith & Inga-Maria Mulk : Rock Art and Sami Sacred Geography in Badjelánnda, Laponia, Sweden. Sailings Boats, Antropomorphs and Reindeer (Arhaeology and Enviroment 22/2006) utgiven av Umeå universitet. (http://www.umu.se/archaeology/publikation/ae/index.html)
Läsa mer: Bayliss-Smith, Tim & Mulk, Inga-Maria. 1998.
Segelbåtar i Padelanta. Samiska hällristningar från
järnålder och medeltid i Laponia, Lappland. In
Sjöhistoriska museet, Människor och båtar i
Norden. Maritime History Museum. Stockholm, pp. 39-51.
Mulk,
Inga-Maria 1996. The role
of the Sámi in fur trading during the Late Iron Age and Nordic
Medieval period in the light of the Sámi sacrificial sites in
Lapland, northern Sweden. Acta Borealia 13: 47-80.
Mulk, I.
M. 1998. Nyfunna hällristningar avbildar samiska segelbåtar.
Populär Arkeologi 16 (4): 23-25.
SPECIALNUMMER OM SAMER (16 oktober 2007)
I tidskriften Ottar 4 - 2007, utgiven av Tromsø museum är ett specialnummer om temanummer om "Samer på utstilling". På svenska "Samer på utställningar" och det handlar om bland annat samer som for ut Europa och visade upp sig.
Baglo, Cathrine: Ustillinger av samer i tida 1822-1934
Mathisen,
Stein R.: Mr. Bullock´s Exhibition of Laplanders
Rothfels,
Nigel: Carl Hagenbecks utstillinger av mennesker
Jünge, Åke:
Sørsamar på utstilling i Paris 1889
Hætta, Odd
Mathis: Samer på utstilling i Tyskland 1930
Danielsen, Bente
Waage: Min far har råkjørt med reinsdyr i pulk - i
Paris!
Hegstad, Sveinulf: Fotografiet
Tidskriften går beställa genom: ottar@tmu.uit.no
Läsa mer: http://uit.no/tmu/164/118
UNIK PILSPETS MED FJÄDRAR FRÅN JÄRNÅLDERN FUNNEN I NORGE (16 oktober 2007)
En unik järnålderspil med bevarade fjädrar har hittats i fjällen vid Lauvhø i Jotunheimen i Oppland i Norge. Arkeologerna ska nu se vilket träslag pilen är tillverkad av och vilken fågel styrfjädrarna kommer ifrån.
Läsa mer: Opplands fylkeskommun 2007-10-01 Fantastisk funn av
styrefjær til
jernalderpil,
http://www.oppland.no/ncms.aspx?id=c10e9772-89de-48ce-a628-b58350ba6052&ax=center:549a1f2a-5dc9-4a24-bcda-f283e815542b,0
Norges ledande historiemagasin - Levande historie 2007-10-04. Fant
styrefjær til jernalderpil. Tre styrefjær og skaftet av
en jernalderpil er funnet i
Jotunheimen.
http://www.levendehistorie.no/levende/nyheter/fant_styrefjaer_til_jernalderpil
HÄLLMÅLNINGAR VID ANSIKTSFORMADE KLIPPOR I FINLAND (3 oktober 2007)
Den finske arkeologen Antti Lahelma håller på att skriva en avhandling om hällmålningar i Finland. De är daterade till cirka 4000-2000 f. Kr. I en ännu opublicerad tryckt uppsats "Communicating with "Stone Persons": Anthropomorphism, Saami Religion and Finnish Rock Art" ser Lahelma stora likheter mellan ansiktsformade klippor med hällmålningsplatser och ansiktsformade samiska stensejter.
Läsa mer: Lahelma, Antti. in press a. Communicating with "Stone Persons": Anthropomorphism, Saami Religion and Finnish Rock Art. In Forsberg, L. & Walderhaug, E. (eds.) Cognition and Signification in Northern Landscapes. University of Bergen. (1.7 MB)
EN UPPALLAD STEN AV TYPEN "LIGGANDE HÖNA" FUNNEN I DALARNA (3 oktober 2007)
Det var västmanlänningen Inge Ljungqvist som under en vandringstur kring Hävlingen vid Grövelsjön som han fann en uppallad sten av typen liggande höna som låg vilande på tre stenar.
Ungefärliga koordinater utmätta efter karta: Hävlingen Grövelsjön x=6900315 y=1322555
Källa: Inge Ljungqvist med fotografier på stenen
SAMERNA VANN RENBETESMÅLET (24 september)
Hovrätten fastslog tingrättens dom att samerna har kunnat visa genom urminnes hävd att man har haft renar i Nordmaling kontinuerligt sedan 1886 då den första rennäringslagen kom till, men säkert i samband 1928 års rennäringslag kom till. Markägarna inte kunnat bevisa att renägarna har gett upp den rätten. Hovrätten var inte enig. En person, hovrättspresidenten Anders Iacobaeus, tillika hovrättens ordförande ansåg att markägarna kunnat bevisa att samebyarna gett upp sin renskötselrätt i de områden som ligger på Järnäshalvön mellan väg E4 och havet.
Läsa mer: Sveriges Domstolar. 2007-09-19 Pressmeddelande. Hovrättens dom i mål om renskötselrätt vintertid inom Nordmalings kommun http://www.dom.se/templates/DV_Press____4878.aspx
SR Sameradion 2007-09-20. Hopp om att domen får positiva konsekvenser http://www.sr.se/sameradion/nyheter/artikel.asp?artikel=1608716
SR Sameradion 2007-09-20 Starka känslor efter
domen
http://www.sr.se/sameradion/nyheter/artikel.asp?artikel=1608703
SR Sameradion 2007-09-19 Samebyarna vann nordmalingmålet.
http://www.sr.se/sameradion/nyheter/artikel.asp?artikel=1607570
Västerbottens Folkblad 2007-09-20 Samerna tog ny seger i renbetestvisten http://www.folkbladet.nu/2007/09/20/samerna-tog-ny-seger-i-renbetestvisten
SPÅREN EFTER MINST TRE KÅTOR FUNNA VID AITIKGRUVAN (13 september 2007)
Under sommaren 2007 har arkeologer från Norrbottens museum grävt ut minst tre samiska härdar, det vill säga eldstaden av sten i lappkåtorna, vid Aitikgruvan i Gällivare. I en av härdarna fann arkeologerna ett mynt präglat 1874. Så den kan inte vara äldre än 1874. Arkeologerna skriver: "De många benen från ren tyder på att det rör sig om platser som utnyttjats på hösten och vintern, då det är just på hösten som renslakten skett." Vems same släkts visten det handlar om vet jag inte.
Ett litet tips för er som letar efter samiska härdar vid lapp-ortnamn.
Under "Den 8 juli 2007" kan du se ett fotografi på en härd (eldstad) från en lappkåta innan den blivit utgrävd. Då kan du förstå hur svåra de är att upptäckta.
Läsa mer: Norrbottens museum, utgrävningar vid Aitikgruvan, http://aitik.blogspot.com/
NORRA NORRLANDS FÖRSTA INVÅNARE INGEN SÖRLÄNNING (8 september 2007)
De flesta undersökta samerna, både män och kvinnor, har en unik genuppsättning på mödernelinjen, som är unik i hela världen. Nu visar ny forskning av arkeologen Ingela Bergman, vid Silvermuseet i Arjeplog, att när den stora isklumpen (inlandsisen) smälte i norra Skandinaviens inland kom människorna från nordost. Det vill säga ättlingar till ishavsfolket vid norra Ishavet och de förflyttade bland annat åt sydväst vart efter inlandsisen smälte.
SR Sameradion 2007-09-06, Nya arkeologiska fynd om bosättningar
i
Norrland,
http://www.sr.se/sameradion/nyheter/artikel.asp?artikel=1580583
HÄLLMÅLNING + LIGGANDE HÖNA = SANT (29 augusti 2007)
Hur länge har människor pallat upp stenar i ett religiöst syfte? Den första oktober 2006 fann Johnny Persson och Jan Stillström en hällmålning på en uppallad sten 4, 5 m lång, 2, 2 m bred och 2, 3 m hög, av typen "liggande höna". Det vill säga att stenen låg i det här fallet vilande på tre mindre stenar. Hönan värper äggen, men hos samerna på Kolahalvön går stenarna under namnet "flygande stenar". Frågan är då om stenen har pallats upp först och därefter har människor målat på sten? Eller, tvärtom! Människor har pallat upp stenen just för att människor har sett en hällmålning på stenen?
