Insulin Pump Comparison är pumpen till vänster för vuxna
Insulinpump bra för blodsockret
Jämfört med insulinsprutor ger pumparna bättre blodsockerkontroll för såväl barn som ungdomar
och vuxna. Pumparna har blivit
allt säkrare och missöden är numer sällsynta. Däremot, konstaterar författarna till en genomgång
av ett stort antal vetenskapliga
undersökningar där pump och sprutor jämförts, har det forskats överraskande lite om hur det är
att bära pump. Vad tycker patienten
själv? Hur påverkas vardagslivet av pumpen?
Allt fler använder insulinpump. Trots det är det dåligt kartlagt hur insulinpumpen påverkar det praktiska
dagliga livet.
De senaste tio åren har intresset för insulinpumpsbehandling blivit allt större och allt fler typ 1-diabetiker
har pump. Bakgrunden
är dels den ökade kunskapen om vikten av att hålla blodsockernivåerna under kontroll och dels en allmän
uppfattning att kontrollen
blir bättre med pump.
Trots detta har för- och nackdelar jämfört med insulinsprutor inte tillräckligt utvärderats, menar
de amerikanska forskarna
som gått igenom över 50 vetenskapliga undersökningar där totalt fler än 1500 typ 1-diabetiker i
alla åldrar deltagit.
Passar alla åldrar
Författarna konstaterar att pumpen utan tvekan förbättrar blodsockernivåerna, att svängningarna
blir mindre och att insulinbehovet
minskar. De positiva resultaten gäller för patienter i alla åldrar.
Dessutom visar forskningsresultaten att pumparna blivit allt säkrare. De tekniska problemen var både fler och allvarligare
förr men under de senaste tio åren har pumphaverierna varit få, liksom stopp i insulinkanylen och överdoseringar.
Man kan inte heller entydigt visa, trots de allmänt lägre blodsockernivåerna, att antalet milda eller allvarliga
insulinkänningar
blir fler med pump. Resultaten pekar tvärtom på att de blir färre och mildare.
Inte heller infektioner eller andra problem med den inneliggande insulinkanylen verkar vålla några större
problem.
Vardagsliv och blodsockerkurvor
Syftet med genomgången av undersökningarna var att även försöka få en samlad bild av patienternas
inställning till att bära
insulinpump. Det visade sig att relativt få av studierna överhuvud hade undersökt frågan och att de
som hade gjort det hade
tagit upp så olika aspekter att jämförelser var mycket svåra att göra.
Författarna konstaterar att framgångsrik diabetesbehandling inte bara gäller blodsockerkurvor utan också
hur vardagslivet
fungerar. Det fåtal studier som tog upp psykosociala frågor i samband med pumpbehandling kom fram till olika resultat,
vissa
patienter menade att deras livskvalitet blev bättre med pump och andra att det inte var någon skillnad.
Det vanligaste positiva omdömet var att pumpen innebar mer frihet, till exempel större flexibilitet vad gäller
tidpunkterna
för måltider. Många patienter hade också betonat tillfredsställelsen med den bättre blodsockerkontrollen.
Merparten vill fortsätta med pump
I flera av undersökningarna hade patienterna fått välja om de ville fortsätta med pump eller inte när
studien avslutades.
Av de omkring 400 patienter som hade fått välja hade drygt 60 procent valt pumpen.
Orsakerna till att drygt 30 procent valde att inte fortsätta med pump var bland annat att det kändes obekvämt
att alltid bära
den med sig och att pumpbehandlingen inte hade förbättrat blodsockerkontrollen. Det var vanligare att kvinnliga
patienter
och att yngre diabetiker tackade nej till att fortsätta med pump.
Mer forskning behövs om de psykologiska effekterna av pumpbehandling, menar författarna. Exempel på frågor
som borde belysas
är hur självkänslan, den egna kroppsuppfattningen och sexuallivet påverkas. Över huvud taget är
motiven för att en patient
börjar med, fortsätter med eller avbryter den för blodsockerkontrollen så effektiva pumpbehandlingen
fortfarande ganska okända,
visar genomgången.
Text: Tord Ajanki
Bild: google.com
|
