Vi har flyttat. Jag, Wilma och hundarna bor numera på Haga i Västerås, i en liten tvåa under renovering. Flyttkartongerna är uppackade, innehållet däremot.. ligger lite varstans i brist på förvaringsutrymme.
Köket är iordningsgjort, ska bara fixa dit ett litet barbord.. så kan jag ha matrummet som sovrum, ovärt att sova i vardagsrummet. Hade tänkt att allt skulle vara iordning innan sommaren, ingen hit att bo i ett kaos längre än nödvändigt.
Annars är det bra, det rullar på.
Vad är det med duvor?
Jag minns den stackarn som satt och pullrade (?), krruuu, utanför mitt fönster i Kolbäck. Om jag störde mig på det.. oj oj oj. Här är det säkert 714 duvor till som sitter och pullrar dygnet runt. De avlöser bara varann i skift dygnet runt.
Grannarna verkar trevliga, mer eller mindre. Ingen går i taket av en stulen tvättid, det verkar som det är satt i system att stjäla varandras tvättider här, först att vrida på maskinen vinner.
Längst ned bor en munkfrilla, mumlar kort till svar när man hejar. Nedanför mig bor en hiphopsnubbe med barn, mittemot honom en tonårskille som vägrar ha ögonkontakt.. mittemot mig vor det en snubbe med sin brutta. Det känns okej, inga extrema människor iaf.
Hundarna verkar köpa läget, Wilma trivs på dagis.
Första veckan med inskolning var intressant, barn är elaka, så är det bara. En 5årig liten grabb hade systematiskt sönder alla tjejernas sandslott, trots högljudda protester.
Ungjävel. Det slutade med att jag vrålade lite halvpedagogiskt och han skvallrade till fröknarna med tårar i ögonen.
Inte okej. Skvallerbyttor får det inte lätt här i livet.
..
- 13 maj 2009
Efter en timmes tittande på The Hulk kan jag för allt i världen inte förstå vad hans kalsonger är gjorda av för material. Alla kläder trasas sönder när han blir stor och grön, utom hans superelastiska boxers. Är väl bara en tidsfråga innan den barnförbjudna varianten dyker upp.
..
- 23 april 2009
Idag är en bra dag, solen skiner och fåglarna kvittrar! Eller, det gör dom inte.. det sitter bara en stackars duva i trädet utanför mitt fönster, han har kuttrat där för sigsjälv i flera veckor. Jag tycker hemskt synd om honom. Snart raggar han väl i ren desperation upp en liten fönsterhake och försöker ställa sig in.
Jag har sjukt nog fått upp ögonen för singelkarlar, de är överallt, allra helst singelpappor. Jag tittar bara, inget annat. Kanske vårkänslorna som dyker upp, eller så är jag som duvan. När jag handlar dyker de upp i kön (karlarna, inte duvorna), rullbandet är fullt med findus färdigmat och skogaholmslimpor, kanske en snusdosa och en påse chips.. ibland är jag sugen på att säga "duu, du har nog ingen kvinna hemma du inte".
Igår var jag ute och sprang, JÖSSES säger jag bara. Knappast jämförbart med orbitrecken på gymmet, jag trodde jag skulle börja hosta blod och svimma. Hela fem kilometer brände jag av, lätt värt en klapp på axeln. Stående ovationer perhaps?
Idag ska jag grilla på min elgrill på balkongen, var och inhandlade lite LIDL-kött. Håller tummarna för att jag slipper glasbitar och salmonella.
Wilma är så fräsig, igår berättade hon att hon blivit biten av en "Klokodil" i rumpan, den hade dykt upp rätt plötsligt ur en vattenpöl och attackerat henne. Dessutom hade hon fått exakt tjugosju "myggbets", inte lätt när man är liten.
Om en vecka flyttar vi, hur coolt är inte det? Inte många kartonger som blivit packade, igår lyckades jag mosa ned ett hundatal mjukdjur i en kartong. Funderade på om jag kunde vakuumförpacka dem, koka djuren och sen täta kartongen ordentligt. Ingen dum tanke.
Nu ska jag fylla en massa sopsäckar med krafs jag inte behöver, vilket är oerhört svårt med tanke på att jag tänker "åh, denhär kan nog komma till användning någongång". Två lådor med sladdar, sladdar jag inte vet vad de hör till, men som sagt, kan vara oerhört bra att ha. INTE okej.
Lilla draken har avancerat på gubbfronten.
..
- 20 april 2009
Tränat migsjälv och hundarna idag, mer spännande än så blev det inte. Fixat lite på sidan, den är röd om ingen märkt det.
Hämtade lilla draken på dagis, hon ser ut som en liten lermänniska mot dagens slut, sand i hår, ansikte och överallt annars också. Idag kom jag samtidigt som två pappor. Jag undrar om de är singelpappor.
Det var en karl där som var grymt imponerad av henne. Kallar man en manlig förskoleanställd för dagisfröken?
Hur som, han tyckte hon imponerade stort för att vara så liten, verbal och intelligent, väldigt självständig och inte det minsta blyg. Sen att hon putar med underläppen och surar såfort hon får en tillsägelse eller möter nederlag, det är hennes grej. Hon är ofelbar, enligt henne själv. Jag är oerhört stolt över henne.
Sen åkte vi iväg för att köpa hundmat. Är det alla västmanlänningars grej att handla hundmat precis samtidigt som jag? Det blev två tiokilos säckar med foder, eftersom jag inte hade händerna fria så skulle min ljuvliga lilla dotter prompt hålla min hand. Det gick inte så bra, och som sagt, nederlag är inte hennes grej. Trött efter en lång utedag på dagis ledde det till tårar, först krokodiltårar, sen kombinerades detta med ljudlig protest. Jag hade redan ont i armarna av mina 20kilo hundmat i famnen, INTE okej. Vi stannade och tog ett snack, hon ville ha en kram - hon fick en kram. Torkade tårarna och fick löfte om att hon skulle gilla läget utan gnäll. Det gjorde hon, i typ tre sekunder.
När man står med tjugo kilo hundmat i famnen, svettas, är stressad, stör sig på allt folk som glor oförståendes, OCH dessutom har en trött, ledsen och arg unge ilsket hoppandes vid sin sida, som dessutom höll ett stadigt tag i mina MJUKISbyxor.. som gled ned mer och mer.. Då känner man sig inte så värst sympatisk.
Jag sade åt ungen att hänga på, så gick jag. Hon grät sitt mest hjärtskärande gråt, blandat med "STAAAAAAAAAANNAA, JAG VILL HÅLLA DIG I HAAAANDEN!". Dålig mamma, dålig mamma, dålig mamma.
När jag är som mest frustrerad, irriterad, svettig och inväntar min stundande hjärnblödning så kommer hon med stort H.. "Men kära lilla barn, varför är du så ledsen?!" Sen riktar hon sig mot mig och fräser, "Ser du inte att barnet är ledset?!".
...
De tusendelssekunder som följde kändes långa, jag hann planera mitt inköp av en pansarvagn com jag skulle köra över henne med, för att sen låta ett gäng hungriga schäfrar äta upp henne.
..
"HAR DU HAFT BARN NÅGONGÅNG? VAR DIN UNGE SÅ FÖRBANNAT JÄKLA GLAD JÄMT?!". Inget svar.
Hon såg mest ut som en fisk. En irriterande dum fisk.
Jag hade sparkat henne på smalbenet, om det inte var så att jag är vuxen.. och förhoppningsvis en moderlig förebild. Vissa saker är inte okej, detdär var INTE okej.
Jag tror det är ytterst få mammor som skiter i att sina barn gråter, däremot har man inte alltid tålamodet att ständigt vara pedagogisk.
Som att det inte var nog?!.
Kom hem med en betydligt gladare unge och parkerade utanför porten där man inte får stå. Ut med lilla draken, kopplade hundarna, tog fodersäckarna, fick igen sidodörren med en snitsig knäknuff, låste bilen för att sen ta ut hundarna och sopa igen bakluckan medan jag lutade hundmaten mot bilen. Spontanplanering i sin absolut bästa form.
......om det inte varit för att jag råkat klämma fast en av fodersäckarna i bakluckan.
Ilsket ryck +
Papperspåse = Hundmat över hela gatan.
Hundarna drar åt varsitt håll runt mina ben med mat i hjärnan, Wilma försvann in någonstans i buskarna för att leka kurragömma, jag har bara en och en halv påse hundmat kvar i famnen medan jag inväntar koppelrycket som resulterar i att mina ben ger vika och jag slår ut framtänderna i asfalten.
När är det man får sätta sig i fosterställning och bara gråta?
..
- 12 april 2009
PÅSK!
..för fjärde dagen i rad. Inte för att jag fyllt mina dagar med hetsätning av ägg eller påskpyntat till förbannelse., men ändå. Påsken är överallt. Höna pöna.
I torsdags kom påsktuppen på besök, grillspett och elgrill på balkongen, lätt värt. GLASerad kyckling. höhö.
Premiärgrillning för i år.
Påsktuppen blev kvar och utmanades på cowboyskills i Ängsötrakterna, jag fick helt enkelt kasta in handduken. Nog för att det var sjuuuukt roligt att börna med islandshästar på fälten ihop med ett gäng newbies, fullt ös medvetslös, ingen som blev.. ta i trä, MEN - Påsktuppen påvisade stort mod och saknade helt kvarstående rädslor, mycket imponerad över hans envetenhet (klänga sig kvar kring hästhalsen i full galopp utan att ramla av), han vann cowboyduellen.. - för denna gång.
Ängsö är fint, men lite lerigt.
Jag
och min lilla drake begav oss under påskafton nordost, mot min syster, min bror och deras respektive + brorson. Wilma undervisade sin lilla kusin i ämnet"braattveta", som att sten inte är något man ska äta på riktigt, att småkusiner faktiskt FÅR ligga i lerpölar när mammor inte ser, och att kamphundar inte går av när man klänger på dem. Min kära lillasyster bjöd på mat, som JAG lagade, jättegott var det ;)
Idag var jag, Micke och lilla draken hos hans familj och krubbade påskmat, riktigt god mat idag med. Mest nöjd var jag med solen som sken hela dagen.. och min brunrandiga hund som hoppade studsmatta med mig, trots att han lyckades åstadkomma tre stora maskor i mina strumpbyxor. Han är så söt, fishy, fishy, fishy.
Summering av påskhelgen; inte en påskkärring i syne, lilla draken blev tillminstoraförvåning inte itryckt en massa godis, min blåkullekvast kom ur funktion, hundar kan hoppa studsmatta, jag är ett fan av påsktuppen, min underbart störda familj har inte tillfrisknat i humorväg, jag har smakat memma och ägt i alfapet,. två kilo tyngre lämnar jag påskhelgen med ett leende.
"Påsktuppen" heter i verkligheten något annat.
..
- 7 april 2009
Idag fyller min älskade lillasyster år, jag saknar henne. Ng-gah! (internt). Jag saknar henne, och resten av min familj också såklart.
Idag var en heldag, iväg till dagis med draken, hon såg faktiskt lite gangstah ut i morse.. nikeskor, prassliga joggingbrallor och rosa munkjacka, ena byxbenet lite uppdraget och guldkedja runt halsen. Sen tog jag bilen till bossebilmek och dumpade bilen, nu är jag så trött på den att den kan gärna få stå där tills/om någon får för sig att meka lite med den. Eftersom jag alltid envisas med att fortsätta vara den obotliga tidsoptimist jag är så hade jag, efter bilöverlämnandet och urplockning av hundar ur bilen, exakt 7minuter på mig tills bussen skulle gå från centrum. Inga problem! Powerwalk med två exemplariska hundar travandes längs min vänstra sida, om det inte varit för att båda blev akut bajsnödiga och bajsade i två minuter - VAR! (2x2), så hade jag förmodligen hunnit med bussen. Nu var så inte fallet, istället var jag äckligt varm och rödflammig i ansiktet, hade stressat precis så lagom att jag kunde skymta bussotyget lämna busstationen. F-word. Jag tog med mina intelängrebajsnödiga hundar på promenad mot hemdestination, råkade bjuda in migsjälv på lite kaffe hos Näs-Emma längs vägen, mycket trevligt. Där stannade jag och avnjöt ett par koppar kaffe till synen av två speedade byrackor som rev upp hela bakgården till gräsfri yta. Mina väluppfostrade små älsklingar.
Väl hemma i den håla jag är skriven, dock inte länge till, tänkte jag att ett besök ned till ån inte kunde skada. Hundarna övade dykteknik medan matte hängde med en outsider, angenämnt.
När jag kom till dagis för att hämta min dotter fanns hon inte där, PANIK! Det kom fram ett litet barn och kallade mig mamma, hon såg inte det minsta ut som min.. vid närmare titt så kändes det bekant, under allt detta lager av lort hittade jag tillsist lilla draken, mitt barn.
Hon kallade mig för bajskorv. INTE okej. Jag berättade att man kanske kunde kalla barnen på dagis för det, men definitivt inte sin egen mamma. Bitvis blir det inte riktigt så pedagogiskt som man tänkt.
Middag, bad (i omvänd ordning), sen bolibompa och godnattsaga, Lotta på Bråkmakargatan.
- Mamma, vad är en jumper förnåt?
- En tröja.
- Varför klipper hon sönder tröjan?
- .. för att hon är en dum unge. (får man ens säga så?) Snälla barn som du gör inte sånt, mitt älskade lilla hjärta!
..
- 2 april 2009
Wilma tittar på barnprogram, "ÅH vilken söt bebis, jag har bara låtsasbebisar.. Mamma, om jag fyller år imorn, kan jag få en riktig bebis i ett paket då?". Jag får kika på blocket helt enkelt. Känns lite väl tidigt att ta blommor&bin'snacket.
Mitt liv står stilla, men nu mår jag riktigt bra. På lördag ska den lilla bruna, som inte är så liten längre, mentaltestas - spännande.
Det blir en roadtrip med Jenny, jag gissar att vi kommer dricka en sisådär 4liter kaffe under dagen. Härligt stirrig med handskakningar, alltså.. darrhänt.
Idag fick jag besked om dagisplats i Västerås, det känns skönt. Ska dit och hälsa på och titta hur ungarna ser ut och beter sig, vill inte att lilla draken ska hänga med snoriga ouppfostrade glin. Hon är ju så belevad min tjej.
Jag håller på att sy en sele till den bruna, igår fick han provdra en pyttekätting, tror inte han ens märkte att den fanns där. Siris träning är på g, sakta men säkert. Kommer vi igång ordentligt så kanske det blir ngn tävling till sommaren. Återstår att se. I förrgår var mamma här, och igår pappa och syrran - finns ingen som gör mig så lycklig som min familj, lilla draken inkluderad.
Nu ska jag städa, igen. Vet inte hur det är möjligt, men lilla draken i kombination med hundarna drar helt klart sitt strå till stacken vad gäller att stöka ner, så mycket som möjligt känns det som.
..
- 28 mars 2009
Det har inte hänt så värst mycket, otippat va? Ingen biljakt, ingen dödsförälskelse, inga häftiga drömmar eller ens incidenter under hundpromenaderna.
Var och skrev på kontrakt för lägenheten häromdan, det känns skönt. Denna är uppsagd, at last. Nästa helg är det mentaltest för B2, har knappt tänkt på att han redan är ett år, ett helt år. Mitt älskade brunrandiga lilla flongo.
Igår var det middagsbjudning, idag är det middagsbjudning.. i torsdags hade jag fullt upp med annat. Alltid är det nåt, det är rätt skönt. Såg den bästa filmen på grymt länge igår, P.S I love you. Jag grät mig igenom hela filmen, det var tamefan det bästa, ÅH så underbar film. Knappast en film man ska se ett helt gäng med massa babbel och störningar, den ska ses under tystnad och med sköra hjärtan. Fin, vacker, underbar, söt, tragisk, äg'film.
Nu ska jag hoppa in i duschen och förbereda migsjälv och middagen, booyaaa.
..
- 25 mars 2009
Jag drömde att jag blivit polare med Peter Stormare, vi skulle handla på systemet - och tillsammans hade vi bara 74,50:- . Jag stod och räknade på hur många öl av den billigaste sorten vi skulle kunna köpa för det. Vi hängde lite på stan, sen skulle han visa det hemliga högkvarter han jobbade på. Det låg på baksidan av ett ridhus, det sprang Strömsholmsbrudar överallt.. såna med hästsvans och en hästluktande chihuahua med diamanthalsband under armen. När vi kom in var det inget högkvarter, utan en sunkig liten lägenhet med en brusande basstation för komradio. På golvet låg en liten bebis på en filt, han förklarade att det var hans dotters, hon kunde inte ta hand om ungen eftersom hon och hennes karl jobbade på en zebrafarm i Afrika där man inte fick ha barn. Sen vaknade jag.. utvilad och lite brydd av drömmen. Kikade på klockan, 05:09. VADIHELA..?!
Jag låg kvar en stund och försökte andas med en näsborre eftersom min hjärna fortfarande är snorfylld. Sen klev jag upp och drack sju koppar kaffe.
Iväg till dagis med lilla draken, hon berättade att hon faktiskt vill flytta till Västerås, att det ska bli roligt. Jag har ångest för dagisbytet och hur hon kommer ta det.
Åkte till fälten och gick en sväng med hundarna, plötsligt dyker det upp en kommunbil från ingenstans. Bilen är fylld med människor som helt klart påminner om de creepy lirarna från filmen "Wrong turn". Bilen stannade några hundra meter fram, ingen kliver ur flakbilen. Jag blir nervös. Med hundarna nära går jag förbi bilen, Wrongturn'folket stirrar oroväckande. Sen åkte vi hem.
Nu ska jag med lilla drakens gammelfarmor till IKEA.
Detblirnogbradethär, jag känner mig hemskt stabil idag.
..
- 24 mars 2009
Igår gjorde jag absolut ingenting, dödssjuk i förkylning. Idag är det lite bättre, men inatt började lilla draken hosta istället, hon hade ont i halsen och kunde inte sova. Efter ett par försök att få henne att somna om lade jag henne i min säng, hon slocknade intill mig på knappt två sekunder. Skrutt.
Imorse var hon betydligt piggare, studsade runt och sjöng för full hals. Är hon på riktigt ungen? ;)
Vi gick ned en sväng till rinken på förmiddagen och tränade hundarna lite, och lät dem springa ihop med grannhunden. Sen var vi helt färdiga allihop. Efter lite vila åkte vi in till hallsta och sade upp lägenheten, jajjemen - i Maj bär det av till Västerås. Skriver kontrakt imorn. At last!
Sen var vi upp en sväng till Wilmas gammelfarmor och drack kaffe, eller, jag drack kaffe.
En månad kvar till flytt, dags att börja rensa lite hemma. Nu slipper jag packa upp flyttkartongerna som är ouppackade sen senaste flytten, booyaa.
..
- 22 mars 2009
Jag är SÅ inte het idag. Precis tryckt i mig hemrullade köttbullar, potatis och en gräddsås jag lyckades förjäkla bra med. Uppsvälld. Dessutom är jag snorig och sjuk. INTE okej.
Joråsatte. Idag har det inte hänt så värst mycket, jag och Wilma spenderade förmiddagen med pärlplattor och pussel, sen kom jag på att jag var tvungen att åka till apoteket innan det stängde.. Två minuter innan stängning var jag på plats, alltid denna planering. Märkligt hur jag alltid lyckas få onda ögat av folk. Sen åkte vi hem till lilla drakens farfar och drack kaffe.. kaffe är underskattat. Med koffeinuppspärrade ögon och skakande händer lämnade jag bygget ihop med min så otroligt charmiga avkomma, hon stjäl hjärtan på löpande band, mammas tjej ;)
Nä, om man kanske skulle ta och skaffa sig en uppstoppad isbjörn att pryda hallen med.
..
- 21 mars 2009
ÅH vilken underbar dag det varit idag!
Det började med en sjujäkla sovmorgon, klockan 06.34 klev jag upp med lilla draken och njöt av en dunderfrukost beståendes av en halv macka, den satte jag i fel strupe och höll på att dö. Draken åt desto mer. Vid lunch drog vi iväg till hallsta och kikade på fotboll, SK91 vs nåt juniorlag. Wilma var mest fascinerad av gummikulorna som täckte konstgräsplanen, hon lyckades bygga ett fint litet slott av dem. Impressive. Jag frös och log trevligt åt folk som också var supportrar till mäktiga SK91. Gick förbi en gammal kompis, OJ vilket krystat "hej" jag fick tillbaks. Larvigt värre. Jag är hellre halvfalsk och trevlig än ärligt sur och långsint.
Sen släppte vi hundarna och lät dem göra burnouts i blötsnö, halvleriga och lyckliga fick de återgå to the backluck för att smeta ned inredningen där.
Hem till Emma P med karl och barn för att pimpla kaffe och leka, ungarna röjde järnet i flera timmar. Jag blev trött bara av att titta på dem, lite pizza kirrade biffen. Det gav kaloripåslag och jag jäste en sisådär fem kilo.
När jag blivit lagom stirrig på kaffet begav vi oss mot Surahammar, hem till Frida och Tobbe. Ut och iväg på plan med hundarna, PUH! Därefter hem till dem och socialisera, helt underbart trevligt. Frida är min trogne(a) vapendragare, i vått och torrt. ♥
Hennes karl har fångat lilla drakens hjärta, de lämnade oss tom för att åka och handla på egen hand. Ja, hon dissade sin egen mor, INTE okej. Sen var det full fart hela kvällen, hon däckade ljudligt snarkande i en till synes obekväm ställning i mitt knä efter en supergod middag till första avsnittet av "Robinson". Jag är så lycklig, det var en helt underbar kväll.
..
- 19 mars 2009
Har precis samlat
ihop mina räkningar, det tar sig. Synd att det ska kosta så förbannat mycket att laga bilen.
Gick med Wilma till dagis i morse, duktigt kallt. Is på varenda pöl, jag var tvungen att gå sönder all is, jag tror jag tycker det är roligare än lilla draken. Hon var inte så laddad för dagis idag, var en lång dag igår - utedag heeela dagen. Hon somnade sittandes i soffan, skrutt. INTE populärt att väcka henne när hon väl somnat, hon är sjujäkla ilsken i nyvaket tillstånd min brutta. Sen åt hon två stora portioner spaghetti och köttfärssås, jag undrar hur det ryms i hennes lilla mage.
Rinken har torkat upp, suveränt att kasta boll med hundarna där inne. Skönt att slippa störningar ibland.
Var in en sväng till V'ås, det var inte speciellt givande. Fick mest ont i magen. Säkert cancer eller blödande magsår.
Sen tränade jag och brände späck, ett kilo i veckan är målet. Förhoppningsvis slipper jag ligga i vassen i sommar, om jag ens törs visa mig på stranden.
Jag har slutat dejta, känns otroligt skönt att lägga det åt sidan och fokusera på migsjälv och lilla draken. Känns som jag har lite att ta itu med. Livet är så mycket mer ;P
Siri
Bentley
..
- 17 mars 2009
Jag hade tänkt spendera hela dagen i sängen om det inte vore för mitt lilla yrväder till unge, hon insisterade på uppstigning 06:03, INTE okej. Råkade bli dubbla frukostar för hennes del, inte för att det bekommer henne att äta både hemma och på dagis, men alltså, ah, är man dödshungrig när man vaknar så tidigt så är man. Jag fick bara en frukost, synd om mig.
Sen dumpade jag henne på dagis och åkte till gymmet, orbitreck'brände en sisådär 603kcal, vartärminklapppåaxeln? Sen pumpade jag lite maskiner, skulle helt klart låta lite mer häftigt med lösa vikter.. men jag är så rädd att slå ut tänderna eller hamna på golvet med något över mig som jag inte får bort.
Mitt i mitt hysteriska pumpandes så dyker PRO-gänget upp, Elis 76, Henry 92, Ove 80 och Sally 98år (de heter i verkligheten säkert något annat). Förstå min lätta chock när Sally köttar på maxvikt och börjar häva, glasögonen hamnade på sniskan, buggskorna gled lite på golvet och den stickade koftan (som för övrigt inte såg ut att vara i svettsäkert material) fick hon knyta runt midjan.. "midjan". Jag var tvungen att titta en gång extra, men mycket riktigt, på handleden sitter ett trygghetslarm. Visserligen gick hon lite taffligt, men kan hon ta i så hon får framfall vettesjutton om trygghetslarmet är befogat. Det är det säkert, MEN ÄNDÅ! Sally och hennes PRO'kumpaner får helt klart min dagens "sjujäklaimponerad".
Väl hemma så tänkte jag att det var hundarnas tur att få svettas lite, det blev en promenad upp till helgens sexpartyställe för att hämta min cykel. Sen vet jag inte vad jag tänkte riktigt, att cykla med en hund är en sak, TVÅ en heeeelt annan.
Den enda som svettades och blev mentalt utmattad var nog jag. Hålla balansen, ha koll på hundarna så de inte fastnar mellan ekrarna, försöka ha kopplena sträckta för att undvika tvärt fall, trampa, spana efter folk, bilar och mötande hundar, svära åt bilister som kör som arslen, och ja.. hinna andas.
Mitt upp i cykelfärden dyker det upp en LÖS liten knähund, sjujäkla aggro. Det äckliga lilla lurvet sätter full fart efter oss hysteriskt skällande och morrande vartannat, jag trampar, hundarna springer baklänges pga knähundsfokus, det är motvind, jag vrålar på lurvet, jag vrålar på mina hundar, förbannar mig över alla oansvariga hundägare, planerar vilket håll jag ska vinkla foten åt när jag sparkar iväg mördarmaskinen till lurvetuss.
Jag orkar inte mer. Jag tvärnitar och vänder mig mot trasslet och vrålar lite lätt exorcistiskt, jag visste inte att så små hundar hade så många tänder, för de syntes - tro mig. Vet inte om den lilla hunden läst rashistoria för mina hundar, de var faktiskt kamphundar för.. över 70år sen. Tyvärr märktes inte det, eftersom båda mina vevade på svansen och gjorde lekinviter till den arga lilla besten. De måste trott att det var en mjukdjur, ett sånt med mycket ludd i. Jag platsade mina och sulade en liten snöboll i sidan på lurvet, det gjorde susen, monstret travade hemåt. Sen cyklade vi hemåt, lyckliga i alla våra dagar.
JAG BLIR SÅ FÖRBANNAD!
Jag har koll på mina hundar, har jag inte det så släpper jag dem inte. Vad hade hänt om det arga trasslet flygit på mina? Ja, förmodligen hade de försvarat sig tillsammans som vilka normala hundar som helst, och det hade nog inte varit ett så helt trassel efter det. Rubriken hade låtit "Kamphundar slet stackars lilla Twinkey i stycken, förtvivlad matte svårt chockad". Hundar är djur och kommer alltid att vara, en hund som blir attackerad försvarar sig, stora som små. Större gör mer skada än små, av självklara skäl. Gör det en liten hunds hotbeteende mer acceptabelt?