Stenen ligger väster om Bodtjärnsmyran i Fjällsjö socken, Strömsunds kommun, landskapet Ångermanland, Jämtlands län
Läsa mer: Viklund, Bernt Ove . Tillsammans med arkeolog Maria
Tjärnström: 2006.
Alces Ocra- röda älgens
rike. Skogsstyrelsen Rapport 2006: 2. Dokumentationsuppdrag av
länsstyrelsen i Jämtlands län.
http://web.telia.com/~u21604992/pdf/alcesocra.pdf
English summary: http://web.telia.com/~u21605184/PDF/alcesocraenglish.pdf
TRÖTTA ARKEOLOGER? (20 augusti 2007)
Arkeologen Åsa M. Larsson skriver i sin blogg "Ting och tankar": Jag skulle bli idéhistoriker, inte arkeolog och längre ned på sidan: Det har aldrig funnits ursprungliga svenskar, ursprungliga samer, ursprungliga albaner, nepaleser, thailändare etc. etc.
Det spelar ingen roll vem som har gjort hällristningar vid Nämforsen i Ångermanland, enligt arkeologen Martin Rundkvist. Han skriver i sin blogg: Who made the rock carvings, hällristningar? Was it the Saami people? Is this a sensitive matter?
Den uppgivne arkeologen, Martin Rundqvist, tror att vi aldrig får någon förklaring till hällristningarna vid Nämforsen i Ångermanland:
So, who made the rock carvings? Impossible to tell. Centuries passed between the last boat rock-carving (about 300 BC?) and the first written mention of languages and tribes in Sweden (about AD 100), millennia between the last elk rock-carving (about 2000 BC?) and that date. There is no data, there can never be any data, on languages or ethnicities in Scandinavia around 2000 BC. Archaeologists can't answer that question, and neither can anyone else.
Ja, nu är ju inte bildtolkning arkeologernas starka sida. Så det är ju tur att det finns en fotograf som har ett stort intresse för samiskt mytologi som får lösa gåtan med hällristningarna vid Nämforsen.
Åsa M. Larssons blogg 2007-07-09. Ur-svensk, Ur-same,
Ur-dumt, "Ting och tankar",
http://tingotankar.blogspot.com/search/label/samer
Martisn
Rundkvists blogg 2007-05-31 Your Folks, My Folks in Prehistory,
http://scienceblogs.com/aardvarchaeology/2007/05/your_folks_my_folks_in_prehist.php
SAMISKA ELLER NORRÖNA GRAVAR I NORDNORGE? (13 augusti 2007)
Blandede graver - blandede kulturer?
En tolkning av gravskikk og etniske forhold i Nord-gjennom jernalder og tidlig middelalder.
Mastergradsoppgave i arkeologi, Det samfunnsvitenskapelige fakultet, Universitetet i Tromsø, Våren 2007 av Inga Malene Bruun
http://www.ub.uit.no/munin/bitstream/10037/1038/1/thesis.pdf
"HELLRE MISTA HUVUDET ÄN LÄMNA SIN TRUMMA" (13 augusti 2007)
Är titeln på ny bok om samiska nåjdtrummor av religionsvetaren Åsa Virdi Kroik .
- Vart tredje, fjärde, hushåll hade en trumma, säger Åsa Virdi Kroik till Sameradion
Läsa mer: Labba, Elin-Anna. Ny bok om den samiska trumman, onsdag 8 augusti 2007, SR Sameradion, http://www.sr.se/sameradion/nyheter/artikel.asp?artikel=1524718
Ottosson, Jonas 2007-08-07 Ger
ut bok om samisk religion, Länstidningen i
Östersund,
http://www.ltz.se/artikel_standard.php?id=435149&avdelning_1=108&avdelning_2=221
KRISTNA SAMER BEGRAVDES ENLIGT GAMMAL SAMISK FÖRESTÄLLNING (13 augusti 2007)
Samerna behöll förkristna gravskicket. Arkeologiska utgrävningar av tre samiska gravar från 17-1800-talet vid Gullholmen vid Tana i Nordnorge visar på fynd att samerna inte lade bort sina förkristna traditioner när de själv blev "kristna".
Läsa mer: NRK Veimæ,l Lill Tove. 2007-08-03 Samene beholdt førkristne gravskikker
http://www.nrk.no/kanal/nrk_sami_radio/1.3109242
KUSTSAMER (3 augusti 2007)
Saami prehistory, identity and rights in Sweden
Noel D. Broadbent
OKÄND SAMEBY FUNNEN (3 augusti 2007)
En forntida samisk by funnen vid Levajok på gränsen mellan Norge och Finland. Arkeologerna har funnit 50 husgrunder, huvudsakligen efter gammor (runda/ovala husgrunder liknande kåtor).
Läsa mer: Bertheussen, Linn 2007-07-27, Fant sameby på grensen, NRK, http://www.nrk.no/nyheter/distrikt/troms_og_finnmark/1.3045452
TVÅ UNIKA SAMISKA ACKJOR FUNNA I DALARNA (20 juli 2007)
Två unika samiska slädar - ackjor - har blivit
återfunna i Äppelbo socken. Den ena ackjan ställs ut
i Äppelbo hembygdsgård tillsammans med information om
skogssamerna som vistades i Äppelbo på 1700-talet. Det är
Mattias Lundell och Rut Nilsson har gjort utställningen.
Vid
hembygdsgården ställs även fotografier och andra
saker knutna till Äppelbo socken.
Ackjornas ursprung är
ännu oklart. Om de tillhört skogssamerna från Dalarna
eller andra samer är ännu oklart. Carl Linneus, sedermera
Carl von Linné, besökte Äppelbo socken den 9 augusti
1734 och där mötte han samer: Den 9 augusti. Bröt
man upp om morgonen ifrån Äppelbo. . . När man rest
3/4 mil från Äppelbo, låg nere i en myra 3:e
lappkojor, som där av gållapparna blivit uppbygda; ty här
i församlingen eller pastorat är lapphushåll indelta,
vars flit i sina kristendoms stycken av prästerna berömdes.
På onsdagar under juli är det visningar, klockan 14-18.
Källor och läsa mer: Meddelande och fotografier från
Mattias Lundell
Högkvist, Eva 2007. Om Äppelbo sockens
historia, Dala-Demokraten, 5 juli 2007
Olin, Lisa 2007.
Linné-inspirerad utställning i Äppelbo, Dalarnas
Tidningar, torsdag 12 juli, sidan 17
BARKBRÖDSTIDER (20 juli 2007)
Barkbrödstider är ingenting nytt. Artiska folk som indianer i Nordamerika, samer och olika folkslag i Sibirien har ätit bark i minst 3000 år. Samerna skördade innebarken av tallen i juni månad och i äldre tider hette juni månad hos samerna biehtse mánno, tallmånaden. Innerbarken av tallen innehåller c-vitamin, kolhydrater och mineraler. Barken torkades och åts under hela året.
Bruket av tallbark förknippas i södra Sverige med barkbröd och nödår, men då rör det som en bondebefolkning för vilken spannmålsskörderna slagit fel. Vid den tid på året då missväxten var ett faktum, det vill säga på sensommaren och hösten, hade näringsvärdet i tallens innebark sjunkit och de giftiga ämnen ökat, skriver Lars Östlund, Ingela Bergman och Olle Zachrisson i tidskriften Forskning & Framsteg 5/07.
SAMER OCH ANDRA FOLKSLAGS GENER (20 juli 2007)
Läsa mer I pdf-format: The Western and Eastern Roots of the Saami-the Story of Genetic "Outliers" Told by Mitochondrial DNA and Y Chromosomes. Am. J. Hum. Genet. 74:661-682, 2004, http://www.oxfordancestors.com/papers/mtDNA04%20Saami.pdf
SAMERNA FÖRST I HELA NORDEN (29 juni 2007)
Samerna var först i hela Norden. Det menar i alla fall artikelförfattaren och läraren i sörsamisk historia Leiv Olsen från Rogaland i Norge.
