|
|
|
|
|
 |
Namnet Cheyenne kommer ifrån siouxernas benämning på dem: Shahiyela eller Shahiena. Vilket kan betyda eller likna "talare av ett obegripligt språk". Cheyennernas egna namn på sig själva är "Tsis tsis´tas" vilket kan betyda "de likartade" eller "de likasinnade". |
|
|
|
|
|
|
|
Suhtai Det fanns en närbesläktad stam till Cheyenne som hette Suhtai och som så sent som i början av 1830-talet räknades som en separat stam. Trots att stammarna ofta färdades tillsammans upprättades alltid två separata läger. Ett par generationer senare hade man blivit en enhet. |
|
|
|
|
|
|
|
Cheyennernas traditioner Deras egna traditioner går tillbaka till 1600-talet mitt. "Mank sta´vo yan´st´st" (hans mockasiner är svarta") som var en av deras traditionsbevarare uppgav 1880 att Cheyennerna anlänt till Missourifloden 204 vintrar tidigare, alltså 1676. |
|
|
|
|
|
|
|
Krigisk stam Även bland de påstådda krigiska präriestammarna hade Cheyennerna ryckte som en extremt krigisk stam. De har tagit fångar från sammanlagt 28 stammar och den enda stammen de traditionellt betraktade som sina vänner var Arapaho. Blandäktenskap mellan två stammar var relativt vanligt, men ännu vanligare var att kvinnor som tillfångatogs blev hustru till någon av cheyennekrigarna. Genetiskt sätt är kanske Cheyenne därför den mest upplandade indianstammen av alla. |
|
|
|
|
|
Höll på att dö ut Enligt Alexander Henry, en handelsman i North West Company åren omkring 1800, var orsaken till att Cheyennerna lämnat området kring Sheyenne River den att stammen nästan utrotades 1740 när de anfölls av Ojibwaer som var på väg hem efter ett misslyckat försök att hitta sin fiende Siouxerna. Henrys uppgifter får visst stöd av Ojibwahövdingen Sheshepaskut ("Socker") som på 1799 berättade för David Thompson att han varit ledare för det krigståget. De bestod av ca.150 ojibwawakrigare till fots. Enligt Sheshepaskut var Cheyennekrigarna ute på jakt när anfallet ägde rum. Ojibaerna dödade alla i byn, utom tre kvinnor och sedan brände de byn. Därefter flydde Ojibwaerna snabbt, de inte vill möta de redan då beridna Cheyennekrigarna i öppen strid. |
|
|
|
|
|
|
|
De vann de flesta striderna Vid sitt inträngande i området väster om Missourifloden nedkämpade Cheyennerna den ena stammen efter den andra. De tvingade dem längre och längre västerut. Kiowa, Kråkindianer, Comancher och Pawnee fick flytta och lämna plats åt de aggressiva nykomlingarna. Detta pågick ända till 1860-talet då en ny aggressiv kraft på allvar trängde in på indianernas territorium österifrån, nämligen invandrarna från bl.a. Europa. |
|
|
|
|
|
|
Krigarsällskap En krigares ställning hörde ihop med krigarens bedrifter. De modiga och framgångsrika krigarna blev framstående män inom stammen. De flesta männen var medlemmar i något krigarsällskap. Krigarsällskapet utövade polisiär verksamhet och skulle hålla ordning på jägarna vid stora gemensamma buffeljakter. Lagbrytare straffades av krigarsällskapets medlemmar. Straffen kunde vara slag med ridspö eller så knäcktes hans pilbåge. Lagbrytaren kunde till och med få sin tipi och andra värdesaker förstörda. Trots de hårda straffen, var det cheyennska samhället noga med att förlåta en lagbrytare efter ett tag. Detta genom att ersätta honom med likvärdiga föremål som blivit förstörda. Skapelseberättelse Cheyennerna trodde så som flera andra stammar på prärien att jorden var täckt med vatten i begynnelsen. Enligt Cheyennernas skapelseberättelse flöt en mytologisk varelse på vattnet. Han kallade till sig olika sjöfåglar och övertalade dem att dyka ner i vattnet för att hämta upp lera. Svanen och gåsen misslyckades i sina försök. Men en liten and kom upp till ytan med lera i sin näbb. När leran hade torkat skapades jorden. Från den mjuka leran skapade den mytologiska varelsen en man och en kvinna. |
|
|
|
|
|