När vi under promenad möter hundar som gör utfall och uppvisar hotbeteende så passerar vi lugnt, de går med tryggheten om att jag löser situationen åt dem. Jag kan genom förbudskommando vägra min hund att hälsa på andra hundar, eller ens vrida huvudet åt det hållet. Men jag kan inte tvinga min hund att stå passiv när den blir attackerad, förutsatt att jag inte hunnit lösa situationen först.
Hundar har ingen känsla för etik, de handlar på instinkt, på drifter. En hund som biter gör det inte för att vara elak, eller iom det missbrukar ett förtroende.
"En frisk hund biter inte ett barn", säger vem? DET ETT DJUR! Hur många gånger hör man inte hur chockade folk är över att det händer olyckor? Om man bara kunde sluta förmänskliga djur.
OCH - Hur svårt kan det vara att ha koll på sin hund?
Det gör mig arg och ledsen.
Jag och Wilma var precis iväg och tittade på en lägenhet i Västerås, den var lite liten och osade rökelse, men det duger helt klart åt oss. Vet inte riktigt hur jag ligger till i kön, men jag håller tummarna för att ingen annan gillar den. Bra läge och bra magkänsla, suvveperfa.
Killen som bodde där var kolsvart, tror inte lilla draken mött en mörk snubbe tidigare, hon stirrade ogenerat, sen kom den darrande underläppen fram. Han och hans brutta var studenter och ville ha något mindre, tjejen blev förtjust i Wilma och försökte charma henne lite.. draken limmade på mitt ben hela rundvandringen, svårflirtad värre.
När vi sagt hejdå och lämnade bygget så tittar lilla draken förebrående på mig och säger, "Mamma, varför frågade du inte om jag kunde sova kvar för?". Då passade det minsann, och inte lite heller. Jag kände att vi inte riktigt hade den relationen med dem, och det kanske skulle bli lite bökigt för dem att lämna på dagis imorgon.. så jag röstade ned hennes förslag, vänligt men bestämt.
..
- 16 mars 2009
Lilla draken laddar för ruskväder
Äntligen vår i luften
Vaknade av fågelkvitter, ÄNTLIGEN. bannemigpåtiden. Idag har det inte hänt mycket, tränat hund, tränat migsjälv och solat. Noll fantasi i matväg, det fick bli stroganof med kyckling. Kyckling, rödlök, tomatpuré, lite mjöl, grädde, citron, en klick senap och persilja, med pasta till. Det dög.
Efter maten dök jag och lilla draken ned i badkaret och simmade några längder, jag fick schampo i ögat visade hur hård jag var genom att hälla lite i det andra också. Boyaa.
..
- 15 mars 2009
Jag tror att jag lyckades med maten igår med, TOTALLY okej. Nu kan jag inte öppna munnen utan att grannarna ska klaga på vitlökslukten. Apropå grannar, jag får hjärnblödning deluxe av mina grannar. Igår vet jag inte om hela familjen ovanpå försökte sig på avancerade breakdance'moves till melodifestivalen, vi hörde inte mycket annat än dunsarna trots schlagervolym på TV'n. Ja, jag gick upp och sade till.. ryckte upp dörren och vrålade att de skulle hålla käft och kaaanske göra lite dunsuppoffringar och försöka dra sitt strå till stacken vad gäller grannsämja.
Inte nog med det, jag vaknar av en miljard skällande hundar hos grannen intill. De hoppar, vrålar och skäller, sen hör jag pappan till de sex ljuvliga små barnen han har tors-sön varannan helg vråla att de ska KNIPA IGEN- för pappa sitter och spelar dataspel. Det fanns inga riktiga hundar att reta sig på, men som att inte sex gapiga "lekahund"-glin är illa ändå? Jag orkade inte kliva ur sängen och gå in i porten bredvid för att skälla på redneckpappan och hans högljudda ungar som bor vägg i vägg, nej, jag nöjde mig med överrösta hans apdåliga rockabillymusik med hederlig gammal schni schna schnappi-musik.
Idag skulle jag till Tyresö för att fira min brorsons 2'årsdag, men det gick inte. EFTERSOM MIN BIL ÄR ETT VRAK. Den rycker fram som en otrimmad bergodalbanevagn. INTE okej. Vad ska jag nu hitta på förutom att sitta i soffan och äta hemmagjord (typ27vitlöksklyftor) tzatsiki med sked?
Jo, jag ska träna hund och jag ska hämta lilla draken. Om jag saknat henne i helgen?? ATT jag HAR.
..
- 14 mars 2009
Ja, vad ska man säga? INTE okej.
Sexpartyt igår, jättetrevligt. Plastsnoppar i mängd och variation så långt ögat kunde nå, och naturligtvis alla dessa supertrevliga belevade människor, och så var det jag.
När jag kom hem och började rota i handväskan efter nycklarna till dörren så noterar jag att väskan är fylld med blöjor och barnkläder, inte speciellt roligt, eftersom alla säkert vet hur svårt det är att hitta nycklar bland en massa blöjor. Så var det väl detdär med att väskan var hemskt lik min väska, och kanske inte riktigt var min när jag kikade efter lite närmare. Oddsen för att mina nycklar skulle ligga i en väska som inte var min var rätt små, en lätt känsla av frustration.
När jag traskat halvvägs tillbaks hittar jag en extranyckel i innerfickan, just då kändes det rätt ovärt att jag inte känt igenom fickorna ordentligt innan.
Slutet gott, allting gott - nästan. Inte alls.
I torsdags satt jag och sydde sele halva dagen, sen fick jag besök, jättetrevligt. God mat och massa prat om allt och inget, svinfint. Igår drog vi en vända på stan, tränade hund och hängde på IKEA - jag var tvungen att äta mig stoppmätt, sådär så man inte kan röra sig efteråt, ovärt mätt.
Det är en underbar känsla att alltid kunna ge intryck av mognad och vuxenhet bland folk, tror inte det finns någon som kan bete sig lika exemplariskt som jag. Speciellt inte offentligt.
En stor klapp på min egen axel för mitt alltid så mogna beteende.
Ja, har man inte redan en grav så gräver man sig en, inte mer med det.
En sexpryl. Säkert jättebraattha.
..
- 11 mars 2009
Gick upp alldeles försent, frulle till draken, hann inte med nå gym idag - bilbesiktning. Tog med hundarna och släppte dem med kamptrasa på fotbollsplan, sjujäkla drag. När jag skulle stoppa in dem i bilen igen gick bakluckan inte att öppna, INTE okej. 20min kvar till besiktning lyckades jag böka loss lastgallret och pula in dem den vägen, inte populärt. Letade på varningstriangeln och lade den i baksätet, in till stan, checkade in på bilprovningen och hoppades på det bästa.
Gubben ville öppna bakluckan, jag sade att jag lagt fram varningstriangeln för att han skulle slippa öppna åt hundarna.. sen att de förmodligen skulle hoppa ut och göra burnouts inne bland bilarna gjorde att han köpte läget och lät bli, LYCKA.
Bilen gick igenom med lite "bra att veta", nu ska jag iväg till Bossebilmek och försöka råda bot på det. Som att det inte kostat nog redan, usch för bilar. Ska bara försöka böka ut hundarna gallervägen innan hela inredningen hamnar i B2's mage, underbara lilla hund ;)
Så, nu är bakluckan kirrad. TACK BOSSE!
Var en sväng till skroten och gratisfyndade en stor kätting på 30kilo, här ska tränas hund. Sen var jag in på bilskroten intill och flirtade till mig en massa bilbälten att sy sele av. Nuså.
Lite dåligt samvete för den uteblivna träningen idag, men det tar jag igen imorgon, ATT jag gör.
Hann hänga med min exgranne Emma en stund och gjorde henne sällskap på vegagrillen, mitt upp i alltihop hör vi vad det är på radio - ngn gubbe som läser högt ur en förjäkla snuskig bok. Säkert P4. Hörde bland annat "så tog han sin stora lem.. blablabla" INTE okej. Var tvungen att ropapå bruttan i köket att hon gärna fick byta radiokanal, menade på att det inte var någon höjdare att lyssna på gubbporr mitt i maten. Uppenbarligen var det bara jag och Emma som hörde snusket, för resten av matgästerna verkade mest chockade över min begäran. De satt säkert och lyssnade intensivt, det gick bort, helt klart. Nu ska jag städa och laga mat till draken, som f.ö är heeeelt slut efter en lång utedag på dagis.
Hon härmar sin mor, pinsamt nog.
..
- 10 mars 2009
Svettig dag. Först gymma och sen cykla landet runt med två kampgrisar, puh. För att inte tala om min 15kilos fodersäck jag bestämde mig för att inhandla i metropolen Hallstahammar, som jag sedan kånkade med mig kommunalt hem. Tog säkert upp fyra sittplatser med den, väntade bara på att busschauffören skulle börja vråla på mig igen, inte okej.
Jag hoppades att min hårda träning skulle göra mig slank och vacker, tyvärr verkar hela en och en halv vecka på gym inte gjort så mycket verkan. Jag hade räknat med en viktförlust på ungefär 10kilo inom loppet av 14 dagar, lite väl optimistiskt kanske.
Jag ger det en vecka till.
Att jag sen fick försmak för solariebränna gjorde inte saken bättre, nu ser jag ut att vara en sisådär 49+ med dassigt brun hy och solarierynkor i hela ansiktet. Det kostar att ligga på topp.
Hänt i Kolbäck idag: Skymtade en man i rullstol på Äggsjögatan vid lunchtid, vid middagstid stod jag i kö på Hemköp med hela två personer framför mig. Rusning.
Idag anlände min bil från verkstaden, mycket uppskattat från min sida. Nu ska jag bara besiktiga den i hopp om att körförbudet hävs.
Wilma mår bra, hon assisterade i tvättstugan, åt en hel pangasiusfilé och somnade med mig i soffan till bolibompa, händelserik dag - idag med.
..
- 9 mars 2009
Primavera anticipada [My song] - Laura Pausini ♥
I natt vaknade Wilma och grät, hon hade ont i halsen och kunde inte sova. Satt hos henne en bra stund och sjöng för henne och höll om henne, hon somnade inte. Jag bäddade ned henne i min säng och lade mig bredvid, hon kröp intill och klängde sig fast runt min hals och somnade direkt, ljudligt snarkandes i mitt öra. Love.
Jag blir så förbannat trött på mina grannar, det låter i hela huset när de kommer hem. Både far och son måste ha tappat bort nyckeln, för de går bakvägen och klättrar över balkongen och sen in den vägen. Hur friskt är det av en 40åring? INTE okej. Dags för en arg lapp i trapphuset kanske, fast där gör den ju ingen nytta eftersom de aldrig tar den vägen. Får tejpa fast en stor skylt på deras balkong "KLÄTTRA LJUDLÖST, BITTE!"Ska aldrig mer spela xbox med ngn av dem.
Jag måste ha hål i en tand, det ILAR as hell, smärta. Vägra tandläkaren, får knyta fast kopplena i tanden när jag är ute och går.. som grisarna drar lär tanden ryka rätt snabbt. Effektivt.
Idag har det inte hänt nå spännande alls, jag var och gymmade, solade, brände mig inte. När jag skulle duscha var det en hel skolklass med småglin i omklädningsrummet, när jag glor på naket folk gör jag det åtminstonde i smyg, inte stirrar helt ogenerat. "HAR NI INGEN FÄRG'TV HEMMA ELLER?!" töntungar. Måste vara min reservtutte som sitter på ryggen som drog uppmärksamheten till sig.
Igår när vi åkte tåget hem var det knökfullt med folk, misstänker att vanligt folk slutar jobbet vid den tiden. Jag bökade in mig med Wilma i knät intill en tjurig gubbe, ja, han tittade bort hela tiden. Jag tycker om att småprata med främlingar, men den truliga typen gjorde sig helt klart inte förtjänt av min uppmärksamhet. Då blev jag så stolt över lilla draken, hon satt och stirrade på honom hela vägen hem, flyttade inte blicken en gång, vet inte ens om hon blinkade. Jag såg hur brydd han blev när han i ögonvrån såg den storögda ungen som synade honom. Han vred sig så många grader bort han kunde, eftersom utrymmet var begränsat gick det inge vidare, och draken lutade sig efter och släppte inte blicken, det kunde han ha, surgubbe. Jag satt o fnissade, sån är jag.
Misstänker att han var en av de lyckligare på tåget när vi klev av.
..
- 8 mars 2009
Internationella kvinnodagen idag, men det visste ni säkert - ELLERHUR ATT NI GJORDE! Ja, jag är uppenbarligen inte kvinna värd nog att uppskatta, inte en enda blomma eller bevis på dyrkan av min oerhört kvinnliga kvinnlighet. INTE okej. Kan visserligen vara så att det kommit ut att jag snarkar och agerar okvinnligt bitvis, så låt gå för denna gång.
Jag och lilla draken tog tåget in till stan idag, köpte henne ett par nya skor och en fräsig rosa hellokittymössa. Jag tror besämt att jag en gång sade att jag ALDRIG skulle köpa sånt flicktrams och uppmuntra de förlegade och djupt rotade könsrollerna. Flickor i rosa, pojkar i blått. Småpojkar som går o drar sig i snoppen är bara naturligt, medan flickor ska passa sig så det inte kommer in sand. Tacka vet jag kvotering, eller? Där (i vissa fall) inkompetenta kvinnor sätts på höga positioner bara för att de är just kvinnor. Ett evigt manssamhälle, Kluven i frågan. Kvinnodagen, hell yeah.
Hursom, vi hade jättemysigt när vi gick runt och kikade på stan, lilla draken uppförde sig exemplariskt hela dagen. Dessutom var hon mäkta imponerad över övergångsställena med gröngubbeknapparna, finns inte så värst många sådana i Kolbäck. Hädanefter ska jag börja kalla Wilma för "min ascoola He-man" istället för "lilla snäckan". Booyaa.
1337 chick
..
- 7 mars 2009
Idag är jag så sjukt förbannad, tänker inte ens gå in på det, men hade jag mött människan i person idag så hade denne fått sig en fet käftsmäll. No doubts.
Igår tog jag och draken oss en sväng till hallsta med brukslinjen, ja, bussen i bushen heter så. Hoppade av nån kilometer innan centrum och matade ankorna, innan vi åkte gick jag in på hemköp och frågade om de hade nå gammalt bröd vi kunde mata änderna med, "nääääää". NÄHE? Kärringen trodde säkert att jag skulle ta hem brödet och äta själv, tattig som jag ser ut att vara, så jag fick helt sonika pröjsa för två stora limpor till fjäderfäkrubb. Lilla draken var nöjd, änderna också.. de såg lite halvjästa ut efter två stora limpor. Vitt bröd, grymt högt GI i det.
Åkte hem till W's gammelfarmor på kaffe, fick en dammsugare ala 80'tal, suger förmodligen hårdare än min nuvarande, på ett bra sätt, alltså.
Idag har varit en lugn dag. Jag och lilla draken tog en långsväng m grisarna, sen gick vi ned till gästgivargården och lyx'åt. Buffé, fiskigt värre. Jag tryckte i mig fiskmat för en tvåårsperiod framåt, ja, jag tränar ju faktiskt. Wilma ratade köttbullar och korv och åt enbart gravad lax, rom och macka, ms finikanten. Efterrätten var väl värd pengarna, chokladkaka och chokladmousse - 1337.
Jag fick ett mail av mamma idag, jag saknar henne. Hon är i Norge och jobbar, hon berättade om snö och vad hon pysslade med på jobbet 24/7, jag svarade med ett milslångt mail om allt som händer här, att så lite kan bli så mycket.
Jag fick precis en stoooor klump av olust i mellangärdet, inte pga det som hänt, utan av andra orsaker, INTE okej.
Det var dagens - hat, lycka och olust.
Bäst av allt idag, jag och lilla draken tittade på melodifestivalen och moffade vindruvor, efter tio minuter låg hon på mitt bröst och snusade. Hon luktar fortfarande bebis, min bebis, mitt allt. Finns inte en själ på jorden som kan fylla mitt inre med sån värme och lycka, hon gör mitt liv, min dag, varje dag. Mitt allt, mitt liv.
Egentillverkad lycka, ÅH vad hon äger, big time. ♥
duckfeeder
..
- 5 mars 2009
Jag sov knappt en blund i natt, inte okej. Detta resulterade i ett par timmars dagsömn, underskattat.
Sen åkte jag en sväng till Hallsta för att bättra på min solariebränna, väl inklämd bland lysrören kunde man välja extraljus i ansiktshöjd, jaa vafan, klart det skall synas ordentligt.
Nu såhär i efterhand kan jag tycka att man ska ta det lite försiktigt även andra tillfället man solar, extraljusen gav effekt, helt klart. CALL ME CHERRY.
Handlade det allra nödvändigaste i matväg på coop, och nu vet jag vad det är på tv ikväll - Antikrundan och Plus med Sverker, riktigt lyckad tv'kväll enligt paret bakom mig. Sen fick jag lära mig att man ska använda de gratis fryspåsarna för att slippa betala för en plastkasse, fast man handlat en hel kundvagn full. Är man ekonomisk så är man.
Jag börjar illa nog få in vanan med att åka kommunalt, omständigt och tidskrävande som det är.
Naturligtvis tog jag just den bussen som fylls av länets alla högljudda finniga, överspacklade högstadieelever efter klockan 15, usch. Bussen blev överfylld av dem, och busschaufförskan ställde sig upp och plirade med sina små elaka ögon över bakre delen av bussen. Där satt jag med mina tre stora proppfulla kassar (bara det nödvändigaste) plus en stor ryggsäck och tog upp en "ledig" stol, jag kikade bakåt, det fanns faktiskt ett par lediga till.. så jag sket i att flytta mina grejer. Sen fräste busstanten "VARFÖR FINNS DET LEDIGA STOLAR DÄR BAK FÖR?!", och hennes plirande elaka ögon fastnade på mig. "DU DÄR, VARFÖR FLYTTAR DU INTE IN?!", otrevligt fräsande röst av en bitter busskärring som förmodligen haft en tuff dag av konstant sittande på sin stora bak. Jag var redan irriterad, bränd i ansiktet och hade ont i händerna av att kånka tunga kassar. "NEJ, JAG TÄNKER INTE BÖKA RUNT MED ALLA MINA FJORTON PÅSAR NERE PÅ GOLVET NÄR DET FINNS FLER LEDIGA PLATSER!" fräste jag tillbaks.
Hur många ryms det i en buss? Plus alla fån som stod upp. ALLA stirrade naturligtvis på mig. Hon vrålade nåt mer, jag lyssnade inte, jag hoppades bara att hon skulle implodera.
Kärring att sabba min annars så underbara kollektivfärd.
Lapp i hallsta. Som att inte SNÖ-ras är farligt nog.
..
- 4 mars 2009
Wilma hade en mjukiskrokodil som hette Rabih, vi råkade ge den till hundarna idag. OJ vad mycket ludd det ryms i en sån. Makalöst! Lilla draken var mest förtjust, hon ville mata dem med resten av alla sju miljoner mjukdjur som bor i hennes rum. Jag försökte förklara att torrfoder är betydligt mkt bättre för en hund än syntetludd. Underbart att det är just aktiviteter av det slaget som för mor och dotter närmare varann ♥
Om man kanske skulle mata ankorna på fredag, de gillar ju också att bli matade.
Imorse efter dagislämningen bar det av till gymmet igen, eftersom jag är en sån tidsoptimist var vi sena till frukosten på dagis. "Heeeej! Vi är lite sena! (klockan var nio minuter efter frukoststart)." Fick onda ögat av två stycken där inne, inte okej. Jäklar vad jag pumpade på gymmet, som en riktig hulk hoginna. Hade sjujäkla träningsvärk, kunde inte ens skratta åt folk som såg mer bortkomna ut än mig.
Jag kände mig i bra form, förutom smärtan i hela kroppen, så jag gav mig på armlyftsgrejen där man lyfter sigsjälv i en stång. HAHAHAHAHA, vad hade jag inbillat mig? Inte okej. Hoppas ingen såg.
Sen solade jag, vad är syftet egentligen? Jag blev knallröd och fick sjuhundratusen fräknar, hoppas det lägger sig tills imorn då jag får besök. Jag borde SÅ städa. snaart, jag ska bara..
..
- 3 mars 2009
Vi tog lite sovmorgon idag, underbart. Då kommer vi till dagis lagom tills alla barnen är ute och leker, perfekt. Igår när jag skulle in till stan tog jag mina knallröda hellokittystrumpor jag fått av min kära syster en jul, dags att boka tvättid = tryter i strumplådan. Hade inte tänkt visa strumporna för någon, vilket liksom sket sig när jag skulle hämta på dagis. Kom mitt i mellis, och min dotter som tar absolut längst tid på sig att äta klart.. det var bara att dra av sig skorna och kliva in och vänta. Otippade kommentarer, "Varför har du barnstrumpor på dig? Jag har likadana". Men inte riktigt lika illa som när jag hade mina julstrumpor på mig (röda och gröna med polkagrisar, snögubbar och granar på).
När jag satt i kapprummet och väntade på fröken njuteravmatenisjutimmar så dök det upp en mamma till, vi satt och småpratade, hon gillade mina strumpor. När jag råkade nämna att jag bodde ensam med lilla draken så beklagade hon verkligen, "Ojdå, jaha, vad tråkigt" och såg riktigt medlidande ut.
Det är väl inte tragiskt om det är självvalt? Det är inne med ensamma mammor just nu.
Idag lämnade jag draken, gick med hundarna och åkte till gymmet, ÅH vad underbart att komma igång med träningen, at last. Tog fram måttbandet innan och mätte varenda liten (och stor) del av kroppen, och vägde mig - spännande att se hur resultatet blir efter ett par månader.
Eftersom jag är bil-lös så blev det till att åka kommunalt, en del pensionärer har helt klart uppenbara problem med sin hygien, det osade gammal hårbotten i hela bussen. Jag hjälpte en dam ombord med rollatorn, "varsågod lilla tanten, det blir trehundraspänn". Jag fick inga pengar, och då är det ändå den äldre generationen som klagar på otacksamma ungdomar, ja, jag säger då det.
..
2 mars 2009
Var uppe vid 6 i morse, innan lilla draken för första gången på evigheter. Lämnade på dagis och tog en långsväng med grisarna, sen bussen till Västerås. Halvvägs framme fick jag ett samtal om att mitt möte var inställt, OVÄRT.
Jag ringde min granne, som faktiskt inte är min granne längre - köpte med lite frukost och bröt mig in hos en nyvaken exgranne. Mosade i oss frullen och drog ned på stan för att hänga på arbetsförmedlingen, vansinne vilken kö det var in dit - har folk inget bättre för sig eller? ;) Var tvungen att föreviga ögonblicket av människor i behov av självhjälp.
Kö utanför arbetsförmedlingen, snacka om rusning.
Halvimponerad över reklamaffischen på busshållplatsen ;P
Nu har vi precis kommit hem, lilla draken somnade på soffan. Nu blir det till att laga middag för att sen underhålla henne med lite bus tills det är dags för bolibompa och läggdags.
..
1 mars 2009
Gårdagen var lååång och vansinnigt seg. Sov bort i princip hela dagen, blev inte direkt piggare för det. Senare på kvällen anlände min middagsgäst, det var trevligt. Finns inget bättre än när man kan delegera ut potatisskalningen, moment 27 på matlagningens omständighetslista.
Idag har varit en bra dag, hämtade hem lilla draken vid lunch, lagade mat - sen tog vi en promenad med hundarna.
Imorgon är jag så illa tvungen att ta mig kommunalt in till stan, gud så omständigt. Så går det när man inte gör annat än kör sönder bilar.
Nu ska jag steka lite pannkakor, sen blir det bolibompa.
Booyaa!
..
- 28 februari 2009
..
- 27 februari 2009
Det kliar på min rygg, jag har säkert fått nilfisk innanför huden. Inte dammsugaren.
Jag snodde en tvättid igår med, eller åtminstonde slutet av en. Det fanns ett rätt gott skäl till detta, jag hade nämnligen bokat tid den 29'e, och resten av dagarna omkring var fullbokade. Uppenbarligen finns det ingen 29'e i februari - inte okej. man måste se om sitt eget, såäre.
Idag kommer Frida Fritte Luntan Larsson hit, hon är det bästa jag vet (efter ett par andra saker). Det är med såna som henne man kan sitta en hel natt och lyssna och sjunga med till Fronda och äta två jumbopaket med knäckemackor med stark mjukost på. Hon håller vakt när man kissar offentligt, ljuger och säger att jag är jättefin i mina kläder bara för att jag ska vara fulare än henne, låter bli att säga till om jag har mat mellan tänderna för att kunna skratta högt åt mig sen, och - hon finns alltid när jag behöver henne. Henne ska jag vara rädd om, det är därför jag ringer henne knappt en gång om året för att slippa hennes breda urtidsdialekt som etsar sig in i hjärnan och förstör mitt eget tal för 6månader framåt. Hon är bra Frida, det är hon. Och idag ska vi på after work på Bluemoon, supertrevligt.
Måste bara rota igenom hennes handväska innan vi går in, snål suring som hon är så har hon säkert fyllt väskan med en massa öl hemifrån, för att slippa köpa på plats.
Jag ska inte vara den som är den, jag brukar ju stjäla toapapper och glödlampor från alla ställen jag vistats på. Mer ekonomiskt så.
Önska oss en trevlig kväll, för det ska vi bannemig ha!
FOOLLOOOOOW MEEEEE, FOOLLOOOOOW MEEEEE! (se 2 september 2007 för internförklaring)
..
- 26 februari 2009
Idag var en dag full av intesåmycket. Vi tog sovmorgon pga gårdagens äventyr - vaknade, åt yoghurt, sprättade upp min felsydda kjol och lät draken göra snedsydda korsstygn på mitt lakan. Snyggt. Jag lämnade dotra på daycare och tog med hundarna på bussen till h-c (hallstahammar centrum), det gick finfint, inga uppätna pensionärer eller slemmiga stolsdynor.
Jag dammsög och städade, sen kom jag på att jag ville göra mig fin. Blev lite jobbigt när mitt ena pärlörhänge var borta. Jätteborta. Det slutade med att jag efter en timmes letande fick brottas m dammsugarn, INTE OKEJ.
Mycket riktigt, den hade svalt mitt örhänge + sjutton hårspännen, 73 hårnålar, två hårsnoddar, en strumpa, ett hundben, en tröja, sju par jeans och ett regnställ med reflexväst. Jag undrar vad det är för märke på dammsugarpåsarna, helt klart.
..
- 25 februari 2009
Idag har varit en dag med blandade känslor.
Min farmor gick bort för ett par veckor sen, och idag var det begravning.