Läsa mer: Olsen, Liev 2006. Samane kom fyrst - i heile Norden, Rödt! Nr 3 2006, Utgitt av Arbeidernes kommunistparti, http://www.marxisme.no/2006/03/leiv-olsen.php3
ASBETSKERAMIK FUNNET EFTER HAPARANDABANAN (21 juni 2007)
Asbetskeramik är knuten till samerna som levde på stenåldern- äldre järnåldern . Nu har arkeologer funnit asbetskeramik efter Haparandabanan.
Läsa mer: Östlund Olof 2007. Dagens fynd: Asbestkeramik, http://haparandabanan.blogspot.com/2007/06/dagens-fynd-asbestkeramik.html
NY BOK OM SAMER (2 juni 2007)
En ny bok om ett samepar, Stor-Nila och Lill-Docka,
från Tärnaområdet i Västerbotten och om
konflikterna runt 1800-talet slut har kommit ut i dagarna. Det är
en verklig händelse. Stor-Nila och Lill-Docka dog 76 år
gamla under en storm mellan Sverige och Norge. Stor-Nila hette
egentligen Nils Nilsson Njajta och slog ihjäl en människa i
nödvärn.
- Han blev först dömd till döden
genom halshuggning, men straffet ändrades och han fick sitta två
år på Långholmen, säger författaren
Birger Ekerlid till Östersunds-Posten.
Han har hållit på i tio år att samla in fakta och skriva boken.
Läsa mer: Holervik, Stefan 2007-05-30. Birger:
"Jag har en bra story",
Östersunds-Posten,
http://www.op.se/parser.php?level1=4&level2=596&id=788346
SAMER I DELSBO-KJOLEN 2006 (9 maj 2007)
I Delsbo-Kjolen 2006, som ges ut av Delsbo Hembygds- och Fornminnesförening , har Leif Andersson skrivet en artikel om "Sockenlappar" och då om Lappängarna där sockenlappens stuga skulle ha legat. Leif Andersson anser att sockenlapparna har ett ursprung från skogsslapparna. Han skriver också: Med stor sannolikhet har lapparna alltså funnits här i landskapet långt tidigare. Kanske kan de flesta stenåldersboplatserna vara lämningar efter samer.
VÄSTER HACKSTA, VÄSTERÅS - MÖTE MELLAN SAMER OCH BÖNDER (11 april 2007)
I ett stolphål från hus 11 vid Väster Hacksta, utanför Västerås, som grävdes ut sommaren 2006 har arkeologer från Arkeologikonsult AB funnit asbestmagrad keramik. Huset är daterad kring 200 e Kr. Asbestkeramik kopplar en del arkeologer till samer som levde på stenåldern till äldre järnåldern . Cirka 1100-1200 meter norr om utgrävningsplatsen Väster Hacksta, strax söder om Annelund som i utgrävningsrapporten kallas Västra Skälby, fann arkeologer från Riksantikvarieämbetet ett asbestkeramikfragment i en avfallsgrop som är daterad till cirka 200-1 f. Kr. Det kan visa på direkta kontakter mellan samer och Hacksta-Skälbybor eller så har dessa asbestkärl kommit via mellanhänder.
Läsa mer:
Egebäck, Anna 2005. Döden i
grytan. Asbestmagrad keramik i Mälardalen. Tidens resenärer.
Arkeologiska händelser längs vägen mellan Köping
och Kolsva. (Red: Leif Karlenby), Riksantikvarieämbetets
förlag, Stockholm
Eriksson, Thomas
,2005. För förvaring eller för förtäring.
Keramik under järnålder i Köpingtrakten,.
Tidens resenärer. Arkeologiska händelser längs
vägen mellan Köping och Kolsva,. (Red: Leif Karlenby),
Riksantikvarieämbetets förlag, Stockholm
Papmehl-Dufay,
2007-03-29, Asbestmagrad keramik i
Väster Hacksta, Arkeologikonsults sajt,
http://www.norn.se/AKWeb.nsf/AKWeb.nsf/News/DBE99F71A0D554EEC12572AD002FF193?opendocument
Populär
arkeologi Nr 4 1998. Visar keramiken att de var
samer?
Tervalampi, Jouni 2006.
Recension: Tidens resenärer. Arkeologiska händelser
längs vägen mellan Köping och Kolsva, 2005,
http://medlem.spray.se/jaaaaa/TidensResenerer.html
Zackrisson,
Inger 1992. Härjedalens äldre historia, Sápmi
8/92, Svenska samernas riksförb. (SSR), Umeå
TAMRENSKÖTSELN TILL SKANDINAVIEN på 500-talet? (14 mars 2007)
Före innan samerna blev renskötare var de bland annat fiskare och jägare. Enligt arkeologen och chefen för Ajtte museum, Kjell-Åke Aronsson, kom tamrenskötseln till Finno-Skandia från evenkerna till samerna på 500-talet.
Läsa mer: Samefolket nr 2 2007
SYDSAMER I NORGE (14 mars 2007)
Åke Jünge har skrivit två artiklar i två årsböcker.
9. Åke Jünge: Frå oppvekst i reinfjellet i Grong, via familietragedie i Fosen-fjella til gjetarliv i Sør-Norge. Om samen Jonas Kristian Nilsen (1852 - ca 1930), Finn-Jonas eller Tull-Jonas på Fosen, Gamle-Jonas i Valdres. Særtrykk frå Årbok for Namdalen 2006. 20 sider.
10. Åke Jünge: Sameskole og samemisjon i Indre Namdalen for 250 år sidan. Særtrykk frå Nord-Trøndelag Historielags Årbok 2006. 18 sider.
Se tidigare särtryck: http://medlem.spray.se/jaaaaa/FinnNorge.html
Särtrycken går att beställa från Åke Jünge. Email: ake.jynge@ntfk.no
SAMER I BOHUSLÄN OCH DALSLAND PÅ 1100-talet? (14 mars 2007)
Författaren Lars Wilhelm Svonni menar att det har bott samer i Bohuslän och Dalsland på 1100-talet.
Läsa mer: Markatt, Lars-Ola. 2007. Historisk roman ger ny
bild av var samer bott i Sverige,
Samiradion,
05.03.2007 kl. 08:45,
http://www.samiradio.org/svensk/article28877.html
ÄR SAMERNA URBEFOLKNING? (22 februari 2007)
Debatten om samernas urfolkstatus, som er tuftet på ett sällsynt grundlag i ILO-konventionen 169, har blivit en följetångare tidningarna, sist efter Dag O. Johansens angrep på «gamlingen» i Båtsfjord, som han kallar arkeologen Karsten Adriansen.
Läsa mer: Johansen, Ulf 2007. Er samene urbefolkning?, Nordlys.no, 13.02.2007, http://www.nordlys.no/debatt/ytring/article2581906.ece
EN FALSK SAME I VÄSTMANLAND FRÅN 1600-talet (22 februari 2007)
En fantastiskt historia skriver Ingemar Widestig om i Västerås Släktforsklubbs medlemstidning Arosiana 2007-1. Han fann ett domstolsprotokoll för Skinnskattebärgs häradsrätt 1694 om
en kvinna och var gift två gånger med kvinnor och som hade tagit en identiteten "Carl Lapp" och det visade sig att personen varken var Karl eller Lapp. Så här berättades det i protokollet:
"Hustru Kerstin Olofsdotter vittnade att när Carl Lapp var död kom hans hustru till henne och frågar henne om hon ville komma och tvätta hennes gubbe, eftersom han nu var död, då går hon och hennes grannhustru Carin Månsdotter till Lappens riskoja, bär alltså ut liket och lägger det på ett bräde, och när de drar av skjortan finner alla omständigheter att han var en kvinnsperson."
