|
Till
dig min älskade Son.
|
|
Kan
man
glömma
det
som
varit
|
|
kan
man
glömma
vad
man
känt
|
|
och
förneka
verkligheten
|
|
som
om
ingenting
har
hänt
|
|
Nej
man
måste
orka
framåt
|
|
och
den
långa
vägen
gå
|
|
fast
att
hela
hjärtat
blöder
|
|
vandra
vidare
ändå
|
|
Kan
man
känna
någon
lycka
|
|
kan
man
känna
nånting
alls
|
|
salta
tårar
skymmer
ögat
|
|
väter
sakta
ner
min
hals
|
|
Du
var
den
jag
skulle
älska
|
|
alltid
finnas
där
för
dig
|
|
fast
dom
inte
lät
dig
leva
|
|
finns
en
plats
för
dig
hos
mig
|
|
Jag
vill
möta
dig
i
himlen
|
|
dagen
då
jag
kommer
dit
|
|
Visa
att
min
sorg
och
saknad
|
|
är
vad
som
har
gjort
mig
stark
|
|
att
våga
lita
på
mig
själv
|
|
att
våga
gå
på
lodrät
mark
|
|
Du
har
fått
en
brorson
|
|
lika
vacker
som
du
var
|
|
dagen
är
ej
längre
dyster
|
|
fast
minnena
av
dig
finns
kvar
|
|
dessa
skall
jag
alltid
spara
|
|
uti
minnenas
arkiv
|
|
ta
dagen
som
den
kommer
bara
|
|
och
hoppas
på
ett
lyckligt
liv
Mamma
1995
|