Jag tog med mig Wilma, mest för att döden är något som hör livet till, ingenting konstigt eller något som bara ska vara mörkt och dystert. Jag klädde mig inte i svart, det hade nog glatt min farmor. Cermonin var otroligt fin. Familj, släkt och vänner var samlade för att ta ett sista farväl. Jag har aldrig känt mig så nära dem som idag, alla var sköra och fulla med värme. Det är stunder som dessa man värderar de som står en nära som högst, när alla delar sorg, saknad och kärlek för någon vi alla hade gemensamt i vårat liv.
Alla kramade om varann och delade samma känsla, det var äkta.
Jag grät när vi gick upp för att lämna en ros och ta ett sista farväl, jag fick lyfta upp Wilma för att hon skulle nå att lägga rosen på kistan. Hon var tyst och lugn hela cermonin, aldrig varit så stolt över henne som idag. På begravningsfikat efteråt charmade hon alla, stämningen var lättsam och trevlig.
Vila i frid, älskade farmor. ♥
Eftersom min bil fortfarande är på verkstaden har jag min ex-svärfars lilla saab, den har rullat på fint this far.
När vi lämnat huvudstaden för att bege oss hemåt hann vi bara passera Enköping innan den bestämde sig för att lägga av, totalt.
Lilla draken sov i baksätet och hundarna snarkade gott i bakluckan, jag hade inte hjärta att förbanna mig över bilen just då. Ett antal djupa andetag senare klev jag ut ur bilen för att med påslagna varningsblinkers och en liten spökreflex i jackfickan försöka ragga till mig lite assistans längs vägkanten.
Kjol, stövlar och rosa spökreflex i jackfickan gjorde uppenbarligen sitt - en raggarvolvo stannade.
I bilen satt, hör och häpna, en raggare. Han kikade under huven, hummade och lyste med sin häftiga lilla ficklampa. Lysningen gav föga resultat, samma sak med hmm'andet. Det slutade med att vi båda kunde konstatera att ingen av oss hade en bogserlina, vilket innebar att raggaren lämnade platsen utan att ha fyllt någon direkt funktion.
Efter två timmars väntan i iskuben till bil var det ett titanicflås på rutorna som hette duga, lilla draken sov med en sisådär fem hundfiltar över sig - hon luktade inte direkt sommaräng, men vad gör man inte? Hundarna låg ihopkurade i skuffen.. och så var det jag, med mina varma thermobrallor kunde jag knappast klaga, om det inte varit så att det faktiskt var nylonstrumpbyxor. jag var typ Blå.
Sen kom räddningen, en STOR bärgningsbil med stor plats för, just precis, en bil, MIN BIL! Jag lyckades mosa in barn och hundar i förarhytten, halvsmidigt att lyfta en motvillig 25kilos hund typ två meter upp i luften. Vi åker ju så sällan lastbil, vi kan se det som en form av miljöträning, positiv erfarenhet.
Alla mina vita kameler till Daniel ala assistanskillen som lastade på, stod ut med oss inknölade mellan sätena, och körde oss och bilen hela vägen till destination "HEM" för en futtig penning. Nu är jag hemma, draken sover, likaså hundarna.
Jag är i sorg, och saknar min älskade farmor, men dagen slutade bra - trots allt.
..
- 24 februari 2009
Igår var jag och draken på Ica maxi, hon råkade köra på en medelålders karl med sin minikundvagn, det skulle hon INTE ha gjort. Han började prata med oss.
Han jobbade som röntgenläkare, hade fru och tre barn, varav två boendes i sthlm, yngsta dottern var 15 - hon var sjuk härom veckan och sov mellan sin mamma och pappa, ÅH vad han saknade att ha småbarn. Jag ville inte prata med honom, vilket jag efter en stund klargjorde genom att gå åt motsatt håll och säga "kom nu Wilma, nu ska vi fortsätta handla". MEN ICKE!
Han var oss i hasorna hela shoppingrundan, kommenterade min dialekt och precis allt jag stoppade i kundvagnen. När han fastnade i köttdisken och började trackassera en äldre kvinna så tog jag min chans, ungen under armen och gömde mig bakom hyllorna, PUH. Tar kassan längst bort, och lagom tills det att lättnaden börjar infinna sig så hör jag dendär förbannade rösten igen - "Jag tror min fru skulle gilla dig".
Jag tog min stora heinz chilisåsflaska och drog i tinningen på honom, glasbitarna och chilisåsen stänkte över hela golvet och på alla i kön, tystnaden som blev - inte av denna värld så underbar.
I wish.
Jag blev dövstum och körde ignorerametoden, CREEPY snubbe. Vissa människor borde det vara skottpengar på, indeed.
I morse klev jag upp när klockan ringde, lilla draken var i fullt sjå att wrappa in ena hunden i ugnsfolie. Hot dog. Jag fick vänligt men bestämt förklara att ugnsfoliet enbart används vid matlagning, och vid de tillfällen man ska slå in en present och inte har nå presentpapper - hellre det än tidningspappe..
Väl utomhus blev jag lite rädd, nog för att jag bor där jag bor - men skolan ligger precis intill, och någon människa brukar man alltid skymta, inte en själ. Tog bilen till dagis, mötte varken hund, människa eller bil. Dagis var nedsläckt och ingen bil stod på parkeringen trots att klockan var strax innan åtta, 28 DAGAR SENARE! Jag höll tummar och tår för att de blodtörstande infekterade zombiesarna inte tålde dagsljus och hetsade in på dagisgården. Dagis var öppet och fröknarna lika goa som alltid. Aja, det var väl bara en sån folktom dag, helt enkelt.
..
- 23 februari 2009
Jag är 25år, nästan trettio. Hej Kris.
Födelsedagen avlöpte utan någon större katastrof, bortsett från min onaturligt lilla blåsa - vilket resulterade i att större delen av kvällen tillbringades i toalettkö. What a lovely way to fira tjugofemårsdag på.
Åkte hem till mamma och firades av hela familjen, mamma hade lagat god mat och bakat tårta, jag slapp diska, underbart. Fick pengar till gymkort (BOOYAAA!), blommor, smycken och kläder. Sen blev jag hämtad av Johanna och det bar av mot Husby och andra Johanna, det bjöds på jättegod mat och trevligt sällskap. What a Johanna's night.
Dagen efter, iförd partyblåsa, high heels, smetigt smink och blingbling drog vi till kista centrum och tryckte i oss flottig mat - blev inte nå utstirrad. ("NÅGON SOM HADE BORTAMATCH" var förmodligen tanken som dök upp i folks hjärnor) INTE okej. Onda fördömande människor.
Idag var vi iväg på lilla drakens treårstest, hon fixade det galant. Full pott på benämning av alla föremål, under, över i, färger och balans. Sköterskan blev imponerad över W's detaljerade kritgubbe och stora ordförråd, snackpåse som hon är.. brås på..? ;)
15kilo och 93cm lång, ligger på medelkurva för tillväxt, skönt - nu vet jag att hon är rätt så normal iallafall =)
Nu ska det städas här hemma, kan inte förstå vem som stökat ned när vi varit borta. Märkligt märkligt. Denna vecka har jag min barnlediga helg, på fredag ska jag och Fritte göra stan, på lördag har jag middagsbjudning, söndagkväll är det eventuellt fortsättning på mjölktasseventet.. på torsdag, ja - då ska jag nog hitta på något annat ;)
..
- 20 februari 2009
Lilla draken insisterade på att gå och lägga sig innan bolibompa igår, skuulle inte tro det. Fick frenetiskt underhålla henne med memory, skumbad, kasta ballonger, pet i sidan, brottning (jag vann, återigen), sagoläsning och en stor kopp starkt kaffe. Minus det sista. Sen däckade hon, hon ser ut som ett sött litet troll när hon sover, hon snarkar nästan värre än sin mor, och frisyren vid nyvaket tillstånd är exakt densamma.
Jag var precis ute och pulsade en timme med grisarna i skogen, rätt vad det är rusar det tre stycken Capreolus capreolus (rådjur) över grusvägen. Hundarna satte efter, på de 1,5 sekunder det tog för mig att reagera han jag vråla "NEEEEEEEEEEJ!!!", varpå mina hundar stannade och vände tillbaka. Jag är mäkta imponerad. Nog för att de drar i kopplet och inte kan bete sig rent allmänt, men de båda har uppenbarligen greppat innebörden av ett Nej. Underbart. Ja, jag är väl medveten om att man inte får ha hundar lösa denhär tiden på året - om man inte har total lydnad. Det finns det ingen som har, men jag måste säga att jag är rätt nöjd med utgången. Ingen rådjurssadel till middag idag heller.
I morgon fyller jag 25, snart trettio.. jag har oerhörd kris. Jag vill gärna ha fler barn, och dessa innan trettio. Sen kommer alla eventuella avkommor födas med downs syndrom, jag kommer få åderbråck, svullna vader, förbli ensamstående och bitter för evigt. Inte okej.
För att slippa fira dagen av kris tänkte jag åka hem till mamma med dotter och en hund, den andra tänkte jag lämna till mitt "ex" som jag var tillsammans med nästan en hel vecka.
Äta tårta med familjen, hoppas jag får ett gymkort, sen ska jag, Johanna och Johanna göra stan. Det blir smidigt när vi ska presentera oss, "Hej, Johanna, Johanna, Johanna". Hysteriskt roligt, tycker jag.
..
- 19 februari 2009
Idag är en grå dag, om än värre än gårdagen. Är det ens möjligt?
Jag och draken brottades och busade hela morgonen, eller - jag brottades och jag vann, hon tog det förmodligen inte på samma blodiga allvar som jag. JAG VANN. Vinst är vinst oavsett motstånd, så är det. Hon fick bli sen till dagis eftersom vi tvunget skulle äta i sängen i morse, blir lätt så.
NU KOM POSTEN! Dagens höjdpunkt, jag måste så skaffa mig ett liv. Vad jag gör precis nu? Jag var faktiskt så sjukt sugen på något att tugga på, och med tanke på att det närmar sig löning så börjar det tryta i kylskåpet.. vad jag hittade var en burk med smörgåsgurka, eller, mindre än en fjärdedel kvar.. det var långt ifrån gott, och nu mår jag bara illa istället.
Jag kunde valt den supergoda fiskgratängen jag gjorde igår, eller tagit det som var kvar av potatisgratängen, men nej, smörgåsgurka prioriterades uppenbarligen högre.
Jag har drabbats av åldersnoja, tror det är den absolut värsta känslan på länge, om jag bortser från smörgåsgurkincidenten nyligen. Jag blir äldre, mindre fertil, mer utsatt för sjukdomar, jag kommer att dö ensam och sjuk.
Lilla draken är tre år, alla barn förtjänar syskon. Hon kommer inte hinna få några, jag är snart för gammal.
Jag har kris, helt klart. Inte okej.
..
- 18 februari 2009
Upp, iväg, lämna på dagis, trampa runt två timmar i snö, bli blöt, kall, svettig, irriterad. Grått pissigt väder som gör den mörkaste själ till en blomstrande hjärtlig människa, inte.
Blöta hundar luktar hund. Inte sommaräng.
Väl hemma somnade jag i soffan, som tur var hade jag mobilen under örat när det ringde, ifall jag inte hört, liksom. Grav tinnitus senare åkte jag enögd mot stan, ja - jag har lyckats får lins-skav i ögat. Inte 1337.
Påväg mot stan tänkte jag att jag kunde lösa in min feta check på hela tjugosexkronor jag fått tillbaks på en avslutad försäkring, smart. Stannade på statoil - köade i typ sju år, kom fram till disken, störde mig på tjejens hår. Lämnade in checken och frågade om de tog såna, "jaaaadå, det gör vi absoluut!", överdrivet inställsamt smile. Skrev på, lämnade in den, fick ett drygt flin tillbaks - OCH, ut ur myntprylen kommer det SEXTON KRONOR(?!). Öh? "Ja, just det. Det kostar tio kronor. Ha en bra dag!". Hade hon sagt det lite tidigare kanske jag bara låtit bli att lösa in den där? idiot.
Sen mötte jag upp min föredetta granne för att spana på hennes nya lya, var tvungen att pröjsa parkeringsbiljett UTANFÖR COOP. Ofta man ska behöva betala extra för att gå in på den lilla skurmoppsluktande ghettobutiken. I kassan satt det en halvskallig sockerstinn smuffuffe till karl, han såg grymt obekväm ut där han satt och svettades medan två gamla tanter letade pengar till en 15'kronors pepparkaksburk. Jag kunde gett dem alla mina sexton kronor annars! I kassan mittemot sitter det en kvinna, jag tittar på henne för att få en hint om kassan eventuellt kunde vara öppen, inte en min. Svettgubben i min kassa fnissar och frågar varför den stela kvinnan inte får några kunder, hon fnissar hon med. KAN MAN INTE BARA SÄGA DET DÅ?! "Det går bra här." Brukar vara standard, Nötter! Trött jag blir.
Vi tog ballerinakakorna och mjölken, betalade hos stelmongot och gick. Som att dagen inte redan var förstörd?
Landets två fulaste killar stirrade fånigt på mig, ännu värre, de visslade. Är det ens legitimt längre? Detta måste vara den värsta dagen på, flera dagar.
..
- 17 februari 2009
Jag bakade bröd idag, enda anledningen till det är att mina grannar ska känna doften av nybakat bröd och imponeras av min huslighet trots min ringa ålder. Sen är det billigt också, OFTA jag slänger ut trettio spänn på en färdigskivad skogaholmslimpa, ett bröd enbart tillverkat för finniga tonåringar som livnär sig på just limpmackor.
Eftersom tvättstugan inte lockade sådär hysteriskt mycket så tog vi en sväng till Hallsta, jag tog med några frallor i mata-ank-syfte. Vet inte vad jag inbillat mig, att det skulle finnas fåglar på sjöar med en meter tjock is? Lilla draken blev besviken.
Innan hon hann stoppa i sig alla frallorna själv så hittade jag en fors full med flygfän, lycka.
..
- 16 februari 2009
När jag tog ut hundarna i morse satt det en stor lapp på dörren, uppfattade bara "Oljud", "vattenskada" och "3 dagar". Neeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeej!
Det betyder att det kommer borras mellan 7-18 i tre dagar, typ. Självklart är det mina nya.. nyaste grannar ovanpå som säkert lekt i badkaret på ett oansvarigt vis och orsakat fuktskada, det ante mig att det var dem. Det har varit ett sjujäkla oväsen sen de kom in i trappen. Bitter? Nej, bara förbannad på ungar som vrålar för full hals i trapphuset de 2378962037854 gånger om dagen de springer där, dessutom klampar de onödigt högt och petar snorkråkor på väggarna. Senast igår roade de sig med att välta kylskåp, tro mig, kan INTE ha varit något annat av oväsendet att döma.
Det absolut värsta jag vet är människor som gnäller.
Jag ska in till stan på ett ärende som kräver parkeringspengar, mindre bra eftersom jag under mitt oändliga sötintag igår måste fumlat bort mitt VISA under själva sockertoppen. Jag gillar inte småpengar och har därför inga, vilket just för ögonblicket känns lite puckat. Kan ju alltid sätta på varningsblinkers och låtsas fått fel på bilen på avsedd plats, fast då tar batteriet säkert slut och jag får lifta hem, inte okej.
Mickes pappa är en underbar människa, förutom att vara farfar lagar han dessutom min bil.
NUSLIPARDOMDÄRUPPE, JAGBLIRVANSINNIG.
Min Opel är försedd med körförbud och tillbringar större delen av sin tid på en verkstad, pga detta har jag fått låna Bossebilmeks fräsiga lilla saab. Denna saab tog jag till Uppsala i helgen, med hundarna i. Vet inte om jag nämnt att den lilla bruna, B2, "nej!" gillar att tugga på saker? Det är nämligen hans favoritsysselsättning..
Vad det har med lånebilen att göra? Jo, alltså.. inredningen..
INTE okej. Jag skäms till förbannelse och ångrar att jag ens lät hundarna åka med i bilen som inte var min, visserligen frågade jag en extragång om det var okej, men hur skulle någon veta vad det skulle resultera i? MEN, nu är det gjort, och den tidigare HELA ljusgrå inredningen är numera inte riktigt lika hel. Jag vet inte om jag ska försöka få tag i en exakt likadan bil och låtsas som ingenting, eller om jag ska säga som det är. Dilemma. Hursom kommer jag förmodligen aldrig någonsin få låna en bil igen, vare sig av Bosse, eller av någon som läst bloggen.
..
- 15 februari 2009
Jag har nästan en hel jättestor form med potatisgratäng kvar, jag, draken och Micke åt oss mätta - ändå blev det så mkt över, nu igen. När jag lagar mat så räcker det alltid åt en sisådär 5-6pers, vet inte om det är ngn hemmafruskada jag lider av, att det aldrig får bli för lite. Jobbigt när det bara är jag och Wilma som äter, då blir det matlådor till förbannelse..
I morse vaknade jag vid 11-tiden, barnledighet kallas det., infaller tors-sön varannan vecka. När jag vaknar så sent blir jag en zombie halva dagen sen, LÄTT värt! Jag skulle egentligen iväg på rasklubbens möte, men jag förhandlade mig fram till en lösning över telefon, sen låg jag och drog mig i sängen en stund till. När jag släpat mig upp ur sängen gick jag över till Micke för att hämta draken, där blev jag kvar på lunch, film, spel och massa kaffe. Sen drog vi till pulkabacken - hundarna fick hänga med. ÅH vad det är underskattat att åka pulka, jag drog iväg ned för backen med Wilma i knät, blev så upprymd att jag liksom glömde att bromsa. Det resulterade i en tvärnit med fötterna i snön, snygg räddning innan den gigantiska snövallen som säkerligen blivit till ett lite väl abrupt slut. Kollade med dotra att hon tagit flygturen med armar och ben i behåll, det verkade så.. förutom att hennes ansikte inte syntes bakom all snö.. som tydligen uppkommit pga min häftiga fotinbromsning. Hon var inte helt nöjd.
Resterande åk satt hon och höll för ansiktet, snacka om att sabba förtroendet på hög nivå. Just nu är jag stoppmätt, potatisgratäng innehållandes en sisådär 12 vitlöksklyftor och vispgrädde med egenmarinerad fläskfilé till. Gott as hell.
Lilla draken är färdigbadad och lagd för natten, ljuvliga lilla trollunge. Nu har vi läst ut Sune-boken, vet inte om vi ska ta en till innan vi tar steget över till Bert-böckerna.. kanske lite väl för en brutta i hennes ålder. Nog för att hon vill "fistämma" lite hon med, men vi får se. Udda bokval, minst sagt. Sådan mor..
Nu är det kväll, jag har druckit läsk halva dagen, fått sockerchock, och imorgon kommer jag förmodligen vakna av den värsta sockerbakfyllan någonsin. Inte okej.
Beckfilm om en timme - Popcorn och cola, imorgon börjar självsvälten igen. Booyaa! Jag fyller 25 om en vecka, om jag får det jag önskar mig mest på jorden så betyder det att jag kan börja träna på riktigt efter det. Annars är det jag och Gilbert Grape's morsa.
En önskelista är inte enbart till för glin, min är jättelång.. men för att öka oddsen att få det jag verkligen vill ha var jag tvungen att korta ned den lite.
1. GYMKORT - slipper gömma mig i vassen beach 2009.
2. Lips
- spel till xbox360 att träna på innan Bert ringer.
3. Strumpbyxor - för de som inte kan lr vill köpa de andra sakerna.
4. Svartvit komatta - velat ha sen jag var 10år, slutar aldrig hoppas.
5. Naturligtvis, viktigast av allt - min älskade familj hos mig.
Jag längtar till min säng och mitt korsord, korsordsperiod nu igen.. Jag och alla över 65 ;)
..
- 14 februari 2009
Jahaja, då var det alla hjärtans dag, dagen man delar med nära och kära. Fast, det kan man ju faktiskt göra annars också ;)
Årets stora ångestfyllda dag för alla ensamma, som så många andra högtider.
Jag åkte till Uppsala igår, skönt att komma hemifrån litegrann. Dessutom var det väldigt trevligt. Kom hem för en någon timme sen, för första gången någonsin var det skönt att komma Hem till min lägenhet, det kändes tryggt. Jag kokade lite potatis, gjorde sås och stekte på ett par laxfiléer - jag tror det är första gången på flera år jag ställt mig och lagat mat till migsjälv när jag är ensam. Jag känner mig rofylld, jag mår bra. Jag tänkte krypa ned i soffan under en filt och titta på någon halvdålig film.
Jag är ensam, och jag mår bra. Aldrig uppskattat känslan som jag gör nu, hoppas alla har en mysig alla hjärtans dag! =)
..
- 13 februari 2009
Alltså. Inga ursäkter kan göra saken bättre, men jag har aldrig för avsikt att såra någon. Någonsin. Förlåt mig, och tack för krokodilen.
Bortsett från det så vaknade jag upp ensam, som de flesta andra mornar, om man inte räknar med alla hårda leksaker som på något mystiskt sätt uppstår i min säng för att göra mig illa. Gårdagen var mest tragisk, jag har redan förträngt den. Vad mer? Inte så värst mycket faktiskt.
Jag var iväg till mr skrynk idag, vi pratade.. om mig, märkligt nog. Och plötsligt börjar mina gamla skelett hemsöka mig, som jag så länge förträngt, inte okej.
Jag behöver tid för att få perspektiv på saker och ting, det är så mycket annat som förstorar den minsta sak. Hur avgör man skillnaden på något man kräver och något som är äkta? Kan de resultera i samma handling?
Sprit löser inga problem, men det gör o andra sidan inte mjölk, geleråttor eller saft heller. Ja, den som lever får se.
Det är fredagen den 13'e idag, jag ska försöka låta bli att köra av vägen, bryta nacken, ramla ned för trappor samt avstyra det onda ödets vilja att åsamka mig ett krackelerat bäckenben.
Peace out bitches, and the ones i love.
..
- 12 februari 2009
Igår var jag hemskt trött när jag skrev mitt blogginlägg, så jag gör om det. Lite för mycket flum om absolut ingenting.
"I have no legs!", "I'm gonna squeeze your little head". Nu känns det betydligt mer seriöst.
Nu är jag barnledig, min vackra lilla drake ska spendera helgen hos pappaMicke. Lämnade henne sent på dagis idag eftersom det blir sen hämtning, vi låg i sängen och myste i morse. Kan inte förstå charmen med att släpa med en massa hårda leksaker upp i min säng, igår var det en plastaubergin i ryggen, idag var det ett duplotåg - med lokförare - som satte sig i höften. Kul med ett dumplotågformat blåmärke i sidan. Tog en sväng med grisarna, de synkade sitt bajsande framför en hel skolklass i pulkabacken. JÄVLASKIT, ingen bajspåse. Jag skulle lika gärna kunna plocka upp det nästa gång jag går förbi, slipper jag ha dåligt samvete. Men nu kvittar det, ALLA såg hur jag SKET i att plocka upp elefanthögarna. Nu är jag förvisad till kategorin "ansvarslösa hundägare".
Det går mycket upp och ned just nu, men sen igår verkar det ha blivit till det bättre, betydligt bättre. Jag var nog inte heller redo, men som alltid annars handlar jag irrationellt, utan vidare tanke på eventuella konsekvenser. Jag är hemskt mycket jag, egenskaper som går in i min person, omöjliga att råda bot på. Impulsiv, irrationell, handlar på känsla, och allt detta helhjärtat - en halvtaskig kombination vid fel tillfälle ;)
Antingen på eller av, finns inget mellanting. Fördelen med detta, för mig, är väl att jag är svår att ta för givet, när jag själv sällan vet vad nästa steg är. Dysfunktionell eller bara människa? Vem vet ;)
..
- 11 februari 2009
Var uppe i tid i morse för en gångs skull, tror faktiskt jag vaknade lite före draken, skräll. Upp, klä på, leka kurragömma i trappen för att sen ta min (Bosses) låneSaab till dagis. Jag saknar min bil, eller det gör jag inte - den går ju bara sönder och ruinerar mig, INTE okej. Hundarna fick stanna hemma sålänge. In på dagis, Wilma var tvungen att flasha sin lila elefanttatuering för hela avdelningen, alla blev mäkta imponerade.
Hem, släpa ut två halvsovande grisar.. sen jäklar blev det promenera av. Pulsade ut på åsen, förbannade snö - blir inte NÅ varm av ansträngningen. Släpper råttan, 30 sekunder senare står det en lös hund ett par meter ifrån oss, ingen ägare synlig. Sen dyker det upp en till, som jag känner igen. Jävla idioter till ägare. Jag kallade in råttan som kom på två röda, skulle aldrig släppa henne om jag inte visste att hon skulle komma på inkallning.. förmodligen därför jag inte släpper min lilla bruna.
Vrålade exorcistaktigt på bestarna, blev faktiskt lite imponerad av min egen stämma, de begav sig. Tur för ägarna att de inte var i närheten, jag hade backat över dem med.. bilen som jag inte hade med mig. Vi fortsatte ut över åkrarna och upp mot gårdarna, hälsade på hästarna, eller.. Siri hälsade fint medan den lilla bruna mest pep och ville hångla upp kusen.
Då kommer det en hjord på typ 173 älgar farande över vägen, hundarna var pinsamt oberörda. (tre rådjur var det f.ö).
Sen gick vi längs bilvägen hem,. alldeles för lång väg.
Ställde mig på vågen när jag kom hem, har tappat fyra kilo på ett par dagar. Det finns inget ont som inte för ngt gott med sig, 1337.
Jag mår betydligt mycket bättre idag, har kanske insett att det är lönlöst att hoppas på det omöjliga. Hur kan man sätta rationalitet framför känsla? Jag förstår inte, och kommer aldrig förstå. Riktigt synd, jag trodde verkligen att det var på riktigt, tyvärr var jag ensam om det. Vad betyder tre röda rosor, om inte avståndstagande?
Jag är barnledig hela helgen, mina tidigare planer gick i stöpet. Jag tänker inte sitta ensam på alla hjärtans dag, nog för att det är en kommersiell skitdag, men jag hade helst sett att få fira den med den jag tycker om. Får se om det blir utgång eller en roadtrip till någon som får mig att tänka på annat.
Känslor får alla dagens svarta kameler.
..
- 10 februari 2009
Då var det över, uppenbarligen för allas bästa. Eller?
Kan för allt i världen inte förstå hur eller varför människor prioriterar som de gör, men det är väl inte meningen att man ska förstå allt. Alla kan inte vara som jag, som kastar mig huvudstupa in i saker och ting utan vidare eftertanke. Hellre älska och bli sårad än att aldrig våga älska.
Jag är grymt ledsen, men det går väl över, som allting annat.
Vad jag då lärt mig av detta? Absolut ingenting, jag kommer alltid vara den som gör allt helhjärtat, jag slutar aldrig hoppas, på gott och ont.
