|
|
 |
|
 |
|
|
|
Den här sidan är än så länge under konstruktion men kommer att handla om katter så klart! Just nu kan du läsa om kattens historia, ordet "katt", kattens åldrande, kattsjukdomar samt om vaccinationer och kastration. Fakta fylls på eftersom. Välkommen tillbaka! |
|
|
Katter och människor har haft en relation till varandra i minst 4000 år bakåt i tiden. Det har dock aldrig varit en starkare relation än vad den är idag. Bara i vårt land, Sverige, finns över en miljon registrerade katter! Lägg då till ca. 150 000 stallkatter ovanpå detta! I Sverige finns det mer tamkatter än hundar. Människan har under århundraden tämjt katten. Det finns de som påstår att katten blivit beroende av människan för sin överlevnad. I litteraturen kan man läsa att katten började tämjas som husdjur omkring år 2600 före Kristus i det gamla Egypten. Man har dock hittat kvarlevor av katter på andra håll i världen men man kan inte med säkerhet säga att katten har varit tamdjur på dessa andra platser så tidigt. Kvarlevorna i Egypten bevisar dock att så är fallet där. Man har funnit avbildningar av katter på egyptiska gravstenar från ca 2000 före Kristus. Denna tidens konstnärers förebild har varit djungelkatten (Felis chaus). Från tiden ca 1400 före Kristus har man hittat en berömd gravmålning av en smygande katt i ett papyrusträsk. På en gravmålning från ca 1450 före Kristus har en katt hittats avbildad i hemmiljö. Katten på den bilden står bunden vid ett stolsben. På gravmålningar från Deir el Medina från ca 1275 före Kristus avbildas katten tillsammans med familjen. En del forskare menar att 18:e dynastins tid var den tid då människan började tämja katten. Detta påstående har dock lett till diskussioner i forskarkretsar. Det sägs att det var under denna tid som katten blev religiös symbol i det gamla Egypten. Andra menar att förhållandet människa och katt måste ha funnits och utvecklats under en mycket lång period för att katten skulle kunna uppnå en så hög status som den då hade.
|
|
|
Språkvetare är inte eniga om ursprunget till ordet "katt". Forntida egyptier använde ett ljudhärmande ord för att beteckna katter - meow eller myeou. Detta motsvarade den fonetiska transkriptionen av hieroglyfen som betecknade katt. Kopterna använde termen chau. Det bör noteras att det engelska ordet tom (cat) (sv. hankatt) är ett anagram av Atoum (sv. Atum), solguden som liknades vid en katt. Grekerna kallade katter ailuros, från orden aiol och ouros, vilka översätts "viftande svans". På latin var till att börja med ordet felis en beteckning för vilda katter, sedan vesslor och slutligen katter i Ciceros (100 talet f.Kr.) skrifter. Ordet cattus ersatte felis när domesticerade katter från Orienten infördes till Rom. Ordet användes för första gången i ett vetenskapligt sammanhang i Palladius agronomipakt, betitlad De re rustica, vilken går tillbaka till 300-talet. Ordet catus förekommer i Bibeln i Baruks bok, men används med hänsyftning på en nattfågel. Enligt Isidore av Sevilla, kommer catus från captare-att ta eller från cattare-att ha en genomträngande blick. På 600-talet, var den term som användes för katt musio, murilegus eller muriceps (en som fångar möss). |
|
|
Katten börjar bli gammal vid ungefär tolv års ålder, men många katter lever ändå i flera år till. När katten blir äldre behöver den speciell mat, men också hjälp i hemmet för att få ett värdigt liv på ålderns höst. Med åldern försämras kattens tarmfunktion och det gör att katten inte tar till sig av alla näringsämnen i maten. Smak- och luktsinnet blir också sämre och vilket kan leda till att katten äter mindre. Den gamla katten upplever inte att den är törstig och dricker inte lika mycket som en ung katt, det kan göra att den blir uttorkad. Därför är det viktigt att se till att katten får i sig mycket vatten. Det är bra om katten får burkmat som innehåller mer vatten än vad torrfoder gör. Katten ska dessutom alltid ha tillgång till rent och fräscht dricksvatten. Njurproblem är speciellt vanligt hos äldre katter. Det märks genom att katten kissar mer, börjar lukta ur munnen, äter mindre och går ner i vikt. | Katt-år. | Människo-år. | | 9-12 mån | 2-3 mån | | 2-3 år | 4 mån | | 12 år | 6 mån | | 15 år | 12 mån | | 18 år | 14 mån | | 24 år | 2 år | | 28 år | 3 år | | 32 år | 4 år | | 36 år | 5 år | | 40 år | 6 år | | 44 år | 7 år | | 48 år | 8 år | | 52 år | 9 år | | 56 år | 10 år | | 60 år | 11 år | | 64 år | 12 år | | 68 år | 13 år | | 72 år | 14 år | | 76 år | 15 år | | 80 år | 16 år | | 83 år | 17 år | | 86 år | 18 år |
|
|
Vaccinera och kastrera katten! |
Det är viktigt att vaccinera sin katt, allra helst om det är en utekatt eller en katt som vistas ute ibland, även om det bara är i koppel. Det är också viktigt om katten har kontakt med andra katter eller djur. Kattpest och kattsnuva är de smittsamma sjukdomar som alla katter bör vaccineras mot. Kattpest är en allvarlig sjukdom med diarré och kräkningar som många gånger leder till döden, även om katten intensivbehandlas. Viruset är mycket smittsamt.