MUSIEVERKETS "MÅNADENS FÖREMÅL" (22 februari 2007)
Idag börjar skid-VM i Sapporo i Japan. Även Musieverket har en hemsida om månadens föremål. Januari månads föremål handlar om att vissa skidtyper hade en längre löpskida och en kortare sparkskida.
http://www.nba.fi./sv/manadensfm_skidor
SAMER - EN NY AVHANDLING (2 februari 2007)
Den som är intresserade av samiska insjögravar, björngravar, metallofferfynd, samiska kvinnliga gudinnor, Freja och en hel del annat kan läsa eller ladda ned avhandlingen från nätet.
"Förfädernas land. En arkeologisk studie av rituella lämningar i Sápmi, 300 f. Kr.-1600 e. Kr." av Birgitta Fossum, Umeå universitet
Läsa mer: http://www.info.umu.se/Nyheter/Pressmeddelande.aspx?id=2497
Pdf-fil avhandlingen (8327Kb)
http://www.diva-portal.org/diva/getDocument?urn_nbn_se_umu_diva-962-2__fulltext.pdf
Gustafsson, Birgitta 2007. Arkeologi i Sameland under 1800 år, Populär Arkeologi 1/2007
FOTOGRAFI (11 januari 2007)
Samiska sejtar fotograferade på ett annorlunda sett. "Mytisk Landskap" av Arvid Sveen
http://www.arvidsveen.com/?Mytisk_Landskap
TIDNINGEN OKVIST@T - Stensejtar i Dalarna (11 januari 2007)
Tidningen Okvis@t ges ut av Gröna Jobb Väsmanland, Skogsstyrelsen, Region Svea i Västerås. Tidningen skriver om de fynd och projekt som Gröna Jobb Västmanland gör. Gröna Jobb letar efter olika fornlämningar, kulturlämnings- och biotopinventeringar i Västmanland. I decembernumret 2006 skrivs det bland annat om fem nya kolbottnar och en kolarkoja efter väg 233 mellan Ramnäs och Skinnskatteberg, vandringsleden Bruksleden, om fornforskaren och nationalsångsskrivaren Richard Dybeck 1811-1877, fiske, fågelskådning vid Ängsö, Åholmens naturreservat och konstnären Bo Fredriksson skriver om gyllene snittets bakgrund och varför ögat faller för motiv med just gyllene snittet. Själv (Jouni Tervalampi) bidrar jag med artikeln "Sökande efter samiska lämningar i Västmanland från historisk tid." och om stensejtar från Dalarna.
Läsa mer: Tervalampi, Jouni 2006. Sökande efter samiska lämningar i Västmanland från historisk tid, Okvistat december 2006, sidorna 8-9 http://medlem.spray.se/jaaaaa/OkvistatDecember2006.html
NYA METODER GER NY BILD AV SAMISK HISTORIA (december 2006)
Det finns klara samband mellan det skogssamiska kulturen vid 1900-talets början och hur människor levde redan under den yngre järnåldern - det vill säga från omkring år 500 efter Kristus. Det här är ny kunskap som doktoranden Nina Karlsson i Umeå har kunnat påvisa med hjälp av miljöarkeologi.
Läsa mer. 2006 Heikkki, Jörgen, Sámi Radio, 12.12.2006 kl. 23:15, http://www.samiradio.org/svensk/article27755.html?PHPSESSID=061f1b3f95ab0bbbbcc3e538bb7c5612
EN SAMISK INSJÖGRAV UTGRÄVD (december 2006)
Den grav som låg som låg på en udde ut i Ljusnan vid Älvros i Härjedalen är nu möjligen daterad till cirka 200-600 e. Kr. skriver arkeologen Anders Hansson i Populär Arkeologi Nr 4 2006. Under graven låg en stenåldersboplats som är ungefär 6 000 år gammal. Samerna begravde gärna sina döda på sydliga uddar i älvar och sjöar. Syftet var att solen skulle lysa maximalt på gravarna. Varför? Det har ännu ingen forskare behandlat ännu. De samiska hällmålningar och hällristningar vid Nämforsen är de flesta riktade åt söder för att få maximalt med solljus. Det kan ha med Soldotters roll i det samiska samhället att göra även om de äldsta berättelserna om Soldottern är från 1600-talet. Det kan även ha ett samband med läget sol, jord och vatten.
P.S. Anders Hansson skriver inte att det är en samisk grav.
Läsa mer: Hansson, Anders 2006. Skadade fornlämningar
ledde till äldre stenåldersfynd, Populär Arkeologi
Nr 4 2006.
Johansson, Sven Egon 2006-09-22, Stenåldersboplats
i Älvros fynd av en ren slump Länstidningen,
http://www.ltz.se/artikel_standard.php?id=358043&avdelning_1=101&avdelning_2=136
Persson,
Håkan 2006-09-22, Arkeologer hittade 6 000 år gammal
boplats, Östersundsposten,
http://www.op.se/parser.php?level1=2&level2=7&id=704979
Zachrisson,
Inger 1995. Gravfältet på Långön,
Ångermanland Medelpad 1994/95, s. 139-156
1997a.
(red.). Möten i .gränsland.
Samer och germaner i Mellanskandinavien. Monographs 4, Statens
Historiska.Museum, Stockholm
SAMER: SPANSKA SJUKAN (27 november 2006)
Spanska sjukan som härjade kring 1917-18 slog även hårt mot samerna. Det tar Johannes Marainen med rötter i Saarivuoma sameby upp sin nya bok om Jukkasjärvis samesläkter.
Källa: Nordberg Juuso, Lina. 2006-11-27 . Johannes Marainen gräver vidare i samesläkten, NSD, http://www.nsd.se/artikel.aspx?artid=42202
VAD KOSTAR ETT FJÄLL? (27 november 2006 & 14 mars 2007)
Fjälltoppen Städjan i Idre vill Idre fjäll bebygga med skidliftar. Städjan är ett Natura 2000-område. I Dagens Nyheter, söndag 19 november 2006, ställer de frågan: Vad kostar ett fjäll? Dagens Nyheter gjorde tre sidor långt reportage om Idre.
Läsa mer: Jonsson, Stefan 2006. Överlåtes: Du
fjällhöga nord, DN, Söndag 19 november 2006, sidorna
8-10, http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?a=590010
2006b.
Lögner och frågetecken. Alternativ utbyggnad inte utredd,
DN, Torsdag 23 november 2006, sidan 6.
http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?a=591211
SVT15
november 2006,Idre sameby måste kanske flytta, SVT
GävleDalarnahttp://svt.se/svt/jsp/Crosslink.jsp?d=33557&a=701791&from=rss
Westerlund, Kenneth 2006. Ja till Tre Toppar, Falu Kuriren, Tisdag
21 november
2006,http://www.falukuriren.se/artikel.asp?id=1716136
Schmidt,
Nisse 2006-11-22. Rennäringen ska inte drabbas, Dalarnas
Tidning/Nya Ludvika
Tidning,http://www.nyalt.se/artikel.asp?id=1716821
Städjans
Natura 2000 för vara kvar. Regeringen säger nej till
utbyggnad av Tre Toppar. Dalarnas Tidningar:
http://www.dalarnastidningar.se/nyheter/alvdalen/article164561.ece
FOTOUTSTÄLLNING OM SAMER I STOCKHOLM (15 november 2006)
Nu har Bildmuseets fotoutställning "Människor i
norr - fotografiska framställningar från 1800- och 1900
-talen" , om olika fotografers syn på samer och andra
människor i norra Sverige, kommit till Stockholm. Utställningen
är på Historiska museét och har kompletterats med
arkeologiska föremål. I presentationen ingår många
tidigare ej visade fotografer av namnkunniga pionjärer inom
antropologi-, dokumentär- och reportagefotografi. Några
exempel är Roland Bonaparte (1858-1924), Lotten von Düben
(1828-1915), Borg Mesch (1869-1956), Hélène Edlund
(1858-1941), Gustaf Hallström (1880-1962) och Robert Lundgren
(1880-1950).