Wilma var hemma från dagis idag, det är lite trist att hon inte kan ta sovmorgon ibland, speciellt när jag mer än gärna skulle göra det. Vaknade med sju miljoner plastgrönsaker vid min sida, vet inte riktigt vad hennes avsikt med det var. Vet inte ens om det fanns någon direkt tanke bakom. Jag var inte vidare sugen på att leka när jag fick en hård plast-aubergin i ryggen, tror jag gjorde det rätt klart för henne.
Vi åt en rejäl grötfrukost, eller - hon gjorde - själv sög jag på en pulveräcklig naturdiet, smakar nötter och plast. Men vad gör man inte för att slippa ligga i vassen till sommaren..
Sen bar det av till tandläkaren, när vi efter typ 5 timmars väntan fick komma in i rummet satt det två fruktansvärt läskiga apor i tandläkarstolen, båda hade gigantiska gap FULLA med tänder. Hade inte Wilma varit med, och om jag inte behövt vara en trygg förebild på ett sånt otäckt ställe, hade jag vrålat och sprungit ut därifrån, ögonaböj. Aporna var tydligen mor och dotter, inte levande alltså, i händerna hade de en varsin tandborste - orealistigt stora. Sköterskan pratade med Wilma som om hon var en fjuttig liten treåring, otippat. Till och med draken himlade med ögonen och suckade åt fjanteriet och den överpedagogiska sköterskan. Wilma fick order om att klättra upp i stolen, för att sen hissas upp och ned, upp och ned.. sen lutades den bakåt - mindre okej. Pedagogsköterskan räknade tänderna, 20 stycken hann hon med innan draken slog ihop käftarna. Som tur var hade jag förberett mig och räknat dem på morgonen i förebyggande syfte - jag hade kommit fram till samma antal. Puh.
Hon berättade för mig hur jag skulle borsta hennes tänder, lika pedagogiskt där - som att jag var ett retardo. En lila elefanttatuering senare utrymde vi lokalen med hedern i behåll, dock lite gränsfall på det sistnämnda.
Resten av dagen gjorde vi inte så mycket, vi lekte med plastleksakerna, tog en promenad, målade, diskade - vilket resulterade i översvämning i köket, lagade mat, sen var det plötsligt bolibompadags. Vi låg och myste i soffan, jag somnade till Kenny starfighter och vaknade lagom tills råttan kräktes på golvet, hon är så het.
Nu sover min ängel, för det är precis vad hon är - all min kärlek till henne. ♥
..
- 9 februari 2009
Lilla Draken fyller 3 år idag, min underbara lilla tjej börjar bli stor. Jag ställde klockan för att vara säker på att vara uppe före henne, smög in i köket och gjorde i ordning lite frukost. Naturligtvis tappade jag en sked på bänken. Visste inte att en liten sked kunde låta så högt.. Tre, kanske fyra, sekunder senare stod hon i dörröppningen med håret åt alla håll.. och små pliriga ögon. Innan hon hann säga det klassiska "HEEEEJ! GOD MORGON! JAG HAR SOVIT FÄRDIGT!"sade jag åt henne att gå och lägga sig igen, vänligt men bestämt. Mest bestämt, tror jag. Vet inte om jag borde ha lite ångest över det? Nä, jag släpper det. Det var ju för hennes egen skull, helt klart, varför skulle jag må dåligt över det?..
Svor lite tyst över den högljudda skeden och rev ihop en frulle med lepamackor o fullkornsvälling. Klart ungen ska blåsa ut lite ljus, så jag stoppade ned tre små ljus i ena leverpastejsmackan. Snyggt!
Tog det gigantiska paketet i famnen, och hjälpligt frukostbrickan med en hand. harmanjobbatsomservitrisellervad.
Jag öppnade dörren till hennes rum, klev in utan att snubbla eller tända eld på något, hade redan börjat sjunga när jag såg att sängen var tom - inte okej. Jag kände mig lite grinig, UNGE att sabba uppvaktningen.
Jag slutade sjunga, Bert lär iaf inte ringa hur högt jag än sjunger, "Wilma, jag försöker uppvakta dig på din 3årsdag hääär!".
Hon började fnissa hysteriskt, under täcket. Helt klart dags att rensa sängen från de stora gosedjuren som skymmer sikten. Jaha, jag som sabbade allt på helt egen hand.
Jag sjöng lite till, inte lika helhjärtat dock, sen fick hon öppna paket och blåsa ut leverpastejsmackeljusen - sen satt vi och mumsade frulle i hennes säng.
Grymt mysigt!
Vi tog en promenad till dagis i morse, det går inte så bra att powerwalka med Wilma, hennes korta ben blir helt klart lite av en stoppkloss. Vi gick i hennes takt, det var ju trots allt hennes födelsedag. På dagis hade de hängt upp svenska flaggan och tagit fram ballonger, draken var lyrisk. Hon hann inte ens säga hejdå, hon bara försvann in i vimlet av snorkråksfyllda barn.
Långsväng med hundarna i djupsnö, sen slocknade jag i sängen nån timme. Moget.
När jag hämtat på dagis frågade jag var hon ville ha till middag, om hon fick välja preciiiis vad hon ville. Inte pannkakor, våfflor, pizza eller hamburgare - utan korv, korv och mos.
Nu sover hon, lite lagom slut efter en lång dag med lek och söndersmällda ballonger. Vi satt under en filt och myste till bolibompa, "mamma, åh vad jag älskar dig". Jag grät av lycka inombords, okej, utombords också ;P
..
- 8 februari 2009
Jag gick motionsspåret utan hundarna, plötsligt dyker det upp ett gäng hungriga hyenor. Vilken tur att jag hade en massa köttstycken med mig, jag lyckades fördela dem rätt bra längs majoriteten av sträckan.. så jag liksom slapp bli uppäten.
När det bara återstod ett par hundra meter var det bara benbitar kvar, de tänkte äta mig, helt klart. Så möter jag en turkosklädd brutta som haltar fram medans hon leder en cykel, jag snor cykeln och lämnar henne och hyenorna bakom mig. Trampar hela vägen hem. Jag kände mig lite illa till mods när jag vaknade, var det verkligen så snällt detdär?
Sen somnade jag om och åkte moppe, som jag tappade bort när jag stannade och kissade på en camping. Gick in på campingens sektavdelning, råkade hamna mitt i halleluja-moment, fick en bibel innehållandes en tusenlapp. Sen råkade jag få med mig två biblar till, 3000 spänn rikare köpte jag en ny moppe hos campingens moppeförsäljare. Den krockade jag med när jag skulle hämta wilma på dagis. Inte okej.
Igår natt drömde jag att Alex Schulman gav Wilma en fotbollströja, och jag bodde i en sjujäkla fin etagelägenhet.
Jag är mycket tveksam till att alla drömmar går att tyda.
Idag ska jag och draken ut och pulsa i snön, vår pulka.. eller, hennes pulka.. är trasig, så jag får helt sonika sno en pulka av nåt litet glin i backen. Det blir kanon, då kan råttan dra Wilma runt i kolbäcket.
Ikväll är det en av Beck'arna, helt klart sevärda filmer.
- 7 februari 2009
Jag sitter och halvglor på melodifestivalen, det var bättre förr. En kväll med hela skiten, nu hinner man ledsna.. jag ska bojkotta. Ska bara titta klart. Af ugglas skrämmer mig, helt klart.
Vilken jäkla dag det varit idag, folk här oavbrutet hela dagen. Vi firade lilla draken som fyller hela tre år på måndag. Det var alltså tre år sen jag låg och flåsade som en strandad val över badkarskanten på förlossningen i Västerås, för att inte tala om själva kalvningen - inte skönt, men värt. (Skrev om händelseförloppet i bloggen den 3'e september 2007, för den som inte fött barn och vill veta hur det känns, påettungefär).
Hursom.
Mickes mamma med karl var här först, sen kom mickes pappa med familj.. min pappa, och sen min syster med karl. Härligt att träffa dem, för att inte tala om alla jättefina presenter hon fick.
Wilma var speedad hela dagen, for runt och kastade ballonger, lekte med alla lastbilar, spel och pussel hon fått. Vanliga småflickor leker med dockor och minikök, inte min.. hon leker med spindelmannen och lastbilar. Hon är så fräsig.
Jag upphör aldrig att förvånas av min familj och deras milt uttryckt annorlunda humor. oMoget? ATT det är! Jag älskar dem! När pappa dök upp blev det full fart, han är en sån sprudlande människa. Dessutom hade han helt klart den värsta presenten, en glänsande 1337-lastbil med en massa truckar på. Jag ska leka med den ikväll.
När de flesta gått lagade jag middag åt pappa, syrran o hennes karl. Potatisgratäng o vitlöksfylld lövbiff, det gick hem. Likaså gjorde min smörgåstårta, liiiite halvnöjd med berömmet, ba å sucka i mig.
Wilma höll igång hela dagen, hon måste ha sprungit en mil under dagens lopp, LOPP - HAHA, eh. Minst. Hon slocknade på två röda, min underbara vackra lilla tjej - inget i världen slår henne. Någonsin. ♥
..
- 6 februari 2009
Det snöar ute.
Jag fryser.
Jag skäms.
Jag kan inte göra det ogjort.
Det var fruktansvärt pissigt i morse, meeeen det hade sina orsaker.
Dåligt samvete i kombination med ovisshet
gav mig ett sjujäkla huvudbry, men nu är det över.
Jag mår riktigt bra, raka puckar är det enda som fungerar.
Ny dag - nya förutsättningar, och såå många dagar att fylla med något värdefullt.
Ska sätta igång med smörgåstårtan snart, imorgon firar vi Wilma som fyller tre år på måndag, min stora lilla tjej =)
..
- 5 februari 2009
Jag tuggar.. eller häller i mig yoghurt med en massa linfrö, c-vitamin och krom. Jag ska bli smal, eller mindre tjock.
När jag fyller år önskar jag mig ett gymkort, åh vad jag saknar spinning - ett rum fullt med svettiga rödflammiga idioter som trampar till förbannelse. Naturligtvis är det en karismatisk sektledare som styr hela vansinnespasset, trots "Eye of the Tiger" på maxvolym så hör man tramptrampledaren vråla "KOM IGEN NU TJEJER!! (att det sitter två gubbar i 80-talsshorts verkar kvitta) BARA TRETTIOFYRAOCHENHALV SEKUNDER KVAR I BACKEN!" Maxbelastning naturligtvis.
Sist jag var på ett spinningpass var det en nybörjarbrutta som försökte hålla tempot, hon svimmade och ramlade av cykeln.. Alla tittade irriterat åt mitt håll när jag skrattade lite för migsjälv. Snacka om noll sinne för humor.
Idag ska jag få bilen lagad, LYCKA.
Min inflammation i kappmuskeln vägrar ge med sig, har haft ont i månader nu. Ja, så går det när man är passiv och alla muskler förtvinat, bara att konstatera - jag är en tant. En ung tant.
..
- 4 februari 2009
Jag är så jäkla tjurig, på dåligt humör rent allmänt. Det går väl över.
Mamma var här idag, åh vad jag saknat henne. Vi ses verkligen för sällan, nog för att hon rotar och ska hjälpa till med allt som är ogjort - men det hör väl liksom mammor till.
Fick lite skäll för att jag inte sopsorterar, och för att jag SYNDADE, dvs kastade en hundbajspåse i en tidningskontainer. Det var INTE okej enligt henne. Jag är vuxen och vet vad som är rätt och fel, jag låter bara bli att bry mig om det ibland.
Det låter betydligt bättre i huvudet än när jag skriver det.
Jag tränade hund halva förmiddagen, eller.. mest hela.
Med råttan gick jag igenom alla Lk1-moment medan den lilla bruna fick vara passiv. Hör och häpna, han tuggade inte av kopplet.. som han gjorde när jag knutit fast grisarna utanför dagis. När jag två minuter senare kom ut med lilla draken så var Bentebent jättelös, och kopplet var jätte-av. Jag kunde visserligen imponerats av hans plan mot frihet, men.. njae, kanske inte så genomtänkt ändå. Han slemmade förmodligen så mkt på läderkopplet att det började fräta och ramlade itu. Av glädje, slem av glädje.
Hursom, mamma lämnade sin symaskin här - det innebär att jag kan sy. Frågan är vad? Kanske ska köpa mig leopardtyg och sy ett par tights med gummiband som går under fötterna, för att man inte ska få kameltå.. vilket jag förmodar är gummibandens huvudsakliga funktion. Måste vara..
Jag ska krypa ned och lösa korsord, ALLA SIDOR I HELA KORSORDSTIDNINGEN! Mmmmm, ATT jag ska.
Jag saknar. Godnatt.
..
- 3 februari 2009
Idag är det bättre, för den som undrar.
Gårdagen spenderade jag med att grina och tycka synd om migsjälv, inte pga min staketincident, utan mer av hormonell karaktär. Lyckligtvis händer det rätt sällan, men ack så otrevligt ändå.
Idag gick jag upp vid sjutiden med lilla draken, till dagis, 1,5 timmes promenad med grisarna - det var typ det.
Känner mig helt tom efter mitt långa skrynklarsamtal igår,
grävde i en massa otrevliga saker från förr. Jobbigt? - ATT det var.
När jag kom in efter promenaden var det iskallt i hela lägenheten, så jag kröp ned i sängen och sov ett par timmar. Nu kommer jag definitivt vara seg resten av dagen.
Jag hoppas på sällskap till kvällen, skulle vara mysigt att bara krypa ihop i soffan under en filt. Men vi får väl se.
Micke var här med en matlåda till mig, mycket tacksamt.
Har körförbud på bilen nu, kanske läge att besiktiga den snarast.. måste bara få den lagad först, drygt. Jag som behöver handla, får helt enkelt åka buss - USCH. Kul och trängas med en massa finniga skolmongon som bara knuffar sig fram i bussen, jag kan inte låta bli att svära åt dem. Sist fick jag ju hjälpa en nedtrampad rollatortant, och samtidigt försöka hålla ett öga på mina matkassar.. dagens ungdom, jag är övertygad om att de snodde en falukorv eller två. LIDL's egna, hoppas de fick salmonella. GLIN!
..
- 2 februari 2009
Jag hade ett ärende i närliggande stad..
Inte mitt fel att jag låg i sängen till tjugo över nio och njöt av min och lilla drakens sovmorgon. Klev upp och tänkte göra iordning en riktig lyxfrukost att avnjuta i soffa framför tv'n med dotra, sneglade på kylskåpet - Självklart hade jag missat att det var klockan 10.00 jag skulle infinna mig på plats. STRESS!
Pulade i ungen en halvsmörad macka, på med kläder, tvättade bort det värsta av utsmetat smink som natten gett mig, på med sju lager kläder på yrvakna dotra (som f.ö inte förstår innebörden av ordet "BRÅTTOM"), hetskissade hundarna, lämnade på dagis..
Kom på att jag inte hade några parkeringspengar.. och bensinlampan blinkade hysteriskt, PLANERING är ordet jag söker.
Var på plats två minuter för sent, as usual.
Mindre bra var min optimistiska bedömning av väglaget på parkeringen, samt klar överskattning av mina ABS-bromsar.
.. resulterade i följande;
Inte okej.
..
-30 januari 2009
Just nu skakar alla mina dyra kristallglas innanför vitrindörrarna, mina grannar spelar skitmusik på maxvolym, inte nog med det.. de måste hyrt in västmanlands största baslåda. INTE okej.
Är det mer legitimt att utmana grannsämjan bara för att det är fredag?
Jag ljög, jag äger inte några kristallglas, det är Ingvar Kamprad all the way. Billigt är bra, inte fullt så bra som kvalitét, naturligtvis - men bra är en tolkningsfråga. Något kan vara jättebra tills det att det inte är så bra längre, vem avgör hur länge kvalitét ska vara aktuellt? vad är kvalitét? Bra skit, dvs kvalitétslängden varierar.
Igår var en underbar dag. Eller, den var väl inte sådär hysteriskt häftig fram till klockan 18.00.. då var det mest panik med min stulna tvättid, hundkräks, diskning.. och sånt.
Det absolut minst välplanerade var nog att jag pulade in min tvåveckorstvätt i den tomma tvättmaskinen (under någon annans tvättid), lagom tills det att tvätten var klar så slog det mig att jag inte hade några torra kläder. Kan lätt bli så när man stjäl tvättid och inte törs stjäla torkrummet OCKSÅ,.
Mindre häftigt när jag väntade middagsgäst, för.. man LÄR ju ha kläder på sig, allra helst torra sådana.
Jag löste det, naturligtvis.
En hårtork fastknuten på handtaget till lilla drakens dockvagn - riktad mot de kläder jag tänkt använda. Smart? ATT JAG ÄR!
Jag hann inte riktigt städa, och min dammsugare är inte riktigt vad den har varit.. så jag körde med min oäkta swirvelsweeper över golven.. allt smuts sopade jag in under sofforna, vem tittar där liksom? Sen svepte jag runt med lite koncentrerad ajax för att det skulle lukta rent, budgetvarianten av ajax.. införskaffad på LIDL.
Jag hann inte riktigt borsta håret heller, pulade ihop det i en fräsig knut i nacken.. glamour is the shit.
Såg lite halvglammigt ut. Faktiskt. Faktiskt.. ! Mitt i kaoset ringde det på dörren. Jag hatar när folk bara dyker upp utan inbjudan, tänk om jag sitter o kissar.. eller har strykfula strumpor på mig. Eller - ännu värre, är osminkad. Det var den vänskapen liksom.
Kvinnan i titthålet såg helt klart ut som en jehovastant, men jag kände mig lite snäll.. plus att jag sminkat mig, låt gå!
"Blommor till Johanna", troligt.. Jag frågade om hon gått fel, det hade hon uppenbarligen inte när vi kikade på adresslappen gemensamt. Jag fick ta pappersblomprylen.. blev rätt generad, men faktiskt lite upprymd - det är första gången jag fått blommor med bud, eller.. mamma skickade faktiskt blommor en gång när jag fick snygga slutbetyg på undersköterskeutbildningen.. men annars så.
Vackraste vackraste blommorna, tre stora mörka röda rosor.. och nå grönt grengrejs som luktade mums runt om, jag kikade på kortet, det är ingen idé jag skriver det här. Fööööööör internt för att det ska uppskattas av andra - grymt gulligt dock ;P
Min mat blev godkänd, egenmarinerad karré, hasselbackspotatis och en fräsch sallad.. och SÅKLART, tsatziki. Mums.
Nu blir det tjejkväll, jag och Emma ska hänga gäng ;P
- es una locura en el amor -
♥
- 29 januari 2009
Nu börjar det ordna upp sig, hemsidan är åtminstone uppe. Bra eller ej, känns lite skitsamma. DEN ÄR UPPE IALLAFALL!
Gästboken funkar inte än, så det är bara att glömma kritiken for now.
Sjujäkla seg dag annars, jag och lilla draken är hemma och glider. Boyaa.
Det är något särske som röker i trapphuset, känns läge för en ny arg lapp, det kan dom ha. Biatches.
..
- 20 januari 2009
Jag är skitkass på att uppdatera.
I December var det, jul.. hata julen. Äntligen över.
Man firar att Jesus dog, eller var det på påsken kanske, för min del kvittar det. Jag köpte bara julklappar till lilla draken och min brorson, de enda 1337-människorna i min släkt. Nästan.
Firade jul på typ tretton olika ställen, jättemysigt varenda gång. Får kramp i käkarna av allt fejkat leende, socialt accepterat..
och förmodligen vad folk väntar sig - åååååååååhvadmysigtvihardet. Fast,, en sak var bra med julen, min käre far var tvungen att klä ut sig till tomten.. mot sin vilja.
Snorisarna måste tvunget få besök av tomten på "julafton", det är ett måste för att föreviga julkänslan, trots att det var på annandagen.. och alla redan slängt ut allt julpyssel och livsfarliga ljusstakar från rusta som fattar eld bara man lutar sig mot dem
.
Efter min fars mystiska försvinnande dök det upp en buskig karl utanför altandörren, vitt skägg.. som satt på sniskan, varav hälften av det vita fejkluddet verkat fastnat i munnen på "tomten". Han rosslade lite gubbigt i sin rosa morgonrock, som förmodligen varit röd engång i tiden. Ungarna blev lyriska, snacka om låga förväntningar på THE Santa.
Alla gapskrattade utom tomten, han skämdes förmodligen. Men helt klart den bästa tomten jag mött i mina dagar. Med halva skägget i munnen, och de vita bomullsögonbrynen glidandes nedåt lyckades han iallafall läsa på ett par paket, såg helt klart ut som att han vred sig av okomfort i sin outfit, stackars tomten.
Jag tror mina kära syskon filmade spektaklet, skall se till att lägga upp en film här inom kort. Vore synd att inte dela med sig av ett äkta julfirande med hela familjen, i all ära.
Jag och karln är inte längre, förresten.
Nu är det jag, draken och hundarna mot världen.
Så var det nyår, jag satt hemma i min ensamhet med hundarna. Visste inte hur den lilla bruna skulle ta smälleriet, så det kändes lika bra. Jag avskyr kommersiella högtider, nä, jag är inte bitter. Inte alls.
Hunden tog det bra, lite väl nyfiken bara.. med tanke på att han satte full fart mot de färgglada prylarna på himlen, lyckligtvis har han blivit av med sina vingar, och gälar - vilket gjorde luftfärden relativt kort. Den röda reagerade inte ens, det stärker mina misstankar om att hon skulle vara döv. Det förklarar varför hon inte hör mig när jag ropar på henne. Eller så är hon bara tjej. Siri-häxan-surtant.
Jag har rännt runt en del på sistonde, dock inte i smutsig bemärkelse, tyvärr. Utan mest på roadtrips runt i landet.. roadtrips ger själslig ro. Förutom det faktum att jag körde ihjäl en ljusbrun fluffig liten kanin, och ett rådjurskid. Det blev inte så mycket kvar, av någon av dem. Lyckligtvis blev det inget märke på bilen.. som märkligt nog tog sjujäkla mkt skada när jag köttade in i en kråka på E18 i somras - hela lyktan sprack, antingen var det en taskig vinkel på fågeln.. eller så var han lite övergödd. Naturligtvis en HAN, en kvinnofågel hade knappast intresserat sig för en snygg familjebil i hög hastighet.
Jag tänkte göra mig en hemsida att lägga över bloggen på, det gick svinbra.. tills jag drog på mig virus en sisådär sjuhundratrettiofyra gånger. Inte okej.
Jag låter tiden utvisa resultatet av detta halvaktuella vilande projekt.
Jag orkar inte mer, håll till godo mina.. fåtaliga groupies.
BOOYAAAA!
..
- 9 december 2008
"Hej igen!
När jag var in och tog ut kontoutdrag åt dig så gjorde jag ett misstag med
att jag spärrade ditt certifikat till internet.
Förlåt så jätte mycke.
Hälsn xxx
Handelsbanken Kolbäck"
Kompetens i sin absolut bästa form.
..
- 3 december 2008
När man går ut med hundarna sista svängen innan läggdags ska det helst gå så snabbt och smärtfritt som möjligt. Total lycka är om båda hundarna kissar och bajsar på direkten, för att man fortast möjligt ska kunna gå in och lägga sig med gott samvete.
Ikväll gick den smärtfria biten inte riktigt som önskat.
Båda hundarna kissar, suveränt. Hund nummer ett bajsar (stort A), bara one more to go.
Miljömedveten som man är plockar jag helst båda hundarnas bajs i samma påse.. eller kanske för att jag är för lat för att plocka upp, knyta ihop, gå tills soputrymmet och slänga påse nummer ett i tunnan,
- för att inom kort behöva göra om samma procedur igen.
Därför plockar jag upp hög nummer ett och inväntar hund nummer två’s bajsande - det mindre skojiga i det hela är att vänta med en halvöppen luktande varm bajspåse i handen tills hund nummer två.. gör nummer två. Naturligtvis bör det ske inom en snar framtid för att det ska kännas värdefullt.
Där står jag med en halvöppen luktande varm bajspåse och väntar på att hund nummer två ska göra sitt, men nej - han kommer på att det är dags för ett bullefnatt*.
*För icke-hundmänniskor kan det beskrivas som följande; Hunden sätter nosen i backen, fnyser till, flyger rätt upp i luften med alla fyra, sen kan man - om man anstänger ögonen riktigt ordentligt - ana att det faktiskt är en riktig hund som i raketfart studsar, snurrar, voltar, gör burnouts på gräsmattan, runt, runt, upp, ned, runt, åt sidan, runt.. i kopplets fulla längd - i överljudshastighet. Milt uttryckt.
När detta fenomen inträffar är det väldigt smittsamt, som att inte en hund med bullefnatt vore nog - två hundar med bullefnatt kan, för en trött och grinig matte med en halvöppen luktande varm bajspåse i handen, helt klart vara "liteförmycket" just den tiden på dygnet.
Såhär i efterhand kan jag meddela att båda hundarna har bajsat, vad som sedan hände med den halvöppnade bajspåsen i tumultet låter jag vara osagt.
..
- 1 december 2008
Klockan är närmare två och jag har precis sett klart på en helt underbar film; Wall-E.
Åh vilken mysig film, helt klart sevärd.
Idag har varit en lång och tung dag, spenderat större delen av dagen i sängen, inte mått allt för bra. Nu är det betydligt bättre, och allt kan bara gå åt rätt håll.
Idag är första gången på över ett par år jag haft ro i kroppen att öppna en bok.. en bok liksom. Samma med film, jag har inte kunnat titta på tv eller film ensam - inte haft ro i kroppen att sitta stilla och koppla av. Nu ikväll har jag tom sett två filmer. Det känns bra, riktigt jäkla bra.
Första advent, lilla draken är hos micke, jag har rotat fram julkartongerna i förrådet men inte plockat upp något ännu. Tänkte vänta tills imorn då hon är hemma.
Julen har mest varit en tid för stress och ångest, min familj och hela bonusfamiljen - alla ska ha julklappar, och alla skall man fira jul hos. Julafton hos en, juldagen hos en annan, annandag och dagen därpå blir också julfirande för att alla ska ses och umgås. Inte nå krystat sällskap, inte alls.
I år ser jag faktiskt fram emot julen, det var längesen jag gjorde det. Det är wilmas jul i år, det är bara hon som får julklappar.. och min brorson såklart. Julen är till för barnen, tonåringarna är det inte ens värt att köpa ngt till, har man inte råd med en ny i-pod eller spelkonsoll så ska de ha pengar istället. En skogaholmslimpa och en deo, det skulle förmodligen vara till mer nytta. Det kan dom fan ha.
Jag och lilla draken ska baka lussebullar och pepparkakor, tänkte bjuda hem min mamma, wilmas farmor, plastfarmor och gammelfarmor på julbak och pyssel. DET är att umgås för att det är trevligt, dricka glögg och kasta lussebullar på varann.. det går de säkert med på - gammkärringarna ;)
Helgen har varit bra, riktigt mysig faktiskt.