Kattsnuva är en samling av olika virus som kan ge förkylningssymtom, ögoninfektioner och sår i munnen hos katter. Sjukdomen är inte dödlig, men katterna kan bli rejält sjuka och de kan få problem med återkommande luftvägsinfektioner.
Det är viktigt att upprätthålla skyddet mot sjukdomarna under kattens hela liv. Det räcker inte med att vaccinera katten som kattunge - man måste upprepa vaccinationerna årligen. Katter ska kastreras när de har blivit könsmogna, vilket de blir mellan ca 6 och 10 månaders ålder, beroende på när på året de är födda. Könsmogna hankatter brukar bli oroligare, jamar och vill ut, urinen luktar starkare och de kan också börja kissa på andra ställen än i lådan. Då är det dags att kastrera! Operationen innebär att testiklarna tas bort och katten förlorar då sin könsdrift. Kastrerade hankatter får ofta lättare att gå upp i vikt, så det kan många gånger vara klokt att ge katten ett foder med minskat kaloriinnehåll efter kastrationen, t.ex. Hill's Feline Light. Honkatter är könsmogna från sitt första löp. När en katt löper brukar hon jama mycket, de "bjuder ut sig" genom att stryka sig mot sin ägare och svanka rygg. Katter ska inte kastreras mitt under ett löp, på grund av att det finns en viss risk för blödningar i samband med operationen. Katter löper oftast ca 1 vecka, har uppehåll i 2 veckor och löper sedan igen. Operationen innebär att äggstockar och livmoder tas bort och katten kommer då inte att löpa mer. (Källa: www.trestads-djurklinik.se)
|
|
|
Urinsten drabbar främst kastrerade hankatter. Urinsten beror på att urinen är så starkt koncentrerad att urinsaltet i urinen klumpar ihop sig och bildar stenar. Det är en smärtsam sjukdom för katten och den är livshotande som kräver att man opererar bort stenarna. Man kan förebygga att katten får urinstenar genom att ge rätt kost och mycket vätska. FIP är förkortning av Felin Infektiös Peritonit. FIP orsakas av ett virus som heter Corona. Viruset sprids genom saliv, urin och blod. Corona viruset gör oftast av katten får en tarminfektion som kallas FeCV, som är en förkortning av Felint Corona Virus. Om katten har otur så leder FeCV till att bli den dödliga sjukdomen FIP. FIP angriper främst yngre katter i buken men den kan även drabba njurarna och hjärnan. Man testar vaccin mot FIP men det är inte alla veterinärer som har tillgång till vaccin mot sjukdomen. Symtom för FIP är feber, avmagring, dålig matlust, trötthet, svullen buk, feber och blödningar. En katt som har utsatts för FIP blir sjuk inom 6 månader och om den inte blir det så är katten en frisk smittobärare eller så har den inget virus i kroppen. Det flesta katter som smittas av FIP blir inte sjuka. Ringorm är en vanlig hudsjukdom hos katter är dermatofytos, eller ringorm, som orsakas av dermatofyten Microsporum canis. Hårstrån som drabbats av denna parasit bokstavligen förtärs från insidan, de blir mycket ömtåliga och bryts av. De typiska och tydligt avgränsade kala fläckarna som visar sig börjar oftast på huvudet och sprids sedan vidare till resten av kroppen. Infektionen kan gå över av sig själv på ett par veckor, men de kala fläckarna kommer sannolikt att sprida sig vidare. Hos långhåriga raser kan håravfallet vara spritt så att endast en mindre förtunning av pälsen kan synas på vissa områden. Ringorm är mycket smittsamt. Delar av smittat hår kan överföra svampen till friska djur. Smittan sprids såväl av djur som visar ringormssymtom som omgivningen. Det behövs ingen direktkontakt. En katt kan lätt drabbas av svampen i smutsiga miljöer, exempelvis en matta där en smittad katt legat flera dagar tidigare, en transportbur som använts av ett smittat djur, en borste eller en sax. Rabies är en form av hjärninflammation orsakad av ett rhabdovirus. Rabies smittar främst genom bett från ett infekterat djur. Viruset tar sig in genom såret. Inkubationstiden varierar från några veckor till flera månader. Rabies har alltid dödlig utgång när sjukdomstecknen väl har visat sig. Om man blir biten av ett djur som visar tecken på rabies måste behandling med ett antiserum ske omedelbart under inkubationsperioden.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
 |
|
 |
| |
|
|
|
|
 |