Källor: Bildmuseét:
http://www.bildmuseet.umu.se/pressbild_manniskor_i_norr.html
http://www.bildmuseet.umu.se/pressinfo-min.html
Sundblad,
Rolf/TT 2006. Främlingars syn på samer, vlt, måndag
13 november 2006, sidan 34
Historiska museét
http://www.historiska.se/activities/aktuellt.html#utstallning
NY BOK OM SAMER I DALARNA (13 oktober 2006)
SAMEKULTUREN I IDRE Författare: Maria Lannerbro Norell. Särtryck ur årsboken Dalarna 2006. Pris: 80 kr (inkl. moms) Kan beställas på: Tel: 023-765530 (reception) eller e-mail: info@dalarnasmuseum.se
EN HYDDA VID NÄMFORSEN (13 oktober 2006)
En rund hydda (en samisk sommarkåta?) som kan vara från
år noll har grävts fram av arkeologer vid Nämforsen
vid Ångermanälven. Platsen är känd för sina
över 2000 figurristningar, främst älgar.
Källa:
Jonsson, Carin 17
sep 2006. Unik boplats upptäckt vid utgrävningar i Näsåker,
Tidningen Ångermanland,
http://www.tidningen.to/main_NP.asp?toppid=001&artid=52822
SAMISK HÄLLRISTNING I VÄSTERÅS ? (13 oktober 2006)
Jouni Tervalampi fick ett besök av radiojournalisten Nisse Matti som var och tittade på hällristningar vid Skallberget. Han blev högst imponerad och förvånad att man kunde finna hällristningar mitt i Västerås.
Ni som hörde om inslaget i P4 Radio Västmanland, onsdagen den 11 oktober 2006. och tidigare och på Sámi Radio kan se foto och teckning på den omtalade ristningen "den fallande schamanen" här:
http://medlem.spray.se/jaaaaa/Hellemalningar.html
Läsa mer:
Matti, Nisse 2006-09-25. 4000 år
gamla hällristningar från samer i Västerås, SR
Sámi Radio,
http://www.samiradio.org/svensk/article26496.html
2006b
P4 Radio Västmanland, onsdagen den 11 oktober 2006
Tervalampi,
Jouni 2006. Anmälan om två hällristningslokaler vid
Korskyrkan, Skallberget, Västerås. Insänt till
Länsstyrelsen i Västmanland den 12 oktober 2006.
2006b.
Västeråshällristningar. Påverkan från
norr Spiralhäfte 22 A4 sidor, Text från utställningen.
"Unika fotografier av nya hällristningsfynd i Västerås
2004-2006. Från stenålderssamerna hällmålningar
och -ristningar till Medelhavets bildvärld", Västerås
stadsbibliotek 19 sept - 1okt 2006. Finns på Västerås
Stadsbibliotek, ett referensexemplar och ett utlåningsexemplar,
(d.v.s. då kan man låna det som Fjärrlån från
ett annat bibliotek).
SAMEFOLKET - FOTONUMMER (1 september 2006)
Höstens första nummer av tidskriften Samefolket (nr 8) är ett fotonummer. Den tillförordnade redaktören Elin-Anna Labba skriver: När den här tidningen kommer är det även höst. Vi har svårt att släppa taget och gör en tribut till sommaren genom ett bildbaserat reportage från den tid som gått. Det är berättelser från ett sameland från den tid som gått. Det är berättelser från ett sameland som består av rappare, renskötare och Riddu Riddu. När jag satte mig ner och planerade vad jag ville ha med drömde jag om bilder överalltifrån, med alla. Verkligheten motsvarar aldrig ambitionerna, men det är i alla fall ett utsnitt, och någonting att se tillbaka på när det blir mörkare ute.
SAMISKA SEJTER PÅ RYSK TV (15 augusti 2006)
Samiska stensejter av typen liggande hönor, fast på Kolahalvön kallas "de flygande stenar", på rysk tv. Rysk TV sände ett inslag den 1 augusti 2006 om så kallade samiska sejter i form av liggande hönor vid Viborgstrakten vid sjön Ladoga.
" Surprising archaelogical findings in Leningrad region. Artificial altars of Lapps and ritual areas. The film crew of Petersburg news together with the scientists investigated forests in the environs of Vyborg. How did live ancient saamy - and what are of seydy? On Anton podkovenko's This."
Klicka på länken under den ryska texten så får ni se och lyssna på ryska reportaget. http://www.rtr.spb.ru/vesti/vesti_2006/news_detail.asp?id=5611
SVENSKA SAMERNA SPELADE EN VIKTIG ROLL UNDER ANDRA VÄRLDSKRIGET (15 augusti 2006)
- Samerna var länkar mellan den norska motståndsrörelsen och baserna i Sverige. Till skillnad från andra så hade samerna legitima skäl att passera gränsen i och med renskötseln. Till och med tyskarna hade gett dem tillstånd, säger krigshistoriken Lars Gyllenhaal till NSD.
Källor: Norberg Juuso, Lina 2006a. Han [samen Lars Sarri]
hjälpte motståndsmän över gränsen,
Norrländska Socialdemokraten, Torsdag 10 augusti 2006, sidorna
24-25
2006b. Samer spionerade för CIA."De
spelade en större roll under andra världskriget än vad
som varit känt", NSD Fredag 11 augusti 2006
http://www.nsd.se/artikel.aspx?artid=30382&cat=1&pageIndex=0&arkiv=False
SAMER I ÅRSBOKEN DALARNA 2006 (15 juli 2006)
Detta år går årsboken i mångkulturella tecken. Bland annat skriver Nils Holmdahl om "Svedjefinnarnas folktro" (91-04). Maria Lannerbro-Norell skriver om "Samekulturen i Idre" (67-90) . En intressant artikel förutom detta:
Under 1600- och 1700-talen kom skaror av fattiga samer norrifrån och slog sig ned i skogslandet ända ned mot Siljan, Säfnäs och Falun. Det var sådana flyktingssamer som Linné, Hülphers och bröderna Gahn mötte under sina resor i Dalarna
TOTALT FELAKTIGT!. Jag kan namnge vilka de ovannämnda mötte. Jag har studerat var och när och vilka var under hela Dalarna på 1700-talet. Det var skogssamer som främst rörde sig mellan Dalarna, Gästrikland, Västmanland och Uppland. Fast det får ni vänta ytterligare något år. . .
Greger Bennströn skriver en artikel om den samiska offerpålen som går under namnet Mjölnarbogubben "En samiskt offerfynd i Falun?" (57-66). Han har en annan uppfattning om samerna kring Falun än kollegan Lannerbro-Norell. Han skriver bland annat: "År 2001 beslöt man att göra en C14-datering för att få ett säkrare resultat. Denna datering innebar att gubben blev ytterligare 500 år yngre. Resultatet visade att fyndet var från tiden kring år 1500. . .Det är därför inte orimligt att tänka sig att det tidvis även funnits samer i skogen mellan Falun och Sundborn under 1500-talet när Sundbornsgubben tillverkades."
Mer om Mjölnarbogubben går att läsa på Internet. Journalisten Sven Hallerdal skrev om Mjölnarbogubben i Falukuriren. "Gudagubbe blev hundratals år yngre", Falu.Kuriren, 15 april 2002. (Sök på "samer" för årtalet i http://arkiv.falukuriren.se)
SAMISKT MINNESMÄRKE FÖRSTÖRT (15 juli 2006)
Samisk minnemärke i Norge vandaliserat. Det är den så kallade Tvillingvarden Nordre Sølendalsveien øst for Unset i Rendalens kommun i Norge som har blivit vandaliserat. Varden restes efter samekvinnan Kaia som födde tvillingar vid stenen.
Läsa mer: Tidningen Arbeidets Rett, 10 juli 2006, http://www.retten.no/lokale_nyheter/article2188625.ece
SAMISKA STENSEJTER i DALARNA - "LIGGANDE HÖNOR" (1 juli 2006)
I Dalarnas årsbok 2006 (sidan 330) finns det två fotografier på uppallade stenblock av typen liggande hönor. Den ena har varit en bekräftad samisk sejte. Den går under namnet "Lappgubbens grav" och ligger endast 200 meter från en trolig samisk boplats med namnet Lappmyran i Åls socken.
SAMER - URSPRUNGSFOLK (5 maj 2006)
Ursprungsfolkens marker. Sverige kan inte längre slingra sig från kravet att ge samerna starkare rätt till sitt land. Därför förhalas frågan i stället, i utredning efter utredning. Men nu börjar saken bli internationellt pinsam, menar Lennart Lundmark.