Nu är det sent, jag ska sova..
..ska bara lösa detdär jäkla korsordet först. hurihelvetekanmangöradetsåförbannatsvårt?!
Livet rockar, och snart är det jul.
Love peace n understanding - ride on bitches.
..
- 18 november 2008
All min kärlek till mina föräldrar.
Mamma & Pappa - kan inte tacka dem nog för allt de gjort för mig.. och gör än idag.
Inte nog med att det är tack vare dem jag lever, jag kunde aldrig haft en bättre uppväxt, bättre förutsättningar eller bättre värderingar i livet.
Under en tid tog allt en vändning. Jag ljög, svek, manipulerade.. och sårade dem otaliga gånger,. ingenting de sagt eller gjort hade kunnat ändra på allt som hände då. Trots det fanns de vid min sida hela vägen, med all kärlek och stöd jag inte alltid förtjänade. Jag förundras deras styrka och sanna vägran att ge upp hoppet på sitt barn.
Idag - på gott och ont - har allt som varit gjort mig till en bättre människa.
Den mest betydande faktorn för allt är mitt barn, genom henne förstår jag äntligen vad sann kärlek är. Vad är världsliga ting i jämförelse med min dotter? Ingenting på jorden skulle få mig att överge hoppet om henne, för henne skulle jag ge mitt liv, min själ.
Jag påminns allt oftare om hur viktiga mina föräldrar är för mig, och hur värdefullt deras närvaro och stöd alltid varit. I mot- och medgång sörjer de och glädjs med mig, alltid. Och aldrig, aldrig slutar de tro på mig.
Utan dem vore jag ingenting - all min kärlek till dem.
..
- 12 november 2008
Nu blev det ett slut på blogguppehållet, för dagen.
Fråga mig inte vad jag pysslat med under tiden, för det vet jag inte ens själv. Lite under jorden och lite på sidan av, jag har inga fötter på jorden.. alls, det gör inte så mycket. Stabilt är tråkigt, labilt är trendigt.
Jag har slutat smygröka, det förtjänar nog dagens applåd. Förmodligen för att långt ifrån alla visste om det, vilket lär bli ett rätt bra betyg eftersom grejen med det hela var själva smygandet. Alla mina vita kameler till migsjälv.
Mindre bra; jag har gått över till något som är betydligt mer otrevligt, för att inte tala om okvinnlighetspoängen jag samlar på mig; snus. Eller, snus och snus.. Catch eucalyptus som det så käckt heter, pyttesmå tjejsnusar som smakar mint.. tills de blir slemmigt bruna och äckliga som all annan barrig jägarsnus. HÖG kvinnlighetsfaktor på det. vem vill inte hångla med en snusande tjej liksom? Tänk om blondinbella hade en stor baksnus under läppen, då jäklar hade det blivit trendigt att leka jägare. Alla jägare snusar, för de som inte visste det.
Jag är lite äcklig, men jag är så trygg i migsjälv så det gör inget. Förresten känner jag mig så ful och tjock, jag måste nog banta en sisådär tjugotre kilo för att passa in bland alla top notch-människor. Sen kan jag köpa en catwomandräkt och graciöst glida runt i foppatofflor och rinnande snus.
Jag har precis gett mig in i den avancerade hemsidevärlden, med all min fritid vore det nästintill halvsynd att inte åstadkomma något vettigt i cyberspace.
När jag ringt och terroriserat tele2's kundtjänst en sisådär 7 gånger lyckades jag skapa någon form av konto, till min TYP stora förvåning hade jag ett lösenord som inte var 100% säkert. Nu måste jag byta ut mitt lösen på alla sidor jag nu använt ett lösenord för att komma in. I ärlighetens namn, hur kan "password" vara ett osäkert lösenord? Man upphör aldrig att förvånas.
Idag önskar jag mig minst en miljonvinst på triss. önskaönskaönska.
..
- 21 oktober 2008
I morse fick jag en ny form av väckning, lilla draken klättrade upp i min säng fullt utrustad med gummistövlar och regnjacka, inte helt förvånande hade hon håret fullt med tvål - "flytande Palmolive fruit essentials", för den som undrade vilken sort. Hon luktade helt klart gott, om än lite kladdig.
Med tanke på att mitt larm ringde en sisådär 28sekunder senare blev det genast lite bråttom.
In med en sprattlande unge i duschen, hon var mest upprörd över att "gummiskumlarna" fick lov att vänta i hallen under tiden. När hon var färdig var det min tur, på med min absolut snyggaste outfit - träningsbrallor och munktröja, typ top notch.
Det absolut bästa med att vara stressad är att man verkligen får med sig allt man behöver, utan att glömma något.
Jag hann ungefär en halv trappa ned när jag kom på att jag har hundar som kanske vill gå ut, det kunde kanske vara en god idé att ta med dem.. som jag i vanliga fall brukar göra. Inte lätt att hålla reda på allt.
Hundarna låg kvar i sängen och snarkade, fick knuffa på dem och dra två yrvakna slögrisar ned från sängen.
Powerwalk med en skuttande dotter till dagis, gick en sväng med hundarna, kom hem.. naturligtvis satt nycklarna kvar i dörren. otippat.
Nu är det frulle, jag ska se över mina missions för dagen och lägga upp en plan för resten av veckan. Om jag kommer in? Hah, jag kommer knappt ut.
..
- 18 oktober 2008
Jamenellerhur.
Har varit på äventyr i helgen,. eller minisemester kanske man ska kalla det. Lite halvspontant sådär, och riktigt mysigt.
Kul att göra något annat ibland.
Nu är jag tröttast på jorden, märkligt vad lite luftombyte kan göra ;p Dessutom har jag fått bekräftat att jag snarkar.. den korta stund på dygnet jag nu råkade sova. Det kan omöjligt stämma, det är bara stora håriga karlar som snarkar, kanske någon enstaka tjock mormor också.. ja, jag vet inte, hemskt är det i allafall. Att sova med öppen mun och dregla är nästan snäppet bättre i sånafall. Meeeeeeen, man kan ju inte vara helt och hållet perfekt, så är det ju bara.
Precis hämtat hem lilla draken från Micke, nu ska vi laga middag, titta på bolibompa och sen bada skumbad - med alla 702 plastgrodor och ankor. Det är märkligt hur leksaker kan föröka sig så snabbt..
Livet är en sexuellt överförbar åkomma.
..
- 13 oktober 2008
Då var det måndag igen, typ den 1277'e måndagen i mitt liv. Det känns upplyftande, verkligen.
Mamma kommer hit idag, hon ska ge mig en symaskin. Hon tycker att jag ska sy, det skall tydligen vara bra terapi för själen. Ibland känns hon lite hippie-aktig. Jag kan ju alltid sy hundtäcken annars..
..
- 3 oktober 2008
Jag hatar skogen.
Någon fick den superbrighta idén att åka ut i skogen och plocka svamp, det är ju supermysigt att traska runt i trollskogen bland mossa och granar.. njuta av lugnet och den friska luften.
troligt.
Jag, lilla draken och Micke åkte till värsta bästa svampskogen, en sån öde en som ingen annan snott svamp i. Jag körde på en fågel längs vägen, det var säkert en mes. Väl framme visar lilla draken sin absolut grinigaste sida och gormar på alla grenar och stenar som ligger i hennes väg, ramlar omkull i mossan vartannat steg och bara hatar världen. Hundarna rullade sig i älgbajs, jag som inte ens visste att det fanns älgar här. Jag stukar foten i nå jäkla grotthål och biter mig i tungan. Micke fastnade i alla grenar, suckade högst i hela världen och var lika munter som sin dotter.
Positivt med utflykten var att vi fick komma ut och få lite friskluft. För att inte tala om ALL svamp vi hittade.
Det negativa var allt gnäll, det gråa pissvädret, alla miljarder fästingar som kryllade på hundarna, barr och spindlar i håret, att jag nästan tappade bort bilen, frös om fötterna och fick nå brunt slemmigt gojs på ena handen.
Men som sagt, det var otroligt givande - och kändes VERKLIGEN värt mödan för ALLA de kantareller vi hittade.
..
- 2 oktober 2008
Har badat och lagt lilla draken,
hon sprutade schampo i mitt öga, trilskades vid tandborstningen och vägrade få håret kammat.
Sen låg vi i sängen och pratade och sjöng.. om 11 små troll ungefär fyrtiotre gånger.
Om lycka gick att definiera - skulle hon vara själva ordets innebörd.
vackraste vackraste.
..
- 18 september 2008
Alltså, jag är inte den som är den, men.. när det klart och tydligt står på madrassöverdraget att det skall tvättas i 60grader så förväntas man ställa in maskinen på, just - sextio grader. Det gjorde inte jag. Jag tänkte att 40grader skulle räcka för att få bort 8månaders hudavlagringar, sexspår och kvalster från bäddmadrassen jag köpt av en finnig tonåring.. vars pappa hade en corvette i garaget. När jag då skall pula in skumgummimadrassen i överdraget är det uppenbart att det inte kommer gå vägen, madrassen har blivit STÖRRE(!). Det måste vara så, för det stod ju klart och tydligt att det skulle tvättas i 60 grader.. då kan det omöjligt krympa vid 40grader.
Jag slipade min OBH-nordica kökskniv och satte igång - jag kapade bort en decimeter av det förbannade skumgummit. Det blev rätt så bra, måste säga att jag är lite nöjd med migsjälv och min uppfinningsrikedom. Jag är övertygad om att - hade det varit en person av manligt kön hade denne med våld mosat (se köttat) in den stora stora madrassen i det lilla lilla överdraget. Men inte jag, jag är så sansad och agerar med eftertänksamhet.
Nu ska jag skruva isär sängen utan att svära en enda gång.
..
Vilken tur att jag har tvättstugan idag.. stulen tid eller ej. Min randiga lilla hund har bajsat på alla bäddmadrasser i sovrummet - jättemysigt.
Han tyckte uppenbarligen att det var en god idé. Ska han nödvändigtvis bajsa inne precis efter promenad så kan han väl åtminstonde göra det på balkongen. Så kanske det ramlar ned till grannen..
Mötte precis en tant i tvättstugan, en annan tant än surtanten. Hon var tjock (förlåt, otroligt låg ämnesomsättning - obefintlig kanske..) och hade enorma taxöron.. hur jag vet det? Jo, hon hade nämligen bara en t-shirt på sig. Urtvättad och halvt genomskinlig. Hon stod barfota och utan byxor, i sin genomskinliga tröja och stirrade på mig.. Bredvid henne stod en unge, en sån unge som tillhör kategorin - "visomharstorasnorkråkorsynligainäsan". Hon stirrade lika läskigt på mig.
tanten utan byxor frågade om hon fick låna en maskin, det fick hon inte. Sen ändrade jag mig eftersom hon såg så läskig ut, hon kanske vet vart jag bor.. Då slutade hon stirra, alla nöjda och glada.
När jag ändå är på skrivhumör kan jag nämna att morgonrundan med hundarna var som vanligt, förutom att vi mötte en lite lurvig chihuahua. Den skällde hysteriskt.. otippat. Kvinnan som befann sig på andra änden av kopplet log vänligt, fast mina hundar - den lilla randiga - skrek av glädje. Bokstavligen skrek. Siri satt fint vid min sida.
Jag bad om ursäkt, sen berättade jag för Bentley att den lilla hunden kanske inte ville leka med honom. Kvinnan skrattade och sade att det var plutthundens fel, "Han skäller och hetsar upp alla hundar vi möter, det är jag som ska be om ursäkt." Underbara kvinna.
Ingen panik när hon mötte två söta små "kamphundar", hon lyfte inte ens upp sin lilla hund, skrek och vevade med armarna. Är mäkta imponerad, jag ska sluta ha fördomar om tanter med småhundar. Hon gjorde min dag.
..
- 15 september 2008
Har tvättstugan, tre proppfulla ikeapåsar med tvätt..
jag är så varm.
Är sjuk.. har brutit ryggen och hostar blod. ..eller förkyld, men det är synd om mig.
Jag har slutat smygröka, och ska gå ned 20kg på en vecka.
HELLOO NATURDIET.
Wilma har prickar i ansiktet, jag har googlat på vattkoppor, röda hund och svinkoppor..
På vårdcentralen var de övertygade om att det var myggbett - defattarjuheltklartingenting.
Nu är hon på dagis, fröknarna trodde också på myggbett. Jag är så dramatisk, hon kommer smitta hela dagis,
dagistanterna vill säkert bara ha ledigt pga att alla barn är hemma och sjuka.
..
- 27 augusti 2008
I morse väcktes jag av ett knaprande ljud från köket,
mycket riktigt var det så illa som jag befarade..
Dottern hade klättrat upp på en stol och stod och knaprade katternas torrfoder.
"Så får man inte göra, det är usch, och katterna blir ledsna när du äter upp deras mat."
Hon kramade Torsten och sade förlåt och att det inte var meningen,
hon är så duktig. Sen borstade vi tänderna, jättelänge.
Iväg till dagis med en kattmatsluktande dotter,
fick förklara för dagispersonalen anledningen till att hon kanske inte skulle äta så mkt frukost.
De har varit med för, alla barn äter kattmat, försökte dem inbilla mig.
Dotra är 2½år, förutom att hon äter kattmat så kan hon rita huvudfotingar, prata mycket bra för sin ålder,
vänta på sin tur vid yatzy, skaffa sig en bästa kompis, rymma i affärerna, kramas och säga att hon älskar mig,
ge mig hjärnblödning och träna hundarna på en light-nivå.
Hon är så underbar.
Kom precis ur sängen, tog mig en liten lur sådär innan lunch - och tvingade upp hundarna att ställa upp som huvudkuddar.
När jag vaknade fick jag en smärre chock. Mina två enuck-tigrar, Torsten och Ville - ligger ihopkurade tätt intill hundarna.
De som hatar hundarna, har kört ignorera-metoden 24 timmar om dygnet i typ två års tid.
Så ligger de nästan och hånglar med hundarna, jäkla katter att vara lömska. Men det gjorde mig lite lycklig. Mycket lycklig.
Jag tog en sväng på fälten med odjuren i morse, Bentebent är snabbare än råttan - helt sjukt.
Men det är bara för att han älgar fram, som den älg han ser ut som.
Dessutom börjar han bli stor nu.. Han stannade över en kissfläck och tuggade, saliven rann.
Liksom analyserade löpkisset i gommen, åh, jag blir så stolt - min stora kille.
Kastade lite pinne mot jordgubbsplantagen, hundarna såg ut som lermonster efter det..
Körde lite halvt omotiverad träning på bruksplanen, Siri klättrade lite på ställningen medan Bentebent letade bajs att äta.
Ikväll ska jag dra lite kätting med Siri och selträna Bentebent,
han blir så lycklig när han ser selen, den är lika med frolic. BOYAA.
over and out.
..
- 26 augusti 2008
Vaknade strax efter klockan 6 i morse, min kära dotter fick igång sin keyboard på maxvolym.
Rock on.
Någon hade vält ut hela pärlburken på vardagsrumsgolvet,
och efter att ha plockat ihop dem saknades det typ en tredjedel.
Senare idag fick jag på köksgolvet ett solklart svar på vem som äter plastpärlor nattetid..
Den lilla randiga är under stark misstanke, baserat på en pärlbajshög.
Tog en promenad med hela gänget på morgonen,
underbart att gå i skogen och kunna ha dem lösa.. hundarna alltså
- dottern släpper jag inte många meter.
Mötte en stor ful best, kan ha varit en hund.
Mina kom på inkallning, vilket inte den stora besten gjorde.. han travade emot oss.
Jag orkade inte vråla speciellt länge, så jag kastade en pinne mot honom. Jag vet, kanske inte det bästa föremålet.
Men jag träffade honom i sidan - BOOYAAA.
Mina ville leka med pinnen, otippat. Besten sprang till skogs, Tack och lov.
Siri fick dra kätting på hemvägen, duktiga råtta.
Sen möter jag besten igen, med ägaren i släptåg.
Jag var lite otrevlig - sen var allt sommaräng igen.
Ikväll blir det en cykeltur med råttan.
..
- 12 augusti 2008
Jaha, då var semestern slut.
Vad har då hänt sedan sist? Bra fråga.
Jag har haft semester helt enkelt.
Just nu har jag en klump i magen, en stor sådan.
Jag vill saker. Halvomöjliga saker.
I natt har jag sovit uruselt, vaknade 03.23, sen dess har jag legat och klurat på livet. Försöker reda ut lite tankar och känslor om allt och inget, funderar på vad jag ska göra resten av mitt liv. Bada badkar är kul. Laga mat också. Att föda barn för skojs skull känns lite väl klämkäckt, förresten är det inte speciellt kul - mest fränt, så gör det lite ont, typ mestontihelavärlden. Ja, jag vet inte.
På nyheterna säger dom att det ska regna, det känns upplyftande, really.
Igår åkte jag tåg, tjejen framför mig såg ut som en tvättäkta estet och läste "verbal judo" - är jag hemskt fördomsfull om jag drar slutsatsen att hon var superfeminist?
Kontorskillen i kostym med portfölj läste boken "snabba cash", jag undrar om han berättat för sin flickvän att han egentligen är vårdbiträde på typ hospice..
Tanten bredvid läste en Läckberg-bok, hon kändes lite för gammal för den typen av bok, jag misstänker att hon bara tittade på bilderna, framsidan typ.
Nu ska jag åka och hämta min lilla drake, hon befinner sig för tillfället hos sin mormor. Jag har med mig en giraff åt henne, dottern alltså. En stor, söt och lurvig giraffliknande giraff, jag hoppas hon blir glad.
Sen ska det hälsas på nya dagisfröknarna, nya avdelningen heter Grottan, jag hoppas verkligen att barnen inte försvinner där inne.
Nu ska jag ta min giraff och bege mig.
All kärlek åt de som förtjänar den.
..
- 27 juli 2008
Kan för allt i världen inte förstå hur människor kan använda sig av vax i hårborttagningssyfte, när det finns typ rakhyvel.
Jag som är så retro har aldrig provat vax, men sommar som det är.. Ludna ben i kjol känns lagom hett.. och slipper man hålla hårlösheten konstant under fyra veckors tid så känns det helt klart värt ett försök.
Jag köpte veet wax-stripes. Det tog mig ungefär tre smärtsamma försök innan jag fick grepp på tekniken, när jag efter mycket om och men lyckats skalpera hela högerbenet så var det inte med glädje jag såg fram mot plågeri av det andra. Hela högerbenet var nog en överdrift, underfär hälften av alla strån satt kvar, kanske lite luggade med kluvna toppar.. but still there.
Efter lite övervägande kom jag fram till att jag nog låter bli nästa ben, det gjorde ont, tog tid, var kletigt och irriterande. Ett vaxat ben är mer än nog.
- Vilket förhoppningsvis leder till att jag bara behöver raka ena benet i fyra veckor framöver, lite lyx i slutändan ändå.
Ja, veet-vax är helt värdelöst, alla mina svarta kameler till det.
..
9 juli 2008
Jaha.Då kanske det var dags för en liten uppdatering.
Jag har tillbringat ett par dagar i stockholmstrakten för att deltaga och agera funktionär på världsutställningen, mycket trevliga och innehållsrika, men långa, dagar.
Siri fick en slät 1'a (Very Good) på world terrier med kritiken; "A bit small but compact female. Correct bite, head could be better, a bit long paw. Good chest, nearly correct topline, big eyes, loose elbows, in the moving a bit narrow in front."
- och en 2'a (Good) på world amstaff, "Bully in type, but to narrow. Head to narrow. Eye ok. Ear large. Straight front, rounded topline. Step croup. Ok tail. Could use legs better. Character and condition ok."
Jag är mer än nöjd med en etta som bäst, hon är inte mer rastypisk än så, dessutom var det världsutställning.
Jag behöver nog inte nämna att jag tappade kjolen och linnet mitt i vänstervarvet, jag bjöd på det.
Sen bar det av till göteborg, Karlskrona och SM-kval i weight pull, trodde jag. Efter två heldagar på världsutställning, fem timmars tågresa och en sjujäkla varm sommardag så ställde jag upp min hund framför vagnen på banan.. och där stod hon. Ja, hon stod verkligen, sådär SUPERSTILLA som bara hon kan. Nä, ja ä int bitter. Jag ville bara lägga mig och grina, men det kunde jag inte.. benhård som jag är så krängde jag bara min hund på blocket.. i tanken. Jag var inte i närheten av nöjd, 65mil sådär helt i onödan.. det kändes lite sisådär.
Det som var bra med den dagen, förutom de 700kr av världsutställningsavgiften jag kastat i sjön för wp-tävlingen, var att jag sålde 200st lotter för swb karlskronas räkning - jag råkade nog sälja min värdighet och min själ på vägen. men sånt händer. Jag anmäler mig frivilligt för all lottförsäljning i framtiden, det var min grej, helt klart.
Ja, min hund är ful och är oförmögen att dra, men jag älskar henne ändå.
..
23 juni 2008
Jag vill hänga ut folk, men gör det inte för att jag är så jäkla snäll.
Det finns inget värre än feta djur, både katter och hundar - det är djurpågeri på hög nivå. Jag ser hellre en mager hund än en fet hund, just av den anledningen att det finns väldigt få magra hundar i vårt land.. och en mager hund mår med all säkerhet bättre än en fet hund.
Idiotägare som tror att de gör hunden en tjänst genom att trycka i den korvar, sötsaker och rester. Naturligtvis blir hunden glad när den får mat, det är en djupt rotad instinkt att äta såfort tillfälle ges, eftersom den inte vet när det finns mat nästa gång. En glad hund smittar sin ägare med lycka, vilket i sin tur gör att den korkade ägaren matar sin hund för att göra den glad.
Det är ett under att hundarna överlever, men naturligtvis dör de många år tidigare än normalt pga de problem fetma orsakar.
Inte nog med att västvärldens människor göder sigsjälva, de måste tvunget förstöra livet för sina stackars djur också.
Här där jag bor finns det folk som göder sina hundar, jag förutsätter att det är av välvilja och okunskap. Vilket gör att man ändå måste fråga sig; hur i helvete kan en hund med begränsad rörlighet pga fetma vara lycklig? Jag måste fråga ägarna till labradoren nästa gång jag möter dem ;)
Nästa irritationsobjekt - Ungar med napp.
Förra veckan var jag på IKEA, framför mig dyker det upp en liten pojke i 5-6årsåldern - helt klart överviktig (stackars barn), inte nog med det.. Han springer runt med napp i munnen. Jag kan inte låta bli att stirra, jag tycker det är illa nog att barn över 2år har napp i munnen när de inte sover med den. När de sover, okej - men inte utomhus, och definitivt inte när de springer omkring och leker. Jag stirrade först på ungen och sedan på mamman, hon log stolt över sin överviktiga snart skolmogna son med napp i munnen. Jag klämde fram ett "herregud.." och gick därifrån.
Kritiserar man människors barnuppfostran och djurhållning är det som bäddat för världskrig, ingenskakommaochsättasigpåmigochmittsättattfostra. Tycker det ser vidrigt ut. Vuxna människor som låter sina barn bestämma själva, man kan bara tänka sig hur den stackars pojken kommer se ut om ett par år. Tjock sockermissbrukare med sneda tänder, och det är enbart föräldrarnas fel.
Jag är inte en perfekt förälder, långt ifrån. Jag varken bakar bullar eller gör snygga pannkakor, men det handlar om sunt förnuft och sunda värderingar. Alla barn tycker om sötsaker, sötma ger en lustkänsla, dvs lyckligt barn - är det en anledning god nog att stoppa i småbarn onyttigheter? Vad är det för fel på frukt? Min dotter får varken kakor, saft, läsk, bullar, glass eller godis.. hon är 2 ½ år. Folk tycker att jag lever med orimliga krav, "stackars barn".
Möjligt, men hon är lycklig - jag undrar hur det kommer sig?
Jag får medge att folk kan vara överviktiga och feta av många orsaker, jag vet inte bakgrunden. Jag är själv lite överviktig. MEN, de som trycker i sina ungar flottig mat och en massa sötsaker har jag inte mycket till övers för.
..
11 juni 2008
Jag vaknade lite smått förvirrad, det var iskallt i sovrummet.
Kikade på klockan, nä.. vi var inte ens försenade till dagis och lilla draken sov fortfarande. Sovrumsfönstret stod på vid gavel och det regnade och blåste storm utanför.. jag kröp ned under täcket igen och somnade om.
Vaknar en halvtimme senare och är blåfrusen. Glömde stänga fönstret, darn liksom.
Masar mig ned för trappen, huset står fortfarande kvar - pustar ut lite grann. Det är ändå oroväckande tyst. Kikar in i dotras rum, ingen liten snoris i sängen.. kikar in i köket, ja, där sitter hon.. den ljuvliga.. lilla..
Lämnar man viktiga papper på köksbordet får man faktiskt skylla sig själv, speciellt när man gör det i närheten av en stor svart spritpenna. En spritpenna som även under mycket märkliga omständigheter lyckats sätta sin prägel på den tidigare helvita köksskänken, detta i form av små svarta spritpennekrumilurer.
Någon som vill köpa en nästan helvit vitrinskänk i vitbetsat furu?
Dessutom var lilla draken svart i ansiktet, vid närmare titt kan jag konstatera att det inte är spritpenna, det är något helt annat. Vilket genast gör mig lite mer orolig för vad hon mer hittat på. Ja, det var bara vattenfast mascara. Nog för att smink och mode går ned i åldrarna, men att börja sminka sig som tvåochetthalvtåring känns lite i överkant. Imponerande dock att hon utan spegel lyckats måla båda ögonbrynen och halva pannan.. en bedrift i sig.
..
10 juni 2008
Jag satte mig med lilla draken i soffan och tittade på bolibompa, vi sjöng med till byggare bob-soundet och myste med filten. Det finns verkligen inget mysigare än att gosa med henne.. Hon säger "ååh, min mamma" och lägger sina goa små armar runt min hals och vilar huvudet mot mitt bröst. Hon är stor tjej nu, snart 2 ½ år, inte ofta hon blir mammig och vill sitta i knät numera.
På mornarna går hon upp själv och donar med sitt, hon kan allt själv, precis allt. Märkligt detdär.. min självständiga underbara lilla tjej.
Jag har inte sett min granne på länge, så ser jag henne idag.. eller, rättare sagt hennes mage. Hon är helt klart på tjocken, och vilken fin mage. För en kort sekund blev jag hemskt avundsjuk och önskade att jag hade en likadan.. sen kom jag på hur ont det gjorde och viftade bort tanken. Men ja, det sitter en liten hysterisk fertilmupp i mitt bakhuvud och psykar mig.
Jag tog med hundarna när jag hämtade lilla draken på dagis, lilla brun jagade allt som flög i hans väg. Det underlättade inte direkt att det blåse en sisådär sjuttio sekundmeter med både löv och annat skräp. En stor röd gris som gick så fint och en liten brun randig som for som en guttaperka åt alla möjliga håll.. men ja, det såg säkert proffsigt ut.
Min mentala och emotionella status är inte i sitt esse idag. Känner en grym tomhet.. en klump i magen och är onödigt nära till tårar. Men skam den som ger sig, det är bara att bryta ihop och komma igen.. för visst är det väl så?
..
10 juni 2008
Jag har precis handlat fläsk och rårörda lingon, det blir nämligen raggmunkar i kväll. bonnemat.
Vad har hänt sen sist då? Jag har varit på summercamp och roat mig - bott i husvagn, grillat, bränt mig, socialiserat, lekt, kånkat runt på valp, tränat hund, nästan badat, promenerat, släpat kätting, lyssnat på liveband, erövrat yxbacken ett par gånger, blivit diskad på tävling, ätit hamburgare till förbannelse, druckit kopiösa mängder premier-vatten med citronsmak samt skaffat mig ett gäng nya favoritmänniskor.
Av detta har jag numera erfarenhet och vett nog att fortsättningsvis aldrig någonsin mer bada i handfat, aldrig mer använda backspeglar med noll passform, aldrig mer delta i sanning och konsekvens, aldrig mer backa med husvagn, aldrig mer kissa på elstängsel, aldrig mer vara ytlig och aldrig mer packa ned så mycket prylar för en så kort semesterperiod.
Suverän lösning för husvagns-backspeglar som inte passar.
..
4 juni 2008
Jag jag fick en superbright idé.. för effektiv bränna smetar man in magen med barnolja..
nu är jag mest olycklig, och aningen bitter.
Jag kan inte röra mig, har förmodligen en första gradens brännskada på buken.
- så går det när man är likblek och gör ett tappert sistaminutenförsök att bli brun.
Jag stannar där.
..
Åh vilket väder och grillen står på max, jag står för steken, ta med bärs och snacks.KAAAAAAAAAAAAAMPHUUUUUUUUUUUND.
Nu vet jag inte riktigt.
Jag vaknade av att lilla draken donade på nedre plan, hon har mycket fuffens för sig den lilla snäckan.
Mitt absolut största misstag var att lämna min mattebok på skrivbordet, en sån snordyr mattebok naturligtvis, hon fyllde den med vackra kladdkritefärger - precis hela boken, kanske missade en sida eller två, annars var konstverket väl utbrett.
Lämnade draken på dagis, skulle bara hjälpa henne av med skorna då hon greppar min kjol för att hålla balansen.. Jag hade inte knutit om snöret så noga, så där stod jag med rumpan bar i kapprummet på dagis. Lyckligtvis hann jag dra upp den på en hundradels sekund, men draken var helnöjd och upprepade fnissande; "mamma är lite naken" hela vägen in till alla barnen och frukostbordet. Dagisfröknarna log lite halvt.. inte vidare hjärtligt om jag får säga som så.
Idag var jag för ovanlighetens skull oerhört glad över att det inte var någon ung snygg pappa i kapprummet samtidigt som oss.
Nu kan den randiga lilla grisen "sitt" och "ligg", och vilken underbar kontakt sen. Ja, han blir helt klart en lydnadskille. Lite sävlig kanske, men han är ju bara ett litet kompakt marsvin än så länge..
Råttan fick löpa efter boll, hon tycker det är kul - osedvanligt kul. Lite mani över det, inte stress, bara lite lätt mani.
Vaccinerade dem båda igår, brindle-marsvinet fick en liten cocktail inklusive kennelhosta, naturligtvis, och råttan fick rabies.
Inte rabies i sig, utan vaccin mot rabies. Lite jobbigt annars.. kanske.
..
2 juni 2008
Det var mammas 50årspresent, ja, hon är så gammal. Vi var nästan hela familjen, och lite fler ändå.. Min första tur på islänning, men åh vilken härlig tölt. Kan lätt säga att det inte var sista gången, nästa gång blir det pass och full fart.
Mycket imponerad av min far som knappt suttit på en häst under hela sitt låååånga liv, han var helt lyrisk, slutar säkert med att han byter in HD’n mot en kuse.
Underbar dag, tack familjen ;)
Jag var mest nöjd för att jag kom i lillsyrrans jeans, hon är en sån tanig stackare - får säkert ingen mat hemma. Dom satt jättebra på mig, om jag höll in magen hela tiden och lät bli att andas.
..
28 maj 2008
Jag förstår inte varför byggjobbare måste äta matlåda #1 när vanligt folk har sin morgonfika, sen matlåda #2 när det är lunch.. så vet jag inte hur de gör efter det. Kanske för att de börjar så tidigt, men vem gör inte det liksom?
Varför kör samhallbilarna så långsamt? Varför har pensionärer båda händerna högst upp på ratten när de kör? Varför är det saltgurka på hamburgarna när hälften pillar bort dem? Varför är himlen blå?
Jag lämnade lilla draken på dagis, kom på att jag var två timmar för tidig.. frågade om det var okej eller om vi skulle åka hem igen. Vad ska de säga? Jag bad om ursäkt för att jag var så förvirrad. Fick ett par stycken "onda ögat".
Åkte iväg till ip och lämnade lilla brun och bilen i skuggan, sen weightpullade jag lite med råttan, hon drog 22kg kätting minst en km på varierande underlag. Tittade till lilla brun emellanåt, han låg och snarkade så skönt. Smidig liten krabat.
Sen fick de busa lite med fotboll och kampstock, lilla brun är tusen gånger mer föremålsintresserad än vad råttan någonsin varit.. han går loss på och försöker svälja både boll och kampstycke hela. 11 veckor är han nu.. och är jätteduktig vad gäller rumsrenheten - men liten skit i hörnen kan det bli ändå ;)
Solen skiner och hundarna är trötta, jag mår lite bättre idag. Lilla draken väckte mig med sin ljuva stämma.. sjöng hela registret hon lärt sig från dagis. Finns ingen som får mig att le så stort som hon, en evig liten optimist med ett sjujäkla humör.. mammas lilla tjej.
..
9 april 2008
När berget av tvätt växer, då man inte riktigt haft tid att tvätta, kan det tryta lite i strumplådan.
Det är då man får bita ihop och dra på sig de fula strumporna som annars ligger undanstoppade och bortglömda längst in i lådan.
Samma strumpor man i nödfall har underraggsockorna i ett par gummistövlar när man traskar i koskit, den typen av strumpor.
Idag hade jag ett halvsvårt beslut att fatta på morgonen, i strumplådan låg bara tre par strumpor - två par hello kitty av tjockare modell, som faktiskt blir lite tajta i mina skor. Det fick helt sonika bli det tredje alternativet - ett par röda och gröna strumpor med följande motiv; snögubbar, snö, polkagrisar, julgranskulor, julstrumpor och renar på. Inte riktigt mina favoritstrumpor. Men och andra sidan, vem skulle se dem?
Jag packade in barn och hund i bilen för att köra dottern till dagis. Snöblask hela vägen. Sådant förstör hela dagen.
In på dagisgården, glömde hennes ryggsäck i bilen, gick och hämtade.. de få sekunder jag stått med ryggen mot henne så hade hon tagit sin chans i vattenpölen orsakad av snöslasket, hon var dyngsur. Dyngsur och överlycklig.
In i kapprummet, tog av skorna innan skogränsen, in med dotterns blöta kläder i torkskåpet och hälsade på den trevliga finska städerskan.
Vid grinden står dotterns favoritkompis och väntar, jättelycklig.
Sen ser hon mina strumpor, pekar och vrålar. Två sekunder senare står det sexton fnissiga snoriga ungar och pekar på mina strumpor. En av dagisfröknarna måste tvunget kommentera mina juliga strumpor.
Där fick man för att man tog av sig skorna, innanför skogränsen.
..
5 april 2008
Högskoleprovet.. vilket jäkla kaos.
Satt bredvid en kvinna som hetsströk allt i textväg med en överstrykningspenna, var bra nära att råka välta bänken över henne. Av och på med korken hela tiden.
Karln som satt framför mig såg ut som hulken, fast med något ljusare hy.. hans överarmar var ungefär lika stora som.. någons lår. Han hade en stor röd finne mitt i nacken, och lite överblivet vax på ena örat, det såg åtminstonde ut som vax.
På min högra sida hade jag en tjej med onaturligt gult hår, hon var kissnödig precis hela provtiden. Måste varit nå vajsing med hennes blåsa..
Jag skrev superfokuserat,första delen, sen var det inte så roligt längre. Jag blev ofokuserad och trött, hungrig var jag dessutom.. och lite törstig.
Räknade precis ihop mina poäng, blev riktigt jäkla beviken.. 0.8, pinsamt dåligt. Jag hade räknat med minst 1.0.. livet kanske går vidare ändå.
..
31 mars 2008
Hemma.
Usch vad jag saknat min dotter, hela helgen.
Danmark var okej, hundarna var grymma och öresundsbron var ascool, den var mäktig. Speciellt när vi åkte mellan de höga pelarna, jag var tvungen att tänka lite på sagan om ringen och de två tornen. eh, ja. Speciellt tullen var frän, det var en riktig tull - en sån man sett på film mellan USA och mexico [mehico], tyvärr fick vi varken se fidelcastroliknande poliser med alkoholiserade mulåsnor och ak5'or - eller bli visiterade, måste nog åka tull lite oftare.. så kanske.
Flyget ned till malmö var lite försenat, "ehm, mina damer och herrar.. ena bränsletanken är lite trasig, meeen vi får tanka i lite extra, så ska det inte vara någon fara." - Jag såg mig omkring, alla såg förvånansvärt lugna ut.. förstod dom inte att vi alla skulle dö?!
Jag lyckades behålla lugnet, 50minuter senare landade vi på Sturup - levande. Enbart flyt.
Jag är inte riktigt kompis med malmö som stad, mycket skåningar och en hel del kullersten - inte speciellt bra för höga klackar. Dessutom fick jag se rosengård på håll, det känns bra, nu kan jag nästan säga att jag är kompis med zlatan.
Lund var lite bättre, det bara kändes så.
Så var det danmark. Jag förstår inte vad de säger, men de verkar vara hemskt trevliga människor, danskarna ler hela tiden.. och glider hela tiden runt med en öl i handen. Klart att de är lyckliga. När vi kom in i københavn så var det som att komma in i ett helt nytt land, bokstavligen och bildligt talat. Husen var smala och byggda på höjden, små smala toppiga villor, supersöta. Lite pepparkakshus över dem. Hann springa in en sväng på Hilton, hotellet.. "oj" var min spontana reaktion. Typ två hundra meter i tak, flygel som spelades, vacker inredning, kristallglasklirr från restaurangen, träd och gigantiska fönster.. därvilljagbo.
Kom hem igårkväll, karln hade tänt ljus och lagat middag.. min älskade lilla tjej var fortfarande vaken, vi åt god mat och pratade.. sen kröp jag ned i soffan med lilla draken och myste. Borta bra, men hemma bäst.
..
26 mars 2008
Igårkväll tog jag och karln ett snack.
Vi är inte sådär jätteöverens på ett par punkter.. Ingenting jag behöver nämna här kanske, men lite tungt är det. - Jag somnade med tårarna rinnandes.
Jag saknar lycka.
..
21 mars 2008
Igår förmiddag kom karlns farmor och farfar på besök. De hade med sig kakor och bullar, och ett paket kaffe.. somattjagskullevaraheltinkompetentochintekunnabakasjälv? Jag är glad att hon slutat komma med matlådor åt karln, det tog bara ett år eller så innan hon kopplade att det kanske inte var så lämpligt. Jag kan nog hålla min karl med mat, OCH matlådor själv.
Vi fikade, dom fikade.. jag drack bara kaffe. Jag är väldigt duktig nowadays. Vi diskuterade studier. Den äldre generationen verkar inte förstå vikten av en ordentlig utbildning, mrs farmor tyckte att jag skulle nöja mig med att vara undersköterska och skaffa mig ett riktigt jobb istället för att leva fattig student. Det köper jag inte. Varför nöja sig?
Jag vill ha ett arbete jag trivs med, där jag tjänar bra och har tid och råd att ägna mig åt sådant jag tycker om. Jag vill kunna ge min dotter de bästa förutsättningarna. Nej, jag är kvinna - jag ska ta ett lågavlönat jobb, föda barn och ha maten färdig åt min man när han kommer från jobbet. ..det värsta var att karln nickade och höll med om att jag skulle nöja mig som det är.
Då har jag kastat bort både pengar och tid på att läsa upp mina gymnasiebetyg, helt i onödan. Jag ska plugga vidare, och det är förbannat synd att jag inte får något stöd för det.
Jag tycker synd om bittra människor.
Sen satte vi oss i lilla drakens rum för att leka, fram med alla prylar hon äger och gör plats för rutchkanan - här ska lekas. Eftersom vi har en massa garderober i hennes rum, som förutom hennes egna kläder är fyllda med handdukar och sängkläder - så stod det en tvättpåse på golvet.
Där lyckas dotra rota fram något vitt i spets - som hon började veva med, plötsligt blev det väldigt tyst. Lilla drakens gammelfarmor drog stelt på munnen, och gammelfarfar flinade brett.
Jag vet inte vad hon tänkte, men hon tog upp den och drog på den på dottern.
- Som tyckte det var skithäftigt att snurra runt med strumpebanden.. och gammelfarmor hjälpte henne att knyta dem så fint.
Jag brukar inte bli generad av sånt, men detdär var lite smått obekvämt.
Dessutom blev hunden chokladförgiftad. Det var definitivt inte den bästa dagen den här veckan.
..
18 mars 2008
Kommer hem. Parkerar i carporten, släpar in sulotunnan, hämtar in posten.. "vi i villa", släpper in katterna, svär på alla cyklar, hinkar och spadar som står huller om buller.. en katt har bajsat i rabatten -wohoo.
Life in a radhus is soo glamoröst.
..
11 mars 2008
En vän kom till mig,. hon mår dåligt.
Hon, som så många andra, lever i ett förhållande där barnet har högsta prioritet. När kärleken inte längre finns, annat än för barn, hus och trädgård.. vad är det då som gör att man fortsätter? Barnet såklart.
Jag har alltid trott på evig kärlek, ända tills den dagen mina föräldrar separerade för ett par år sedan. Det var förvisso kärlek, men inte sund kärlek. Det var en tung period för många, men som tveklöst ledde till något betydligt bättre - samma familj, fast med bättre kontakt och bättre sammanhållning.
Hon lever med sin man, en man hon älskar..
De ser inte varann, de rör inte vid varann, de pratar inte med varann. De bara lever i samma värld. Båda älskar, men ork och engagemang för kärleken är borta sen länge.
Hon grät, hon undrar vad hon ska ta sig till.. hon oroar sig för hur barnet skulle ta det, hon oroar sig för ekonomin, för sin man, för vad folk skulle säga, och hur hon skulle klara allt ensam.
Jag lider med henne - för jag har inga svar.
Hon är jag.
..
22 februari 2008
Jag har precis varit ute och cyklat med hunden - på min sprojlans nya cykel. Så jäkla roligt! ..tills jag cyklade förbi ett ungdomsgäng med världens mest sociala hund, jag som inte cyklat på ett par år vinglade kraftigt med min "kamphundsliknande" hund skuttandes bredvid cykeln. Hunden ville bara hälsa på alla femtiotre dräggiga tonåringar.Någon mumlade nåt om fyllo,JÄKLA SNORUNGAR! Lite respekt för den äldre generationen, tack.
Mindre roligt idag;
Jag, karln och lilla draken har varit och handlat.
Min näpna lilla tjej är inte så näpen när hon möter motgångar. Speciellt inte när man står i kassan och ska betala alla sju tusen varor, fipplar med kortet, kommer på att man glömt köpa mjölk, karln står och svettas med alla sjuttio papperskassar.. och de räcker inte, vi måste ha fleeeer bruna kassar.. Lilla draken kommer på att hon ska upp i famnen. Nej, det går inte nu,gå och hjälp pappa att packa. Hon stirrar på mig, hon tycker säkert att jag är dum i huvudet.. lyckligtvis kan hon inte sånna ord ännu.
Lilla draken står med armarna sträckta mot mig, hoppar lite hjälplöst, jag känner mig som en dålig mor, försöker hitta kortet i plånboken, lilla draken börjar vråla.. jag blir irriterad, säger åt henne att sluta, då klämmer hon fram lite tårar och skriker hysteriskt i många långa sekunder.. sen kastar hon sig på golvet - högröd i ansiktet - och bara vrålar. Karln ser sig omkring och skäms, alla tittar. Tittar på lilla draken, tittar på mig, tittar på karln - de har bestämt sig, vi är usla föräldrar. Lilla draken ser öppningen och vänder sig mot sin pappa, "KOMMA!" - vrålar hon bestämt. Jag tittar med onda ögat på karln, han skulle bara våga. Antingen lyfter han upp henne när hon vrålar, vilket ger henne 1-0 och ett beteende i affärer som uppenbarligen är vinstrikt, eller så står han ut med att "vara en dålig förälder". Han ger henne 1-0, jag stryper honom inombords medan jag ler vänligt åt kassörskan och tar emot det milslånga kvittot.
Vägen hem var tjurig, jag var tjurig, karln var tjurig, lilla draken somnade - det måste vara hemskt jobbigt att trotsa offentligt.
Då svänger en biljävel ut från ingenstans som i sin vildaste fantasi tror att den ska hinna passera min vägbana INNAN jag kommer, troligt. Jag var en millimeter från att hamna i diket, så nära var det, så mycket var jag tvungen att väja.
Hade inte dottern varit med, hade inte karln varit med, hade inte idiotbilen varit full med människor - utan bara små plastdockor till dummies - DÅ hade jag rammat den bigtime på ren djävulskap. Istället svor jag hela vägen hem, med en gigantisk klump i halsen.. tänkom tänkom tänkom.
Jag har inte tid att minsta min familj och dö för att folk måste stressa över vägarna, nä - lite stryk skulle inte sitta fel på somliga.
Nu ska vi vara glada.
..
4 februari 2008
Jag gick upp tidigt, lilla draken var naturligtvis vaken.
Klädde på oss och for till dagis.. upplyste dagispersonalen om att lilla draken slutat med napp, de blev lite gnälliga - otippat. De undrade hur de skulle göra om hon inte ville sova utan napp, fick de ge henne nappen då? Bestämmer barn sånt själv? - undrar jag.
Hemma har det gått hur bra som helst utan nappen, är hon tröstlös så naturligtvis får de använda nappen.. men somnar hon inte utan napp så får hon väl vara vaken, inte mer med det.
Hunden och jag tog en sväng på åsen, jag letade min mobiltelefon.. den ligger med all säkerhet under snön - någonstans. fan. Vi såg ett gäng rådjur ute på åkern, råttan var nog bra sugen på att jaga dem lite, men hon fick inte. Ibland är hon hemskt lydig ;) Duktiga lilla råtta.
Inte nog med att mobilen var (är) borta, igår korkade avloppet i köket igen. Karln mekade lite medan jag var ute, sen kom jag hem från amstaffklubbens årsmöte - kollade ställningarna och dök ned under diskbänken för att röja lite, huslig som man är.
Hittade en liten ratt, den vred jag på. Bakom ratten satt en liten plupp, den pillade jag loss.. där hittade jag stoppet - en stor klump av stelnat fett, den tog jag död på.
Naturligtvis hade jag förberett med en stor bunke under rören ifall det skulle droppa lite..
Det gjorde det inte.
Det forsade.
Ni kan ju föreställa er hur sju tusen liter avloppsguck ser ut,. det hade jag över precis hela mig. Jättemysigt,really.
Nu är det inte stopp längre.
..
29 december 2007
Jag gjorde just ett litet försök att få lilla draken att sluta med napp, mest för att se hur hon skulle ta det.. Innerst inne hade jag hoppats att hon skulle ha glömt bort att hon alltid sover med napp.. men icke.
Hon insisterade på att få ta med sig en spindelmannen-penna, en leksaksbil och en legobit till sängen. Jag förhandlade mig till en napp. Efter en kort diskussion kom vi fram till att nappen får stanna tillsvidare.
När hon passerat två år ska vi försöka dra ned på nappbegäret, vad som är normalt vet jag inte. Tycker det ser så illa ut med ungar i två- treårsåldern som går runt med napp i truten dagtid. Lilla draken har bara napp när hon sover, aldrig annars.
Det finns mer saker jag stör mig på när det gäller barnsyn. Ungar som får sånt de pekar på såfort de börjar grina, av ren princip så tycker jag inte att barn ska få sin vilja igenom när de tjurar fram det; för dumma är de inte. Funkar det en gång så är det helt klart värt att prova varje gång i fortsättningen.
Att avleda en arg unge tycker jag också är fel, så fort ett barn får motgångar och blir arg/ledsen så agerar många vuxna genom avledning; "kolla hääääär vilken rolig grej". Okej när barnet är litet, men ett barn måste få lära sig att hantera motgångar, och en förälder kan inte undvika konflikt för alltid.
Jag anser att det är nyttigt för ett ett barn att hantera ett nej, utan vidare.
Konsekvens, vilket bra ord. Funkar säkert asbra om man är lite lätt omänsklig, eller har hund., men visserligen något att försöööka leva upp till..
Mer jag stör mig på? Oj, listan kan bli lång.
Jag stör mig på föräldrar som köper ut cigg och/eller alkohol åt sina tonårsungar, och accepterar det.
Föräldrar som försöker vara kompis med sina barn, ett pinsamt försök att hänga med i svängen och bli duktigt manipulerade.
Vuxna som insisterar på att trycka i småbarn glass, chips, läsk och godis - ser ingen som helst anledning till att ett barn som knappast är medveten om vilket utbud det finns i sockerväg ska ledas in i den världen.
Jag må vara en hitlermorsa, men jag har aldrig erbjudit min snart tvååriga dotter varken saft, glass, chips, kakor eller godis. Hon hinner, varför uppmuntra det?
Jag äger ingen fjällrävenryggsäck och släpar inte runt mitt barn på skogsutflykter hela dagarna, vi hänger heller inte dagligen i lekparken med alla andra bullbakakandes duktiga morsor.
Visst går vi ut och hittar på en massa saker.. men knappast flera timmar om dagen, sju dagar i veckan.
Man ska vara så jäkla duktig som förälder.Det ska hinnas bakas, tvättas, städas, vara gravid, föda barn, uppfostras ungar, lagas middag, hålla hemmet modernt, kroppen skall trimmas, ungar skall lämnas och hämtas på dagis, hunden ska motioneras, karln ska tillfredställas, hår och naglar ska fixas, ben skall rakas,. och dessa jävla fönster skall putsas.
OCH så ska man jobba heltid.
Handen på hjärtat, jag beundrar dagens morsor.
..
25 december 2007
Julafton var helt okej.
Vi spenderade aftonskvällen hos min bror med familj i tyresö,
knytisjul med mycket- och god mat.
Deras lilla Aron-knodd har blivit hur stor som helst sen han föddes, jag antar att det liksom hör till.. dethär med tillväxt och utveckling. Knappt man minns hur liten min egen lilla drake var för nåt år sen, så liten.. ochså lugn och fin..
Brorsan var hundvakt åt svärföräldrarnas lilla Jack russel-tik, eftersom vi hade råttan med oss så blev det lite kaotiskt. Råttan blev deprimerad över att inte få hälsa, och russeln var bara rädd och aggro. Kompostgaller är en grym uppfinning. Råttan skämde ut oss genom att bajsa i deras sovrum, något hon inte gjort sen hon var valp. Jag tror nog att hon hånflinade lite åt mig efteråt när jag stod där och fejade med mr muscle-flaskan på golvet.
Jag hade nackspärr, hela julafton. Det bidrog nog till mitt ojuliga humör, jag var smågrinig lite av och till. En miljon klappar senare så var klockan 21:00 och det var dags för hemfärd.
När jag vaknade i morse kunde jag inte komma upp ur sängen, jag tror att jag blivit typ nittiosju bast över natten. Men nej, det var bara min nackspärr som eskalerat och tagit över hela min kropp, kroppsspärr deluxe.
Nu sitter jag med en stor halsduk kring halsen och ojar mig, kan varken vrida huvudet upp- ned- eller ens åt sidorna. Kul att vi ska på släktmiddag idag, karlns sida. Jag ska göra mitt bästa för att inte svära så illa när jag rör mig.
Hoppas ni haft en god jul.. och en såndär härlig fortsättning.
..
24 december 2007
Fick precis en härlig julklapp av lilla draken utan blöja.
En bajskorv på hallmattan.
hrm.
..
23 december 2007
Jag griljerade skinkan, jättemycket.
Skinkan i fråga var färdigkokt när jag köpte den, hur enkelt som helst.
Slängde ihop lite senap, färska örter och rivet citronskal med ett par äggulor - smetade på och strödde över lite ströbröd, stoppade in min fina skinka i ugnen och vred matklockan på fem minuter.
Fem minuter senare kikade jag in, den var inte riiiiiktigt färdig - så jag lämnade den för en liten stund till..
En timme senare tyckte karln att det luktade bränt.
JÄKLAR - SKINKAN!
Det är inte det att jag är oproffsig i köket, jag är bara lite tankspridd. Min föredetta fina skinka såg mer ut som en brännskadad.. någonting. Köttsår.
Det blev inte riiiiiiiktigt som jag hade tänkt.
..
22 december 2007
Jag kokar knäck, det är inte min grej - obviously.
Har kokat i 45 minuter, och mitt kulprov blir fortfarande bara sörja.
Allt gick finfint, skulle bara hälla upp kolan på en plåt, det var gjort på några sekunder. När jag vände mig mot spisen igen, numera spishelvetet, var det knäck över precis hela glashällen - jättebra.
Vid min sida står lilla draken och öser ner kakao i ett glas, hon missar naturligtvis med ungefär 75% waste - som hamnar på golvet. Hunden sitter såklart nedanför och slickar sig runt munnen. Kakao är gift för hundar.
Knäcken hann i stort bli färdig när den kokade så fint på hällen, lagom svart och fin. Andades in knäckröken - får säkert akut kemisk lunginflammation inom något dygn.
Jag styrde upp situationen genom att vråla på karlotyget, som undrade varför jag var så arg. Dessa dumma frågor.. SER HAN INTE KAOSET?! Körde ut hund, barn och karl ur mitt kök. Lite smått grinig.
Jag är dessutom dunderförkyld, snoret rinner och jag nyser minst trettiotvå gånger i minuten.
GOD JÄVLA JUL PÅ ER.
..
20 december 2007
Jag tror nog att hela västmanlands befolkning redan har avklarat sina graninköp, för det fanns nämligen inte en enda fin gran kvar.
Vi åkte hela Västerås runt för att leta reda på ett inte allt för anskrämligt träd att släpa in i vardagsrummet..
Hur friskt är det egentligen att låta släpa in en hel gran i finrummet?