Källa: Lundmark, Lennart DN, onsdagen den 3 maj 2006, http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=1194&a=541622&rss=2356
SAMER- FINNKUNGEN VID STORSJÖN (5 maj 2006)
Om finnkungar vid Storsjön i Jämtland skriver arkelogen Inger Zachrisson i "Väskan från Röstahammar i Ås och gravfältets etniska tillhörighet" i Fornvännen 2006/1, sidorna 19-28
Sameforskaren Åke Jünge har skrivit en artikel som går att beställa som särtryck från honom.
Henrik Severin Thomassen Liljestrand (1868-1952). Sameguten frå Volhaugen som vart predikant og handarbeidslœrar i Sverige.14 sider, med 2 kartiss. (Årbok for Inderøy museums- og historielag 2005)
Särtrycken går att beställa från Åke Jünge. Email: ake.jynge@ntfk.no
TURISTMÖTET MED SAMER (20 april 2006)
Lennart Lundmark skriver STF:s årsbok 2005- Älskade fjäll om mötet mellan de nya turisterna fjällen i slutet av 1890 t.ex. ett citat ur STF år 1891: "Kom ihåg att lapparna inta alls äro något slags vildar, utan hyggliga och civiliserade människor"
Läsa mer: Lundmark, Lennart 2006. Kampen om fjällen (Sidorna 59-67), STF:s årsbok 2005 - Älskade fjäll. En vandring genom tre sekler
SAMER I VÄSTMANLAND (2 april 2006)
Jag (Jouni Tervalampi) blev jag intervjuad av lokaltidningen vlt i tisdag om samer i Västmanland. Det är ett material som kan komma in dagen efter eller om 3 månader. Redan efter intervjun tänkte jag: "Bara det inte kommer in på lördag. Den 1 april". För den som inte känner till att fanns samer i Västmanland. Vem tror då att samer finns i Västmanland när artikeln kommer in just 1 april. Då alla vet att lokaltidningen brukar ha en bluffartikel just den dagen. Fast nu gör det ingenting. Det blev en riktigt bra artikel.
Läsa mer: Bergold, Kersti 2006. Lappläger i Dingtuna, vlt, Lördag 1 april 2006, sidorna 60-61
SAMER I IDRE (2 april 2006)
På samma sida finns det en artikel om Peter Andersson i från Idre sameby och om FN: s konvention ILO 169 för ursprungsbefolkningens rättigheter som Sverige ännu inte har skrivit under.
Läsa mer: Bergold; Kersti 2006. Skriv under FN-reglerna nu!, vlt, lördag 1 april 2006, sidan 60
SAMER I TRÖNDELAG I NORGE (2 april 2006)
Vid slaget vid Stiklestad i Tröndelag i Norge den 29 juli 1030 stupade Olof Haraldsson. Vad mindre känt är att det fanns samer på platsen. Tore Hund hade sitt hövdingasäte vid Bjarköy.. Tore hund kom från Verdalen. Samerna i Tröndelag hade galdrat magiska sånger som gjort att Tore Hunds renhudsskjorta (enligt Snorre Sturlasson) blev som en stålutrustning. Så här diktade den samtida poeten Sigvat skald om händelsen:
Den gode kungen
kunde märka själv,
hur finnarna starka (läs samerna. Finn är ett äldre ord för same)
galdrar skyddade Tore,
då han [Olafv Harldsson] högg med svärdet
mot axeln på Hund.
Det guldprydda svärdet
var slött och utan kraft.
De norska historikerna på universitet vid Tröndelag har gett ut en historisk band i tre delar år 2005, där de menar att samerna i Tröndelag vandrade in norrifrån på 1500-talet. Det har ifrågasatts av arkeologer på samma universitet. Sameforskaren och historiska geografen, Åke Jünge, har skrivit en artikel på engelska "Paradigm shifts in Soutern Sámi research. The Invasion hypothesis under scrutiny" i den nyzeeländska boken "Discourses an Silenses. Indigenos People, Risks and Resistance", som utkom i december 2005 där han ifrågasätter den samiska framryckningsteorin som skapades av historikern Yngve Nielsen 1891.
Läsa mer: Snorre Sturlasson Olof den helige saga
NRK:s hemsida: 7 december 2005. Fagfolk uenige om samenes
historie,
http://www.nrk.no/nyheter/distrikt/nrk_trondelag/5301645.html
Jünge, Åke 2005. Paradigm shifts in Soutern Sámi research. The Invasion hypothesis under scrutiny, Discourses an Silenses. Indigenos People, Risks and Resistance, Department of Geography, University of Canterbury, New Zealand
Jünge har även medverkat i Årbok for Levanger Historielag BD 25 2005 med en artikel om: "Bygdesamer i Skogn"
Särtrycken går att beställa från Åke Jünge. Email: ake.jynge@ntfk.no
SAMER I UPPLAND? ( 2 mars 2006)
I Björklinge hembygdsförening årskrift "Björklinge förr och nu 2006" skriver Inger Zachrisson om: "Fanns det samer i Uppland i gången tid?" Där skriver Inger Zachrisson i artikeln " Fanns det samer i Uppland i gången tid? " om sockenlappar, skogssamer och samer knutna till högstatusplatser: samekvinnor som gifter sig med sveakungar, båtgravfälten Vendel, Valsgärde och Tuna i Alsike, samer på Birka, i Sigtuna och Uppsala. Hon skriver bl.a. : "Det mytiska släktträd som nordiska kungadynastier konstruerade kunde ha en samisk anmoder eller -fader."
Hon är arkeolog och var redaktör och skrev stora delar av boken " Möten i .gränsland. Samer och germaner i Mellanskandinavien". Monographs 4, Statens Historiska.Museum, Stockholm,1997
Källa: Zachrisson, Inger 2006. Fanns det samer i Uppland i gången tid?, Björklinge förr och nu 2006, Utgiven av Björklinge hembygdsförening, sidorna 44-49....................
Årsskriften går att beställa genom postgirokonto (Se Björklinge hembygdsförenings hemsida:
http://www.bjorklingehembygdsforening.c.se/arsskriftnyare.htm
SEDVANERÄTTSDOMEN I NORDMALING ( 2 mars 2006)
Det går att ladda ned som pdf-fil på http://www.samer.se/servlet/GetDoc?meta_id=1828
Här finns en del historik t.ex. att sockenlapparna hade renar: " Före 1822 drevs lokal renskötsel i östra Nordmaling av Lars Larsson; och av Ella Olofsdotter i trakten kring Brattsbacka-Hörnsjö-Långvattnet i norra Nordmaling (till cirka 1800). Vid denna tid ägde sockenlappar renar. Ella och Lars ägde vardera dryga dussinet renar. "
Mig förvånar det inte. Sockenlapparna har det skrivits schablonaktigt om, som att de enbart slaktade katter, hundar och hästar och tillverkade korgar. Bilden är mycket mer varierad beroende vilket län de levde och tidpunkt. Även i Alfta socken i Hälsingland hade sockenlappen renar på 1820-talet.
SAMER - NORDMALINGSMÅLET (2 februari 2006)
Samebyarna vann Nordmalingsmålet. En enig tingsrätt i Umeå att det är fritt fram för renbete i Nordmalings kommun. Källa: Sámi Radio/SR Ekot, 20 januari 2006, http://www.samiradio.org/svensk/article23584.html
Därför föll domarna så
olika
Till skillnad från domarna beträffande
renbetet i Härjedalen, Sydjämtland och norra Dalarna fick
samebyarna i Västerbotten rätt när
sedvanerättsprocessen beträffande Nordmaling avgjordes i
tingsrätten nyligen.
Källa: Länstidningen, Onsdag 25 januari 2006, http://www.ltz.se/artikel_standard.php?id=297358&avdelning_1=101&avdelning_2=136
SAMISKA SEJTER I FORM AV "LIGGANDE HÖNOR" FUNNA I DALARNA (5 januari 2006)
Nya fynd av mystiska stenar. Ingen vet varför folk pallade upp de stora stenarna. 13 nya fynd av liggande hönor (uppallade stenar) väckte arkeologernas intresse. En sådan ansamling är inte tidigare känd i Dalarna.