Vi beslutade oss för att återvända till Plantagen, där hade åtminstonde de flesta granar sina barr kvar. 299kronor kostade det utvalda trädet.
Granen nätas in och vi kånkar den till kassan för att betala, tjejen i kassan säger; "okej, det är en vanlig gran, då blir det nittionio kronor".
Vilket jäkla lyx att komma undan med en tjockbarrig gran för bara en tredjedel av priset, det kunde jag ju drömma om - min inkompetenta karl var tvungen att berätta att det nog var en dyrare gran vi valt ut. Tjejen rådfrågade sin kollega som bekräftade mina misstankar.. det var bara att punga fram tvåhundranittionio kronor för träd-åbäket.
Ibland är karln alldeles för ärlig, och jag är alldeles för sniken ;)
..
12 december 2007
Nu kommer karln hem från jobbet,
det betyder att jag får ta en paus i skolarbetet för att hämta lilla draken på dagis.
Idag har jag saknat henne.. a lot.
Nu kommer karln muttra när han går in i köket,det kom nämligen ett ryskt bombplan och slog ned på diskbänken under natten. Man skulle iaf kunna tro det.
Om sanningen ska fram så är det väl lite mitt fel också, jag har inte haft tid att röja undan i köket - jag pluggar ju, haaallå?!
Nä, jag önskar mig ett hembiträde i julklapp.
..
11 december 2007
Oväntat besök, det är inte min grej.
Det är nog bland det mest irriterande jag vet..
Folk som dyker upp när man sitter osminkad med oplockade ögonbryn, i sina luffigaste mjukisbyxor, och allra helst med lite målarfärg i pannan.
Köket ser såklart ut som kaos, i grovköket kan man ana det gigantiska berget av tvätt.. och man sitter och äter den absolut coolaste maten av dem alla, blodpudding.
Ibland suger det att vara trevlig.
..
5 december 2007
Påväg mot arbetsintervju;
- framme i god tid, kliver ur bilen, rättar till outfiten, kikar mig i spegeln och plockar fram cv och betyg ur handskfacket, ready to make a good impression.
Hinner ta ungefär tre steg bort från bilen och parkeringsplatsen när jag når en isfläck - dold under en halv sjö till vattenpöl.
Någon halv sekund senare låg jag på rygg, just det, i vattenpölen.
fan.
Jag kravlade mig upp och såg mig omkring, ett pensionärspar log lite förstående, annars var det ingen som såg mig.
fan.
Jag fick jobbet trots dyngsura byxor, börjar den 17'e.
..
30 november 2007
Trots min bojkott av tandläkare, så måste jag medge att det faktiskt är rätt bra att de finns. Igår var ett helvete, men nu börjar det ordna upp sig. Har levt på paracetamol och ibuprofen var fjärde timme, och kåvepenin var 8’e. partyparty.
Och då drog jag inte ens ut någonting, hade bara en futtig inflammerad visdomstand - but still.
Hur kul är det att läsa om nå jäkla särskes tandproblem? Mja, det kan nog ligga något i det.
Mitt gårnerivikt-projekt ligger lite på is, jag är just nu en passiv bantare. Jag kan ju bara äta youghurt, men det är viktväktarnas youghurt - så farligt kan det inte vara.
Lilla draken hade inte tid att vinka åt mig idag när jag lämnat henne på dagis, hon var fokuserad på frukosten. Det är uppenbarligen bara jag som har separationsångest.
Dagiset firar 30år idag, jag undrar om alla dagisfröknar har varit där sen det startade.. det kan man nästan tro.
Nu kan jag luta mig tillbaka och tänka på min klass som sitter och gör matteprov halva dagen, det kan dom ju få ha.
Det är sista november idag. Det betyder att det är första december i morgon, jag har alltså en vecka på mig att klara av min Historia-kurs. Kul.Noo need to panic.
..
29 november 2007
Jag har sovit högst två timmar i natt, min visdomstand gör så sjukt ont.
Klockan fyra orkade jag inte ligga vaken längre,
så jag ramlade ned för trappan, bröt båda nyckelbenen och tog två alvedon.
Sen kunde jag sova.. en stund.
Nu har jag gjort något som går emot alla mina principer och djupgående fobier, jag har ringt tandläkaren - och nu ska jag åka dit. Jag ångrar mig redan. Önska mig lycka till, för jag kommer med all säkerhet få en gigantisk hjärtattack, hamna en aning i koma, eller råka svälja en borr när dom ber mig gapa. Alla dessa metalliska vassa instrument som ska in i min mun, så sjukt nära hjärnan. usch. Jag blir nog ett kolli resten av livet pga traumatisk upplevelse.
Om ni undrar vart bloggen tog vägen, liksom.
..
28 november 2007
Jag körde bil och åkte förbi min granne, hon såg visserligen lite lustig ut, but still - min granne. Jag vinkade som ett hjon och log hjärtligt. Hon vinkade tveksamt tillbaka. FAN! - fel tant.Jag hatar att hälsa på fel person. Det innebär att jag alltid måste hälsa på henne i framtiden, vem det nu var. Man kan inte bara sluta hälsa på någon när man väl börjat.
Jag knaprar alvedon, min visdomstand har vänt sig emot mig och försöker ta över. painpain. Snart sväller nog halva huvudet upp, det vore typiskt.
Om man kanske skulle ta och boka en besiktningstid för bilen, det låter faktiskt lite oroväckande när man kör. Någonting som sitter löst och skramlar i huven, fast, det kanske är bäst att låta naturen ha sin gång.. den kanske ramlar av såsmåningom om jag inte låtsas om den. Ja, så får det bli.
..
25 november 2007
Jag cyklade i åtta minuter på min motionscykel,
sen fick jag mjölksyra i benen och blev förlamad. På grund av förlamningen var jag tvungen att åla mig ut i vardagsrummet där karln satt, för att be om assistans.
Karln menade på att man inte ska vrida på tyngsta belastningen och trampa som en idiot när man inte tränat på länge. Det förklarade en hel del.
Jag ska inte kliva upp på otyget förrän imorgon igen, då blir det nog mer än åtta minuter - fast med något mindre belastning.
Idag är det söndag, vilket betyder att vädret är grått; som gjort för att man ska stanna inomhus hela dagen. Visserligen tog vi en sväng med pulka på förmiddagen, hunden fick dra dottern en liten bit - hon ångade på i full fart med mig vid sin sida, och pulka - innehållandes sprudlande glad liten drake - efter sig. Superkul.
Nu har jag precis bakat en sjujäkla massa, råglimpor med pumpakärnor och några bondbröd med dinkelgryn i. Jättegott.
Slängde ihop en kladdkaka och en tigerkaka också, lika bra att köra på när man ändå har bakhumöret uppe.
Nu ska jag vila benen och äta pumpabröd.
..
25 november 2007
Jag var grymt grinig,
jäkla telia som inte kan hålla koll på driftstörningar, ja, det heter ju så. Mitt internet var icke-fungerande, vilket innebar att mitt dagliga behov av betapet inte kunde tillfredställas.
Detta oacceptabla läge tvingade mig att sitta i telefonkö i typ sjutton timmar,. och lyssna på en störig hon-röst som insisterade på att jag skulle Tala in mitt ärende. Jag talade, jag sa lugnt och fint; "bredband", rösten svarade; "Gäller ditt ärende mobiltelefoni?"NEJFÖRIHELVETE! "förlåt, jag uppfattade inte ditt val, var vänlig upprepa", "BREDBAND!", "Gäller ditt ärende fakturafrågor?","klick".
Man kan bli sned för mindre.
..
24 november 2007
Idag fick jag en tidig julklapp, troligtvis min enda - en motionscykel.
Det var antingen det eller ett gymkort, med tanke på att jag köpt årskort (för ca 2500:-) tre år i rad, och utnyttjat dem ett tiotal gånger totalt, så det är inte direkt lönsamt att slänga bort ett fjärde.. Min karaktär är lika med; periodvis.
Jag satsar på beach 2010, för att vara realist. Med lite tur kanske jag kan visa mig på standen redan till nästa sommar, då naturligtvis på en folktom undanskymd badplats, omringad av sju meter hög vass - iförd heltäckande våtdräkt.
Lilla draken blev rakt igenom förtvivlad när hon såg det stora motionsåbäket, hon måste tagit det för ett stort monster. Ett monster som kommer att äta upp halva hennes mor. Alldeles riktigt.
Ja, det är jag på bilden. Måhända under udda omständigheter - för ett antal år sedan.
..
22 november 2007
Jag får ingenting gjort, och det värsta av allt; jag vet inte vem jag ska skylla på.
Om en timme kommer min karl hem, då går vi till dagis och hämtar lilla draken. Eller, hämtar och hämtar.. hon springer och hämtar ALLA leksaker hon kan hitta, och blir plötsligt hemskt upptagen, hon har inte tid att följa med hem. Sen gömmer hon sig, och vi försöker lirka med henne för att hon ska vilja följa med hem. Det slutar oftast med att hon insisterar på att ligga kvar på golvet, slutdiskuterat, jag tar ungen under armen och lämnar avdelningen med ett halvirriterat fejkat leende åt personalen.
Jag vet vad dom tänker; "Elaka idiotmorsa, ungen får säkert inte ens titta på bolibompa och leka med trolldeg hemma".
Är det bara jag som har ett så självständigt barn?
..
16 november 2007
Frida och hennes karl kom över till oss ikväll,
vi bjöd på ryggbiff, klyftpotatis, tsatziki och en megasallad. Siri tuggade på sitt oxben hela kvällen, supernöjd.
Frida är min vapendragare, jag blir glad av att ha henne i närheten, hon är så underbart störd. Så störd man någonsin kan bli på ett positivt sätt. Partylivet där man levde ihop dygnet runt är passé, nu går man vidare på varsitt håll, med karl och hus.. och skaffar smått. Vi ses väldigt sällan, men när det görs - så är det som om det var igår.
Det blir aldrig som förr, men det var nog väntat.
Man skrattar man åt minnen, och allt som har varit.
Sånna som Frida växer inte på träd. <3
..
16 november 2007
Jag och hunden tog en sväng på åsen, hon är naturligtvis lös, eftersom hon är superlydig och aldrig gör nå dumt.
Otyget försvinner in i ett buskage, jag ropar - det knakar lite, sen kommer hon, och det med en trekvarts älgtjur släpandes i käftarna. Duktiga hund.
Jag överdrev en aning, det hon hade i munnen var en bit av en gammal rutten bevingad pryl, typ en fågelvinge. Äckligt var det iallafall. Hunden var naturligtvis superstolt, hon hade ju apporterat! Hon lossade den, om än något motvilligt, framför mina fötter. Sen tittade hon förväntansfullt upp på mig med sina stora bruna ögon, och med en rutten fjäder mellan framtänderna, och väntade sig världens mäktigaste beröm.
Hon fick en liten levergodis för att hon gick med på att lämna likdelen.
Nu luktar otyget bamsetandkräm i munnen.
..
14 november 2007
Dagen började bra, lilla draken väckte mig genom babyvakten, "mamma, maaaaamma, maaaaaaaaaaammaaaaaa" sen sjöng hon om något som var svårt att uppfatta en stund. Tänk om en annan kunde vara på sånt härligt humör varje morgon.
Lämnade på dagis, och åkte till svinskogen med hunden.
Varför den heter svinskogen vet jag inte, kanske kryllar av vildsvin där - jobbigt isånnafall. Jag har faktiskt blivit jagad av ett vildsvin en gång, ingen höjdare. Jag var säkert en sisådär tolv år, då jag och en kompis skulle gå ner till en sjö och bada. På den tiden bodde jag utanför stockholm.
Stranden låg lite undanskymd bakom en massa buskage och skog, när vi närmade oss vattnet såg vi ett gäng hundar, jättestora brungrå hundar, med betar.. sen skuttade det fram ett gäng med mindre hundar, randiga hundar. En av de stora bestarna rusade emot oss.
Har man aldrig hängt i vildsvinskretsar tidigare är det rätt svårt att tro på vad man ser, när ljuset gått upp för oss hade min kompis sprungit iväg - och jag satt helt plötsligt fastklamrad uppe i ett träd.
Det slutade lyckligt. Hela familjen vildgris lunkade iväg åt motsatt håll, och jag kunde hoppa ner och panikrusa, bort.
Hursomhelst, jag gick med hunden i svinskogen. Jag gick vilse, hunden hängde på. Jag har aldrig varit vilse på riktigt förut, lite tillfälligt kanske - men nu var jag vilse i en hel halvtimme. Nog för att skogen inte är SÅ stor, men det tog en bra stund innan jag hittade tillbaka till markeringarna på träden. Jag ska aldrig mer lämna stigen, det är som bäddat för lite vilsenhet.
Nu ska jag pusta ut.
..
9 november 2007
När klockan ringde hade jag märkligt nog drabbats av en helkroppsförlamning, då är det inte mycket att göra åt. Jag var tvungen att ligga kvar i sängen, bara ett par minuter förstås.
07:44 flyger jag upp ur sängen, yrvaken och försoven. Drar på mig gårdagens luffiga outfit. Ramlar ned för trappan, inga benbrott den här gången, bara en sträckning i låret.
Dottern ska vara på dagis klockan åtta, no need to panic. Går in i hennes rum, hon är klarvaken - sitter och donar med sina nallar - lycka.Förstå vad elakt att hetsväcka ett litet barn. Hon var oerhört behändig idag, lilla draken gick med på att hon skulle ha kläder på sig, trots att det var kläder som jag valt, inte hon. Hon är extremt noggrann vad gäller "petopeto" - strumpor.
Lilla draken har lärt sig säga spindelmannen, hon tittar nämligen en hel del i leksakskatalogen. "Spinnemanne" är hennes klara favorit. Jag tror att hon önskar sig en sån gubbe i julklapp.
08:02 är vi framme på dagis, det måste vara rekord. Blöjbyte, morgontvätt, påklädning - plus jacka, skor, vantar, mössa - packa in barn och hund i bilen, och så iväg.
Ibland är man imponerande effektiv.
..
8 november 2007
Jag var ute och pulsade i snö imorse, idioti.
Ibland är man inte det minsta sugen på att promenera på morgonen, hundväder kallas det, skitväder. Kallt och jäkligt.
När snö smälter blir det vatten, vatten som fryser blir is - jag snubblade runt i spåret på knölig is-snö, med mina basketskor som är helt platta undertill. Ett steg framåt, femtiotvå steg bakåt. Kul att man var rödflammig och flåsade som en gris redan innan man kommit halvvägs.
Jag kanske skulle börja motionera regelbundet, för konditionens skull tänkte jag. Vem försöker jag lura? Jag går med hunden hela dagarna, det får fan räcka. Det finns nog med idioter som hattar runt i gymnastikskor och ser överdrivet hurtiga ut. Jag får lite beach-ångest när jag ser dem. Jag är realist, jag siktar på beach tvåtusentio. Tjugohundratio, hur kan man komma på tanken att säga så?
På måndag börjar jag jobba, deltid. Det ska bli spännande.
..
6 november 2007
Karln skulle ut och jogga med en av grabbarna,
perfekt - då kunde jag och lilla draken åka och handla på Ica maxi. Bara mor och dotter, liksom.
Hon var supernöjd när hon fick släpa kundkorgen,
det mariga var att den bara blev tyngre och tyngre att släpa. Hon löste det genom att skjuta den framför sig - det gick inte fort framåt, men huvudsaken är ju att lilla draken är lycklig. Vi möttes av vänliga leenden och uppmuntrande människor, "vilken duktig liten tjej!". Lilla draken sög i sig.När vi kom till mjölkdisken var det roliga över, korgen fylldes med ett antal liter mjölk, yoghurt och margarin. Korgen blev supertung, åtminstonde för en sån liten tös.
Lilla draken kastade sig på golvet och skrek, högröd i ansiktet med tårar sprutandes åt alla håll. Jag bad henne vänligt men bestämt att resa sig upp, det gjorde hon - för att sedan kasta sig platt på magen och vråla "sova hää!".
Som att det inte var nog med en hysterisk unge, hon hade dessutom bestämt sig för övernatta i butiken, man kan ju undra hur det får mig att framstå som mor.
Folk såg inte längre vänliga ut, en del stirrade bara på varann och utbytte menande blickar, medan andra bara skakade på huvudet, någon enstaka tittade förstående på mig - men de var knappast majoritet.
Jag försökte först med snällmammametoden, dvs; lugnt och vänligt förklara läget, "så gör man inte - nu går vi och betalar." Det kunde jag ju tro.
Ungen stampar ilsket i golvet, hoppar lite hjälplöst - för att sedan kasta sig på golvet och illvråla, samtidigt som hon rullar ett halvt varv och formar kroppen som en ursinnig ostbåge. Aldrig sett en ursinnig ostbåge?
Jag tog sammanbiten ungen under armen, betalade, packade varor och placerade däreften lilla draken i bilbarnstolen.
Behöver jag nämna att hon sjöng lyckligt hela vägen hem?
..
5 november 2007
Jag skulle kunna somna direkt om jag la mig nu,
men det går inte. Köket ska städas, vinterkläder tvättas, kaffe slås på, mat ska lagas.. och så kommer det en försäkringsgubbe om en stund.
När jag och karln varit på banken åkte vi mot västerås för att leta borttappad navkapsel.Vi vet nämligen att den lossnade någonstans mellan Kolbäck och Västerås, längs dingtunavägen. Vi har en Opel, men på kapselprylen står det SAAB, lite unikt sådär.Vi körde sakta längs väggrenen, eller,jag körde, och karln stirrade ner i diket.
Hastigheten låg på 30-40km/h. Längs med en busshållplats passerade vi en gammal vit mercedes, det var för ögonblicket bara ett konstaterande.
När vi kört i snigelfart längs väggrenen ytterligare ett par kilometer så ser jag den vita mercedes-bilen i backspegeln, den kör precis bakom oss, precis lika långsamt. I bilen sitter en karl.
Jag som är lagom paranoid misstänkte genast att det var en psykopatmördare som systematiskt skulle förfölja oss resten av vägen och sedan mörda oss när vi nått vår slutdestination - navkapseln.Så jag körde lite fortare, det gjorde den andra bilen också.
Då gjorde jag en u-sväng, det gjorde den andra bilen också.
Jag och karln tittade på varann, vi konstaterade gemensamt faktumet - vi hade en psykopat i hasorna.Jag gjorde en burnout med mina nya vinterdäck så alla dubbarna försvann ut i atmosfären, sen körde jag max-speed mot västerås - det gjorde den andra bilen med.
Vi svängde in vid en mack, körde runt macken, och sen ut på vägen igen - den vita bilen gjorde exakt samma sak. HJÄLP.
Vi vände hemåt, den vita bilen följde efter. Dendär psykopatbilen ville jag inte ha med hem. Jag gjorde ännu en u-sväng, gasade järnet, och körde in i ett bostadsområde, där stannade vi på en parkering och stängde av motorn. Satt och plirade ut mot stora vägen genom en gigantisk buske, den vita bilen passeradeoch åkte iväg. Han tappade bort oss.Lättnad.
Jag är lite nyfiken på vad han pysslade med. Antingen så lekte han bara "följa john", ville mörda oss, eller så hade han kanske hittat vår navkapsel och ville lämna den till oss. Men jag tror stenhårt på mörderiet, tur vi klarade oss. puh.
..
5 november 2007
Igår bar det av mot Stockholm, allahelgonahelg innebär socialisering mukana perhe ("med familjen" - på finska). Jag är inte speciellt finsk av mig, inte alls faktiskt - jag har pure norrlänskt blod. Både mor och far har anor ovanför treriksröset. Säkert lite samekrafs och någon halvfinsk vittula-gen också, det skulle inte förvåna mig.
Men det skiter väl ni i.
Vi åt iallafall middag. Min kära mor hade fått för sig att fisksoppa var ett festligt alternativ i matväg, till allas förvåning - jättegott. Min karl tog om två gånger, och han som definitivt inte är ett soppafan [fÄn].
Lilla draken mumsade räkor, ost och smörgås. Hon var till en början något skeptisk till sin kusin Aron (brorsans lilla sjumånaders), hon gillade inte att han stal uppmärksamheten från henne. Efter en stund så accepterade hon honom och var lite snäll, men det gick snart över. Lilla draken blev även oerhört förnärmad när någon ignorerade hennes domderande, jag tror att hon kommer driva ärendet vidare och göra det till en rättssak..
Summan av kardemumman: Vi hade väldigt trevligt.
Ei saa peittää.
..
31 oktober 2007
Jag rinner bort.
I morse var det minusgrader, jag misstänker starkt att riktigt kalla tider är på ingång. Därför tog jag på mig min gigantiska supertjocka wannabegoose-jacka, dvs - på min jacka sitter det inte äkta hundpäls, utan fejkhundpäls.
Hursomhelst är jackan säkert gjord för kalla tider - på typ nordpolen.
Gick ut och gick spåret i morse,lungt och fint tempo, när det dyker upp en hurtig karl med en rottweilerhane, vi kände tydligen varann litegrann. Eftersom jag gått 75% av spåret, och han gick motsatt håll - så vände jag och gjorde honom sällskap för att hundarna skulle få busa, och husse få sin tilltänka motion.
Det absolut dummaste jag gjort.
Hussen gick verkligen i ultraspeed, iträningsoverall. Jag kämpade för att hålla hussens tempo, i min nordpolenlämpade jacka. Efter fem minuter var jag lika ansträngd som när jag låg i badbaljan på förlossningen och kämpade mig igenom värkarna a.k.a strandad val.
Men nej, jag traskade på hela spåret en gång till, åt motsatt håll. Nu är jag lite trött.
Hundarna hade iallafall jätteroligt.
Jävla husse.
..
30 oktober 2007
Jag var ute med hunden i morse, typ nyss.
Hon var tvungen att hitta en pinne i format; ett halvt träd. Den släpade hon verkligen med sig hela promenaden, supernöjd.
När vi kom tillbaka till bilen så lämnade hon pinnen, trädet, nedanför bakluckan, och tittade hoppfullt på mig.
Här har min lilla råtta kämpat med dendär jäkla kolossen hela vägen, och så får hon inte ta med den hem. Jag kände mig lite hård.
Jag ursäktade för migsjälv att grannarna skulle börja titta konstigt om jag lyfte ut en massa grenar och träd ur bakluckan varje dag.
Nu är råttan sur på mig.
..
29 oktober 2007
Helt otroligt.
Det finns vissa människor som inte kan duscha normalt, jag är en av dem. Om jag får vatten i örat så får jag aldrig mer ut det därifrån.
Karln frågade varför jag headbangade så hemskt när vi skulle sova, jag svarade inte på det. Jag somnade, med sju liter vatten i hjärnan. Och folk snackar om barnen i Afrika.
Igår var karln iväg och spelade fotboll, sen åkte han och grabbarna och tittade på fotboll, jag misstänker att det även pratades en del fotboll. Ibland undrar man hur det kan vara så fascinerande att alla karlar måste flockas kring bollotyget.
Jag täckte dottern med sju lager kläder, stoppade ned henne i vagnen, släpade ut hunden, och gick på promenad.
Vet inte riktigt hur jag tänkte när jag gick ut på åsen klockan fyra en eftermiddag, defenitivt inte att det skulle vara kolsvart ute iallafall, för det var det ju, helt klart.
Jag såg inte speciellt mycket, men dottern sjöng och var på sitt allra bästa humör, hunden var inte direkt odräglig för ovanlighetens skull, det var riktigt mysigt.
Vi gick ut till stallet, där jag hade min häst en gång i tiden.
Eller, häst och häst. En liten arabhingst på ett halvår, som införskaffades lagom impulsivt när jag var gravid i sjunde månaden. Mycket genomtänkt.
Irrationellt beteende deluxe.
Dottern fick sitta på en tjock lurvetuss, även kallad fjording. Hon tyckte nog att frisyren påminde om hennes morfars. Hon var måttligt road av de stora djuren, hon skällde lite på stallfolket och krävde tillbaka sin plats i vagnen. Hon är så väluppfostrad min lilla tjej.
Sen gick vi hem, eller, vi sprang hem, jag ville hinna hem innan lilla draken blev trött. Jag sprang över åsen i kolmörkret, på en stig man knappt visste fanns, typ leråker med lite grästuvor, med en barnvagn anpassad för stadskörning, och en lerig hund i hasorna. Vi kom hem, jag lagade laxpasta, vi åt, karln kom hem, vi gick och lade oss.
Fortfarande vatten i örat.
..
22 oktober 2007
Igår hände det som inte får hända.
Jag nuddade en disktablett, nu kommer mina händer sakta börja fräta bort.
Annars brukar jag vara maniskt noggrann med att inte nudda själva tabletten när jag krånglar ut den ur förpackningen.
Jag pluggade på Historiaprovet en stund igårkväll, sjukt nog så kunde jag svaren på alla frågorna ändå. Jag kanske har fotografiskt minne, undrar om det går att bränna ned dem på nå vis.
Angående Historiaprovet så var det en klurig fråga, man skulle diskutera kvinnornas roll och status i samhället under forn- och medeltid. Nu har jag ju naturligtvis inte fått tillbaka provet rättat ännu,.
Men eftersom jag var iskall och kunde allting hur enkelt som helst, så kan jag ju dela med mig om vad jag svarade; Jesus var en man i ett patriarkaliskt manssamhälle, han korsfästes. Julius Ceasar var en man i ett patriarkaliskt manssamhälle, han mördades. Hatshepsut var en kvinnlig faraon, i ett patriarkaliskt manssamhälle. Av detta drar vi slutsatsen att; bakom varje framgångsrik man - står en kvinna.
Jag ljög, jag minns inte vad jag svarade. Jag minns inte frågorna heller, men det kändes rätt okej, jag tror det blir ett VG.
Nu bakar jag bröd, igen. Jag tror det är någon liten gris som sitter och trycker i sig allt bröd om nätterna. Fyfansägerjagbara.
..
19 oktober 2007
Jajjemen.
För att vara helt ärlig - en sjujäkla massa, men nu ska vi fokusera på ett problem i taget.
Krullet i klassen är en jäkla diva. Hon stör mig.
Idag så fick vi tillbaka våra prov, rättade.
Krullet var tvungen att klandra mig för att ha förstört HELA hennes vecka. Hur - kan man då undra? Jo, jag råkade nämligen efter provet fråga vad hon svarat på näst sista uppgiften, och medgav i samma stund att jag svarat 6m³ på den uppgiften.
Jag bad om ursäkt, utan att mena det.
Eftersom hon ältade sitt jäkla prov, och hur värdelös hon låtsas vara, så var jag indirekt tvungen att ställa frågan; Hur många poäng fick du då?
Hon svarar: "Alla rätt såklart."
Vissa människor vill man bara strypa på plats. Nej, jag är inte sån,men jag förstår definitivt tankegången.
stranglestranglestrangle.