Källor: Falu-Kuriren, Onsdagen den 4 januari 2006, Del 2 (Dalarnas Tidningar). sidorna 4-5, Två artiklar: "Nya fynd av mystiska stenar Ingen vet varför folk pallade upp de stora stenarna" och "Linné startade hönsjakten på Tandövardens naturreservat", som handlar om jakten på Linnésten genom århundraden från Linné, Inge Ljungqvist och en grupp arkeologer från Dalarnas Museum hösten 2005. "Nya fynd av mystiska stenar". Artikelförfattaren är "Dalarnas grävande journalist när det gäller semer", Sven Hallerdal
Falu-Kuriren 4 januari 2006
http://www.falukuriren.se/artikel.asp?id=1464287
Nya
Ludvika Tidning, 4 januari 2006
http://www.nyalt.se/artikel.asp?id=1464287#
Borlänge
Tidning, 4 januari 2006
http://www.borlangetidning.com/artikel.asp?id=1464287
SAMISK RENSKÖTLSEL PÅ VIKINGATIDEN I JÄMTLAND (20 december 2005)
Samisk renskötsel vid Jämtland redan på
1000-talet. Andra fynd visar att de renskötare som bodde vid
Sösjön på 1000-talet kunde smida järn. Under
arbetet har man också hittat åtta platser med en okänd
fornlämningstyp som tros vara offerplatser.
Källa:
Östersundsposten 15 december 2005
http://www.op.se/parser.php?level1=2&level2=6&id=557321&from=rss
Avslöjandet om att samerna bedrivit renskötsel i länets fjällvärld långt tidigare än man trott har mötts av total tystnad från arkeologer.
Källa: Östersunds-Posten, 16 december 2005 http://www.op.se/parser.php?level1=2&level2=6&id=557721&from=rss
Läs även om de 1000-åriga samiska Stalotomterna i "Fjällens kulturlandskap undersöks i tvärvetenskapligt projekt" av Ingela Bergman och Lars Liedgren i Populär Arkeologi Nr 4 2005 (Utgiven i december 2005). I samma nummer kan du läsa tre spännande artiklar om hällmålningar och hällristningar.
SILVERSKATT (20 december 2005)
Mu finns det fotografier och text om silverskatten som tre barn fann vid Tromsøya i Norge. Skatten består av två flätade halsringar, varav ett med djurhuvudavslutning av samma typ som man ser på runstenar, ett runt spänne och relikkors med halskedja. Fyndet är daterat till slutet av 1000-talet eller 1100-talet.
Källa: Tromsø Museum - Universitetsmuseet http://uit.no/tmu/152/55
SAMER I DALARNA (2 november 2005)
I Dagsverkets Nr 3 - 2005 skriver Björn Engström om "Lappar i Svärdsjö". Den finns som pdf-format på Internet.
I samma nummer skrivs om en okänd försvarsmur som användes vid slaget vid Brunnbäck april 1521, innan slaget vid Badelunda, utanför Västerås. http://www.dalarnasmuseum.se/Dagsv32005.pdf
SAMER I GRÄNSTRAKTERNA HÄLSINGLAND-DALARNA (2 november 2005)
Anna Karin Ström har skrivit om Lappsten(en), mellan sjöarna Tälningen och Mållången, i tidskriften Grottan Nr 3 Oktober 2005 (sidan 42 med foto och färdbeskrivning).
HÄLLMÅLNINGAR - SAMER (2 november 2005)
I Fornvännen 2005/3 recenserar Anders Fandén boken "Samenes historie fram til 1750" och gör en liten avvikelse där han skriver: "Det finns även en annan slående likhet mellan samernas heliga platser och hällmålningslokaler..."
KUSTSAMER (2 november 2005)
På Smithsonian Institutions sajt (http://www.mnh.si.edu/arctic/features/saami/ritualsites.html) finns en hemsida om kustsameprojektet och där finns tre fotografier på samiska ringformiga anläggningar; Lappsandberget nära Bjuröklubb och Gagsmark nära Byske. Den tredje på ön
Stora Fjäderägg utanför Holmön i Västerbotten finns ett djuhuvudformad sejte som arkeologen Noel Broadbent berättade om i Emma Ågrahns artikel "Jakten på den försvunna samebyn" (sidorna 14-15) i Västerbottens-Kuriren, måndag 4 juli 2005 : - Titta här. Vad tror ni det här kan vara?, säger Noel Braobent och pekar mot en grop omringad av stenar. I mitten ligger en stor stenbumling med en speciell form som gör att det kastas en skugga på den skrovliga ytan. Skuggan liknar ett öga.
- Jag tror att det kan vara en helig sten, eller en Seite, där samerna offrade djur, säger han.
Det ser mer ut som att "skuggan" - fördjupningen - är snarare munnen, än ögat, på den djurhuvudformade stensejten.
KUSTSAMER (2 augusti 2005)
Två artiklar om kustsamerna, efter Västerbotten och Hälsingland, har publicerats under juli månad
Alexis, Peter 2005. På spaning efter bortglömd historia. Vi vet mycket lite om kustsamernas historia..., (sidorna 18-19), Hudiksvalls Tidning, Onsdag 6 juli 2005
Ågrahn, Emma 2005. Jakten på
den försvunna samebyn (sidorna 14-15), Västerbottens-Kuriren,
måndag 4 juli 2005
http://www.vk.se/redaktion/tidigare/mandag/sidor/09.html
Läs
även:
Heikki, Jörgen .....2004-12-03
Internet. Samiska säljägare befolkade hela
Norrlandskusten.
http://www.samiradio.org/svensk/article18861.html
SAMER I DALARNA (2 augusti 2005)
Författaren Thomas Ljung, skriver i Dalarna 2005 " Hundra år av enögdhet - en rättsstudie av unionsupplösningen. Idresamerna och renbetet" (sidorna 35-49) om främst om Idresamerna, men även allmänt om samerna. Vissa delar är intressant, men andra är förlegade 18-1900-tals tankesätt som t.ex. påståendet : Under 1600- och 1700-talen kom även skaror av fattiga samer norrifrån och slog sig ned i skogslandet ända ned mot Siljan, Säfsnäs och Falun. Det var troligtvis sådana flyktingsamer som Linné, Hülphers och bröderna Gahn mötte under sina resor i Dalarna och från denna tid härrör även Erik Dahlbergs illustration i Svecia-verket, där en lappfamilj drar fram med en ren på Hedemoras stadsgata.
GRATIS SAMEBOK (2 april 2005)
På samernas officiella hemsida http://www.samer.se kan du beställa en gratis bok "Samerna -ett ursprungsfolk i Sverige (2004)" utgiven av Jordbruksdepartementet och Samisk Informationscentrum (66 sidor).
Så här skriver recensenten Viktoria Harnesk i tidskriften Samefolket Nr 3/2005: Detta är boken som ska lära oss allt vi behöver veta om samer, den riktar sig till den breda allmänheten, svensk som same, och är ett led i regeringens nationella informationssatsning om samer och samisk kultur. Här finner vi den bredaste om mest sammanfattande bilden av samer idag som jag sett i någon skrift, dessutom finns viss historia och mycket fakta. Boken känns modern och trevlig.
SAMER (2 april 2005)
I tidskriften KRUT Nr 116 (4/2004) finns en artikel om samer: "Kampen mot tänkande i termer av vi och dom" (sidorna 68-75 Exemplet samerna i historien och i nutiden) av Bo Andersson.
Dagens Nyheter. Sidan 6. Kultur. Fredag 4 mars 2005."Gränskonflikt under unionsjubileet? För 250 år sedan lagfästes samernas rätt att flytta sina renar från land till land. Nu vill Sverige blåsa liv i den gamla lagen - och riskerar att råka i strid med Norge" av Lennart Lundmark
Tidskriften Kulturens Värld Nr 1 Februari 2005. (sidorna 43-47) "Samerna en urbefolkning" av Ewa Bigestans
SAMER I MELLANSVERIGE? (2 mars 2005)
1997 kom den första större boken som behandlade samer och germaner i Mellansverige: "Möten i gränsland. Samer och germaner i Mellanskandinavien" (redaktör Inger Zachrisson), där forskare tar upp att det har funnits samer i Mellansverige.
Evert Baudou, professor emeritus i arkeologi vid Umeås universitet, har en helt annan uppfattning. Som ett svar på boken publicerade han en försvarsartikel "Kulturprovinsen Mellannorrland under järnåldern" (sidorna 5-36) i Namn och bygd 2002 där menar han att de begravda i insjögravar är bondeskandinaver och att hela Mellannorrland beboddes av etniska bondeskandinaver, med de som begravdes i insjögravar var bondeskandinaver från kusten som var där på järnmalmexpeditioner och på jakt. Nu har en ny bok av Evert Baudou kommit ut: Den nordiska arkeologin - historia och tolkningar (2004) och i kapitlet 8.6 Etniska tolkningar skriver han: Men att avsiktliga feltolkningar av det arkeologiska materialet skulle ha gjorts av nordiska fackarkeologer för att politisk gynna en part känner jag inte till. Däremot märker man ibland att arkeologiska resultat avsiktligt eller oavsiktligt används av icke-arkeologer på ett sätt som inte har med vetenskap att göra
Man kan väl misstänka att undertecknad (Jouni Tervalampi) är en av de icke-arkeologerna som Evert Baudou menar. Det är intressant att Baudou vill införa en viss censur och att recensenter, författare, journalister och annat mediafolk inte får ifrågasätta en professor.
Vidare skriver Baudou: "Namnet Finn skall ha refererat till ett levnadssätt och senare ha knutits till samerna och den nutida befolkningen i Finland. Om det är riktigt, så betyder förekomsten av finn-namnen i Sverige och Norge ingenting för bestämningen av samernas tidiga spridning."
Ja, ja...
EN SAMISK SEITE FUNNEN I DALARNA AV EN VÄSTMANLÄNNING (2 februari 2005)
Kolbäcksbon Inge Ljungqvist var år 2004 och vandrade vid Tandövarden i Transtrand socken i Dalarna då han fick se en hundansiktsliknande sten. Den samiska sejten ligger öster om det utgrävda samiska insjögravfältet vid Örviken vid Tisjön. En sten låg ovanpå hundstenen, vilket är känt på andra märkliga stenar hos samerna på Kolahalvön, men även känt i Sverige. I sameforskaren Ernst Manker stora verk "Lapparnas heliga ställen" (1957) finns det några exempel. På den samiska kultplatsen Tiirivaara (Manker 188), som är en stort flyttblock och i profil ser ut som ett ansikte, finns ovanpå stenen en stenkrets. Den går under namnet Lappstenen. På ansiktsklippan vid ett vattenfall, vid den samiska kultplatsen (Manker 243) Passekårjte "Heliga fallet", stod en samisk stenseite 1945 på ansiktsklippans huvud. Även på den samiska kultkomplexet Vottovaara i Aunus-Karelen i dagens Ryssland finns en fsat ansiktssten med en rund sten på huvudet.
Fyndet är anmält till Länsstyrelsen i Dalarna och till Dalarnas museum.
Läs och lyssna mer om Inges fynd: "Samisk sejte kan ha hittats i Dalarna" av Jörgen Heikki på .http://www.samiradio.org/article19285.html
MER OM SAMER (2 februari 2005)
I .Släkthistoriskt Forum 5/04 kan ni läsa Maud Lindebergs artiklar: "Gjorde samerna hällristningarna?" (Artikel om ett föredrag av Inger Zackrisson) och "Kluven politik gentemot Sveriges urbefolkning" (Artikel om ett föredrag av Ingwar Åhrén).
BOKEN "Idre sameby - med historiska spår i framtiden" (2 december 2004)
"I boken 'Idre Sameby - med historiska spår i
framtiden', redovisas arkeologiska fynd och modern
forskning som
visar att samer och renskötsel bedrivits i Idre sedan urminnes
tider. Det ställs mot
en teori om att samerna invandrat
norrifrån", skrev i Nisse Schmidt i Falu-Kuriren.
I boken medverkar undertecknad (Jouni Tervalampi). Jag har skrivet kapitlet "De vandrade i fjällen" där jag tar upp en blandat kompott med bland annat: schamaner på en hällmålning och hällristningar vid Nämforsen (med illustration), Altarringen vid Fulufjäll, en samisk kvinna som runstensresare, soldottern och den himmelske älgjakten (med stjärnkarta), samiska liggande hönor, konflikten mellan, kyrkan, kronan (staten) och samerna på 15-1700-talet, de första namngivna samerna i Idretrakten och deras förflyttningar och nybyggen på samiska flyttleder. Andra medverkande är bland annat arkeologidocent Inger Zachrisson med samer som specialitet och samen och historiken Odd Willenfeldt.
Boken "Idre sameby - med historiska spår i framtiden" (hösten 2004). Den går att beställa genom deras Idresamernas hemsida http://www.idresameby.se
SAMERADION BESÖKTE VÄSTERÅS OCH STOCKHOLM (14 november 2004)
Sameradion besökte Västerås för att intervjua mig om skogssamerna i Västmanland, Dalarna och Gästrikland under 16-1700-talet. I Stockholm besökte Sameradion Inger Zachrisson, arkeologidocent med samer som specialitet, om de samiska insjögravarna som finns från Dalälven och uppåt. Det sändes i morse (fredag 7.55 som en nyhet).
I morgon lördag , den 15 november, sänds ett längre inslag mellan 13.00-14.00 (På svenska 13.45-14.00). Sameradion sänts på i riksradions P2 http://www.sr.se/sameradion/
Sámi Radion lägger ut textnyheter från inslag från Sameradion. http://www.samiradio.org/svensk/ Klicka på " Bortglömd samisk historia i Mellansverige"
Läsa mer: Heikki, Jörgen. 2004-11-12. Internet. Bortglömd samisk historia i Mellansverige. http://www.samiradio.org/category/Arkiv/article18645.html
NY BOK OM SAMER (2 september 2004)
Tidsspår 2003-04 utkom med titeln "Samisk närvaro i Västernorrland",
medverkande bl a Christer Westerdahl, Ingvar Svanberg, Lennart Lundmark, Peter Ericson
hemsida: http://www.ylm.se
SAMER (15 juni 2004)
En ny bok har kommit ut om samernas eget världsarv "Arvet, Laponia, Lapplands världsarv" (2005) av författarna och fotografen Hans Andersson, Olavi Korhonen och Tor Lundgren på förlaget Winberg CityBook AB
SOCKENLAPPAR (2 februari 2004)
I Populär historia Nr1 2004 finns det en artikel om "Sockenlappar" av Fredrik Brändström.
Läsa mer: Tervalampi, Jouni 2005a. Hästslakt. Från hednisk festmat till sockenlappar, http://medlem.spray.se/jaaaaa/SamerSockenlappar.html
SAMER (2 juni 2003)
Flera intressanta artiklar om samisk historia finns att läsa i Populär Arkeologi Nr 1 2003 och i Samefolket Nr 4 2003. I Populär Arkeologi kan ni läsa om den samiska björngraven vid Grundskatan och om samiska silverskatten vid Gråsträsk. Nu är det bevisat att tamrenskötseln uppstod senast kring 11-1200-talet i Jämtland och i Samefolket står det "Sydsamisk historia måste skrivas om". Läs även Peter Ericsson artikel i samma nummer.
Själv har jag varit på Lappskoberget i Fläckebo, på västra sidan av riksväg 67 mellan Sala och Västerås, där jag berättade för ett 10-tal lokala guider om skogssamer och skogsamen Måns Andersson som drunknade i Fläcksjön för 292 år sedan. Lokalborna i Fläckebo satsar på lokal turism inför sommaren där de ska berätta bland annat hur Fläckebo by brann ned vid Byberget, om skogssamerna som vandrade förbi trakten, runstenen som restes till kvinnan med det märkliga namnet Odendisa, och om det spännet som bars av en västfinsk kvinna från Kjuloholmstrakten (Ett alliansäktenskap?) och mycket mer. Deras sajt: http://www.svartadalen.nu