Jag fick ett poäng ifrån maxpoäng, alltså ett poäng mindre än krullet - på provet. Jag är lyckligast på jorden för det resultatet, men krullet har sabbat det för mig. Min mening i livet har numera blivit att krossa krullet.
..
19 oktober 2007
Helt sjukt.
Jag kliver in i bilen, och den luktar; BULLE.
Lämnar lilla draken på dagis, och drar ut i skogen för att promenera råttan. Vi går i typ en halvtimme när jag möter två människor, homo sapiens sapiens. Jag sätter ner min hund och kopplar henne, människorna börjar veva med armarna och gapa. Kort därefter dyker en orange-färgad liten spetsaktig pryl upp från ingenstans, ignorerar sin människa och rusar rakt fram mot oss. Människan ropar på sin fluffiga pryl, den lyssnar inte - den kommer långsamt stirrande allt närmare oss med superhög svansföring. Superhjältinna som jag är, så ställer jag mig framför min egen hund och vrålar lite exorcistiskt och slår hotfullt i luften mot den. Den sprang raka vägen till matte och ynkade.
Tur för den.
Tur att min hund är den snällaste och gladaste hunden i hela världen, hon skulle nog bli halvt uppäten innan hon förstod att det inte var på lek.
Ja, just det, hon är en amstaff.
..
18 oktober 2007
Karln är hemma, han och lilla draken står i köket och skalar potatis.
Jag ska nog gå och göra dem sällskap, dvs laga mat.
Lilla draken har utvecklat en gnutta ondskefullt beteende, hon har börjat nypa hunden. och sin pappa. och barnen på dagis. Mig klappar hon mjukt på kinden, sen drämmer hon till ordentligt. Mamma blir arg och ledsen, försöker lära henne att vara snäll. Hon gör definitivt skäl för sitt namn; Lilla draken.
Vad hände med min snälla söta dotter?
Dethär ska jag berätta för henne när hon är 19år och släpat hem sin första finniga pojkvän, och tycker att morsan är astöntig. "Du var ett riktigt monster som liten, nöp hunden och var elak mot barnen på dagis".
Det kan hon ha.
Ovillkorlig kärlek, det känner bara en mor.
..
18 oktober 2007
Morgonen började bra, jag vaknade av en sjungande liten drake. Jag misstänker att hon hade fullt sjå att pula ut alla napparna genom spjälorna på sängen, när alla åtta nappar tagit slut - och ligger utom räckhåll på golvet, så sätter hon igång med; "mammamammammamma, paaaaaaaaaaaappaaaaaaaa, haaaaaaaallååååååååååå, koooooooooom". Lilla draken var på sprudlande morgonhumör, som vanligt.
Jag ramlade ner för trappen, hörochhäpna, jag bröt inte nacken. Nej, jag stukade bara ena armen och halva ryggen, så kan det vara.
Min mus är inte som den ska, den det står fujitsu siemens på. Den är slö och hänger inte med i svängarna, och så fastnar den ibland. Muspekaren på skärmen alltså. Det är ett helvete när man spelar alfapet på nätet ska ni veta. Som att man inte är stressad nog med alla dessa märkliga bokstäver som ska bilda sånnadär, ni vet, ord.
Det sitter säkert ett popcorn och trycker i musen, datormusen.
Jag var ute och gick med min hund, numera med smeknamnet "lilla dryg". Hon gick fot jättelänge och jättefint, som belöning fick hon frihet, dvs - jag släppte henne lös. Hon kommer alltid på inkallning, trots störning. Min hund är bäst i världen.
Tyvärr så hittade hon en hög med bajs, den störningen är störningarnas lilla undantag. Kattbajset är värst.
Jag kallade in, hundfan kommer inte. Otippat.
Jag vrålar lite omtänksamt på otyget. Hon tittar upp och vi får såkallad - kontakt. Sen dyker hon ner huvudet i bajset igen. Jahapp, jag sprang iväg och vrålade: BLOCKET.SE - bitch!
Tveksamt om hon faktiskt uppfattade betydelsen av det jag vrålade, tror nästan det. För hon blev jätteuppkopplad och släpad till bilen. No more härlig promenad för dig - bad bad bad bad dog.
Nu är jag hemma. Och nu ska jag plugga. Försöka plugga.
..
17 oktober 2007
Jag vaknade, det brukar jag göra på mornarna. Hade inte försovit mig heller, det är ju hur bra som helst.
Karln var borta sen länge,han brukar vara det när jag vaknar. Han har nämligen ett såntdär arbete han åker till i veckorna, som normal sysselsättning för vuxna. Jag ägnar mig åt studier istället - jag ska bli beläst. En klok, och naturligtvis rik, kvinna.
Lilla draken var helt ljuvlig i morse, hon petade mig vänligt i ögat och skrattade. När hon skrattar så älskar jag livet. Hon kastar verkligen huvudet bakåt och gapskrattar, hennes små skrattgropar kommer fram och charmar den mörkaste själ. Hon gör världen varm.
Jag lämnade lilla draken på dagis. Så fort hon kommit innanför grinden, ja, de har en sån för att de små inte ska rymma, så sa hon bestämt; "Wimma sitta hä, MAATEEN!"
Matglad liten tjej detdär, hon är sin mor upp i dagen.
Jag åkte iväg och tränade hunden, sen gick vi en långsväng.
När jag kom hem fixade jag lite i köket, fyllde diskmaskinen och torkade av bänkar och bord.
Jag har problem med diskmedel.
De små tabletterna som ska vara till diskmaskinen, jag kan inte ta i dem. Jag måste tvätta händerna i en timme om jag nuddar dem. Jag inbillar mig att de är superfrätande och livsfarliga vid kontakt.
Det är en konst att öppna och sen få ut tabletten ut förpackningen utan att nudda den.
Jag har en kämpig vardag ska ni veta.
..
16 oktober 2007
Jag försov mig.
Fick ringa dagis och säga att dottern äter frukost hemma. Jag hatar att ringa dagis och meddela sånt, jag vet vad dom tänker; "ÅÅååååååhhhhhh vad jobbiiiiiiiiigt".
Om jag ringer och meddelar sjukt barn så är det samma sak; "ÅÅååååååhhhhhh vad jobbiiiiiiiiigt".
Fast det går en hel vecka, och jag sen ringer och säger att hon är frisk och kommer veckan därpå; "ÅÅååååååhhhhhh vad jobbiiiiiiiiigt".
Det säger dom naturligtvis inte, nä, det skulle låta oprofessionellt.
Jag har inget emot kommunalanställda, inte alls.
..
14 oktober 2007
Idag är en sån dag jag absolut inte orkar någonting. Jag har lagat köttfärsbiffar, jag dog av utmattning under tiden, det tog hundratrettiofem år att steka dem.
Karln är ungefär lika exalterad han.
Vi satt i soffan och stirrade in i väggen, konstaterade att det var typ sjuttiotre miljoner olika saker som borde göras i hemmet, typ städa, måla, spika ochkanske eventuellt i värsta fall - plugga. Så vi åkte till IKEA.
För en gångs skull valde jag att köra E18, annars blir det småvägar (där det sällan eller aldrig finns någrafartkontroller).Med det menar jag absolut inte att jag skulle köra för fort,nejnejnej. Poliser ger mig bara en olustig känsla, när jag ser en polis vill jag bara råna en bank. Ochdet förstår vi alla - kanske ingen superbra idé, speciellt inte med polisen närvarande. Skitsamma.Det var kö, bilar som körde i 2km/h. Sånt ger mig magsår. Jag hann tugga upp ratten och halva passagerarsätet innan trafikstockningen började släppa. Karln hade bara ett tuggmärke på överarmen, vi var alla mycket lättade.
Vi anlände till IKEAriatet en timme innan stängning, oerhört välplanerad resa.
En timme, tre minuter och trettiosju sekunder senare klev vi ut genom skjutdörrarna. who's counting?
IKEA-family rockar, vi köpte; åtta små braattha-glasskålar, en sjujäkla massa tjocka stearinljus - till höstens iskalla elsparardagar, en ful äggklocka - eftersom jag städat bort paprikaklockan, en lampa, två grytlappar, smugglade ned ett fult förkläde när inte karln såg, och ett paket med små söta ikea-plåster. Ett måste i varje hushåll.
Sen åkte vi hemåt.
Vi stannade på Lidl för att köpa mjölk, en affär jag bojkottar annars. Varför vet jag inte, jag tycker bara inte om saker jag inte känner till så väl. Har förresten hört att deras blöjor är värdelösa, då är hela affärskedjan skit. Sånt vet jag.
Lidl var stängt. Jag sparkade in entrédörrarna och klev sen genom glassplittret mot my mission - to get the mjölktetra out of there.
Vi fick handla på Kubiken, affären här i hålan. Det är hemköp, men jag antar att den kallas som den gör för byggnadens kvadratiska form. Så snillerikt av kolbäcksborna. Synd att en liter mjölk kostar sjuttiotvå kronor där.
Nu orkar jag inte skriva mer om min otroligt spännande dag. Det finns förresten julpynt att köpa på IKEA, jag fick lite julkväljningar av det. Man tycker ju att de kan lugna sig lite med att stressa ihjäl folk, åtminstonde till mitten på november - men icke.
..
12 oktober 2007
För några dagar sen åkte jag på en väg, den mellan hallsta och kolbäck - för er som av en händelse råkar vara infödingar. En av de helaTVÅ vägar som finns därimellan.
Hursomhelst.
Över min väghalva ner mot diket, jag hinner bara skymta den, hasar en svartbrun liten pryl över vägen. Kan ha varit en bebisigelkott eller nå sorkaktigt. Den hasade verkligen, kanske skadeskjuten. Jag väjde så att den precis hamnade mellan hjulen, den dagens vänlighet förbrukad. Sen körde jag naturligtvis över alla andra som passerade min väg,tio poäng för en cyklist, och tre för en pensionär med rollator.
Jag hann nog komma upp i en tretton-fjorton poäng när jag nått "centrum".
Hade tänkt kika på tillbakavägen om det låg en platt svartbrun liten pryl på vägen, men det glömde jag naturligtvis bort.
Så idag var det dags.
Jag delgav min sambo min exklusiva upplevelse, han lovade att påminna mig när vi passerade den specifika sträckan. Mitt minne är nämligen väldigt kort. Bra, men kort.
Jag såg ingen svartbrun pryl längs vägen.
Den kanske blivit uppäten av likfrossare längs vägkanten - typ kråkor. Eller så klarade den sig helt enkelt.
Ibland blir man lite nyfiken på öden av det slaget. Eller så orkar man helt enkelt inte tänka i de banorna..
Hur många poäng har du plockat idag?
..
10 oktober 2007
När klockan var två tyckte jag att det var färdignördat, och gick upp till sovrummet för att plugga matte. Lyckat.
Jag somnade med hunden och matteböckerna i knät. Vaknade lagom fräsch och dreglandes med rödsprängda ögon - fan, jag skulle ju hämta karln.
Kom precis lagom, dvs han fick vänta en kvart på mig. Insåg att jag hade världens fulaste byxor på mig,jag vet, vem bryr sig, men nu snackar vi verkligen TOKFULA. Karlns gigantiska urtvättade knallröda mjukisbyxor i size XXL, från typ 80-talet (okej, 90-talet) då han spelade hockey.
Meddebyxorna, kombinerat med mina härligt rödsprängda ögon och sovrufs var jag tvungen att gå in på dagisområdet. Alla dagisfröknarna ler alltid så vänligt, men jag vet att de skvallrar om en såfort man vänder dem ryggen. Sånna är dom,kommunalanställda.
Fick berättat för mig att lilla draken har uppfört sig hela dagen, det är mammas tjej det. Dom sa säkert bara så för att jag hade så fula byxor, och ville att jag skulle försvinna - snarast. Blir man jobbig och börjar ställa frågor så ser dom obekväma och tjuriga ut. "Har hon ätit bra?", då får man en kaststjärna i bakhuvudet när man går.
Jag slår vad om att de låser in ungarna och sitter och fikar hela dagarna.
Krullet i klassen har tydligen barn på samma dagis som jag, jag möter henne ibland på mornarna. Hon kallar sina barn offentligt för "lilla hjärtat" och "hjärtevännen". SHIT. stackars barn. Jag har funderat på om jag ska skratta högt åt henne någon gång, men det skulle nog kännas lite elakt.
Nu ska jag duscha och glo på Grey’s anatomy.
doghondoghondoghon?
..
10 oktober 2007
Det sitter en talgoxe på mitt fönsterbläck, så gulligt. Jag ska bara hämta dammsugaren och suga upp den. Salmonellakräk -diediedie.
Grannen är nog inte så farlig trots allt, han har hängslen, gubbhängslen. Fast det kanske han i motorsågsmassakern också hade, jag har nog förtängt det.
Jag har faktiskt fler grannar än den på marken, nämligen en hel gata full med grannar, men det händer inte så mycket med dem - därav utelämnandet.
Grannen mittemot, han med kokosfrun, plockade blommor i morse innan han åkte till jobbet. Till vemdå?! Skandal på gång.
Nu ska jag fördjupa mig i frukost.
Have faith, my dear friends.
..
9 oktober 2007
Nu skulle jag kunna kliva in till grannen och ba spö' på'n.
Fanstyget rensar rabatten, och kastar in skräp på MIN tomt.
..och där gjorde han det igen..
App, slut på det roliga.
Nu ska han strandas, karljäveln..he's goin' down.
..
5 oktober 2007
Jag, karln, dottern, och hennes morfar gick till lekparken för att gunga.
Stort, grönt och lagom bushy runtikring. Skitbra tänkte jag, och släpade med mig hunden för att träna lite lydnad.
Morfarn fick the mission to gunga lilltjejen.
Ställde mig lite barasådär och kommenderade; "FOT!".
Hunden kändes laddad, och tog ett skutt på typ tre meter - bort. Dumma hund, fattar hon ingenting?!
"FOT!" betyder att hon ska sitta, just precis, fot.
Vi gjorde om det, med precis samma resultat. Ett gigantiskt skutt, åt helt fel håll. Femtiotre försök senare anade jag föga det faktum som snart skulle uppdagas.
Jag stod i bajs.
Jag ber för att det var hundbajs, och inget värre.
Inte konstigt att hunden inte ville sitta intill mig.. i bajset.
Vi återkommer om mer framgångsrik icke-bajs-träning senare.
..
5 oktober 2007
När man handlar i drive-thru'n på mcdonalds så hinner man bara säga en sak, typ: en cheeseburgare. Sen kommer det; "något mer?"
Eh, ja. En mellancola.
"Något mer?"
Eh, nä.. eller, ta en till cheeseburgare.
"Något mer?"
SÅ FAN HELLER när allt dom gör är att stressa och få en att känna som att man är skitdryg och ska beställa hela mcdonald's.
AND THEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEN...
Det går jättebort. Dagens i-landsproblem.
..
4 oktober 2007
Jag var på IKEA idag.
Där finns en hel del trevliga prylar att spendera pengar på. Om man har överflöd av sådana - pengar alltså.
Det har inte jag, så jag köpte en rosa liten flodhäst för 5 kronor.
..till dottern naturligtvis..
Precis när vi anlänt var jag tvungen att springa på damernas, det suger att vara kissnödig när man ska planera bohag.
När jag kom tillbaka så låg det en tant på marken utanför entrén,bara avsvimmad eller stendö' vet jag inte, det flockades ju människor som ville kika på henne. Jag hade lust att vråla ut att jag var läkare och kunde rädda livet på henne, men jag lät bli - jag är ju bara undersköterska.
Jag kunde visserligen frågat om jag fick ta venprov eller blodsocker, men det kändes inte riktigt som rätt läge just då.
Jag sänder en tanke till grannen, som säkert känner sig lite frusen.. när han ligger där - on the curb.
..
1 oktober 2007
Jag har ont i nacken. Säkert en whiplash från en av alla de gånger jag brutit nacken i trappan. Förjäkligt.
Dottern är bättre, hon ville inte sova - speedad på mediciner. Låg och ropade "tatti taaaaatti" "pooossposs".adorable.
Nu står karln och hänger på mig, jag tror jag måste laga middag åt honom nu. Karlar överlever nämligen inte utan mat. De måste ha mat, lagad mat.
Det är där min funktion som kvinna kommer in.
Jag kan laga mat, och föda barn. Det är underbart vilka gåvor jag fått för att behaga min karl.
Jag ska aldrig mer raka benen.
God natt.
..
26 september 2007
I förrgår såg jag karlns mormor på coop. Jag hade glömt att berätta det för honom, så igår ringde jag trettiotvå gånger till hans mobil, inom loppet av en minut. Måste vara lite av ett nytt rekord. Ibland har man verkligen alldeles för lite att göra. Karln var tydligen upptagen at the moment, det kunde jag aldrig lista ut. Ibland händer det även att jag får lite tvångstanke, och måste ringa tills personen i fråga svarar - gör den inte det så blir det hemskt många inspelade röstmeddelanden. Nej, jag är inte dryg,.jag är en enveten kvinna.
Igår åkte jag igenom rondellen i hallstahammar, det är sant, dom har en sån. Mitt på rundeln stod en kommungubbe och rensade ogräs - med en eldkastare. Spännande om han hade fått ryck och satsat på att mörsa ner alla trafikanter, eldkastare är med all säkerhet ett osnyggt sätt att dö på.
..
24 september 2007
Granntanten hade naturligtvis med sig bakelser, TROR HON INTE ATT JAG KAN BAKA ELLER?! just för ögonblicket kändes det lite hårt att slänga ut henne för det. Jag tackade snällt och sa att jag hade bakat egna bullar. dämit(!).
Någon tyckte att det kördes för fort på gatan, jag bad om ursäkt för det. Någon påstod att folk körde som idioter och skickade sms samtidigt. Jag bad om ursäkt för det med. Ångerfull som jag var, kom jag med förslaget att det kanske vore en god idé att bygga lite farthinder. Detta eftersom jag saknar både karaktär och moral, samt lider av räser-syndrom.
Ett fartgupp mitt på raksträckan är i mitt fall en smidig lösning på vansinnesfärderna,. alternativt buckligt underrede på bilen.
Styrelsemöte i all ära, men det är bra tråkigt att leka vuxen.
Granntanten ville hälsa på min hund, det fick hon inte.
Why not?
Just becouse I can.
mowhahahha.
..
Nu är det bara att invänta dem, styrelsefolket i bostadsrättsföreningen.
Ska jag vara helt ärlig så fattar jag inte vad dom snackar om, ordföranden sitter bara och snackar obegripliga siffror - alla nickar instämmande.
När jag frågar om han kan uttrycka sig lite tydligare, ungefär så att en vanlig människa kan förstå, suckar alla och skakar irriterat på huvudet. Efter varje möte klagar de flesta på att de inte riktigt hängde med. Sopor. Granntanten ska jämt baka en halv miljon bakelser, söker hon bekräftelse eller vad är grejen?
Jag har bakat bullar, kommer hon till mitt hem med sina kladdiga bakelser med sig - då får hon fan vända i dörren. Mitt hem, mina bullar. Min sympati köper man inte direkt med bakelser.
Jag ska spränga brevlådor i natt. Nästa möte kommer bli exciting..
..
23 september 2007
Jag såg en av smågrabbarna på dotterns dagisavdelning bära pippilångstrumpkläder, jag visste inte vad jag skulle tycka. Antingen är det ett feministiskt ställningstagande av hans mor, eller så är hon bara helt bakom. I vilket fall, stackars unge.
Mamman kanske inte vet att Pippi är en gnutta sexistisk, hon har en riktig karlakarl till sjörövarbuse, och flickebarnet i fråga bär strumpeband.
Jag kan klä min dotter i batman-outfit, det är inte samma grej. Pippikläder och ballerinakjol på en karl, definitivt gay. Batmandräkt på tjej - coolt som fan.
Feminismen når inte riktigt ända in.
..
21 september 2007
Det värsta jag vet är gapiga ungar, sånna som slänger sig på golvet i matbutikerna och skriker hysteriskt när de inte får som de vill.
Jag har alltid stirrat förebrående på föräldrarna till dessa, min blick har tydligt talat för sig själv;
"du är en urusel förälder, stackars ditt barn, ouppfostrade snorunge, säkerligen grymt bortskämd, lite uppfostringsanstalt vore kanske inte hel fel?"
Ungen som idag slänger sig på golvet i matbutiken och vrålar, är min.
Vad jag förr inte visste, vet jag nu.
Orsaken till ursinnigt barn kan vara en simpel sak. Idag tar vi ingen kundvagn, vi ska bara ha en liter mjölk.Tjenamalena, vad inbillade jag mig? Att min 1 ½-åriga dotter lugnt och stilla skulle acceptera mitt beslut? Knappast.
Hon vrålade hysteriskt från det att vi gick in i affären, under tiden jag stressade mot kyldisken, på vägen till kassorna, i kassa-kön, under packningsscenen, ut genom entrén, över hela parkeringen, tills dess att jag lyckats pula in henne i bilen. Då var hon nöjd. Hela affären hade stirrat på hennes mamma, förebrående med blickar som sa; så går det när man skämmer bort ungen, stackars barn, dåligadåliga förälder.
Det värsta av allt - inte en tår, bara ren jäkla envishet.
Jag bävar redan för treårstrotsen.
Be strong. Be strong. Be strong.
..
Jag drömde att en kräfta hackat sig in på min dator, hur mentally ill får man bli?
Mattelektion idag, jag knackade på dörren och klev in.. uttalad tystnad,. alla tittade på mig. VAD?!
Dom hade slagit vad om vilken ursäkt jag skulle komma med idag, som att jag brukar vara sen annars. Vuxna människor.. Diskriminering på hög nivå. Jag förklarade att mitt hus brunnit ner, och jag varit tvungen att samla ihop resterna av mina fotoalbum. Trodde det var underförstått.
Vi fick tillbaka proven. MVG stod det på det jag fick., jag frågade om någon fått mitt prov felaktigt utdelat till sig, för det jag hade i handen var naturligtvis inte mitt. Läraren insisterade på att jag skulle behålla det.
Jahaja, då är det väl bara att tacka och ta emot.
Jag slet av mig kläderna, hoppade ut genom fönstret och sprang lätt hysteriskt, men glatt - naken två varv runt Lärocentrumet medan jag skrålade schlagerlåten - "gimmi your love".
typ.
Men det var ju trevligt med MVG, lite otippat kanske. IG hade absolut uppfyllt mina förväntningar.
Michael Scofield är tillsammans med en hästtjej, bekräftat från hemlig källa. Ni som avgudar honom kan börja gråta nu. Detta jäkla Strömsholm. Det kryllar av hästfjollor som avgudar dance-musik och småväxta hundar. Jag ska inte nämna att jag också lekt med hästar typ hela livet, men det är skillnad. Jag var en häftig ridbrud. Nu är jag bara en häftig småbarnsförälder.
..
19 september 2007
Jag slog upp ögonen till obeskrivligt vacker fågelsång. I fönstret satt ett par ekorrar och kvittrade i kapp med fåglarna. Solen värmde fönsterbläcket och himlen var vackert ljusblå, det såg ut att bli en underbar dag.. precis utanför fönstret betade hela familjen rådjur.
Det vore väl mysigt. Om sanningen ska fram så var det inte riktigt så.. Jag vaknade av HACKAHACKA-ljudet (det som uppstår när man bilar sönder en betongbro) strax utanför mitt sovrumsfönster. Inga söta rådjur där inte. Kände mig förvisso rätt så utvilad, och drog slutsatsen att jag försovit mig. Faktiskt inte, jag vaknade två minuter innan klockalarmet skulle ljuda. Lite otippat. Underbart att inte känna stressen för en gångs skull..
Men, eftersom jag låg så bekvämt.. blev jag kvar i sängen och drog mig i 20minuter, resultat: stressastressa.
Jag kan genast dementera ryktena om att jag skulle vara gravid, men jag förstår helt klart tankegången. Jag är helt enkelt skendräktig.
Barn till dagis, jag och hund ut i skogen.
Vi tog en sväng i spåret för att dokumentera lite kossor och leta efter hösten. Till min, och säkert hundens med, stora besvikelse hittade vi inga kossor, bara kobajs. Hösten ger ännu inga konkreta bevis, förutom 5 grader i luften och klarblå himmel, men jag fann tecken som säger att den är på gång.
..
13 september 2007
Om ni inte märkt det tidigare, så kan jag meddela att hösten är här.
Det blåser kallt, men är lyckligtvis fortfarande varmt i solen.
Vilken sol?
Ett gäng tranor vevade precis förbi här utanför,
kan likväl ha varit kanadagäss, låter likadant. Nu kommer jag med all säkerhet bli påhoppad av en hysterisk ornitolog som påstår motsatsen. Pippifolket har jag inte mycket till övers för, jag har svårt att se meningen med vansinnesfärderna på 100-tals mil bara för att spana på en sällsynt fönsterhake.
När halva Sveriges befolkning lider av höstdepression, är jag tvärtom - lycklig, inte just av den anledningen att folk mår dåligt.. utan mer för att hösten är så vacker. De klara färgerna, och den kyliga rena luften. Oh, I love.
I detta nu störs jag en aning av grannen, han har larm överallt, Märkligt nog så piper det varenda gång de rör sig i hemmet, och utanför hemmet. Han har stolt deklarerat att de har övervakningskameror i ALLA rum. Coolt, jag undrar vem som vill stjäla hans ehrm.. vackra smide.
Karln i fråga är nämligen smed, pensionerad smed dessutom. Det är svårt att undgå, deras framsidegräsplätt ’a 3x3meter täcks av sju miljarder metallföremål, som han smidit.. smitt. En dag fick han för sig att sluta se vrång ut, och ryckte upp en metallpryl ur rabatten.. och gav till mig.
Jahaja, "Tack så hemskt mycket! ..men inte behöver du..".
Jag var även tvungen att fråga vad det föreställde.
En gigantisk ljusstake.. i smide. Häftigt, vart ställer man en sån?
När karln, min karl, kom hem var han tvungen att fråga vart jag hittat skrotet någonstans.. Oj vad jag ber för att mina grannar inte läser metrobloggar, då är grannsämjan NO MORE.
Nu står den gigantiska smidesprylen i förrådet, jag har inte hjärta att slänga den.
Den kanske kommer till användning någon gång,
när jag blir pensionär och vill ha en massa krimskrams på min tomt..
Skitsamma. Alla mina vita kameler går till Hösten.
..
12 september 2007
Nu skiter jag i alla familjefotoöverbelastade servrar,
..min dotter är underbar.. helt.. underbar.
Hon är nu 1 ½år och blir allt mer medveten för varje dag som går, hennes ordförråd har tredubblats på bara någon vecka. Knappt man hänger med..
Vi läste godnattsaga som vanligt, "Vems lilla mössa flyger?".
Misstänker att det bara är jag som är så överdrivet excited över att följa handlingen.. hon är ju måttligt road. I vanliga fall behöver jag bara stoppa ned henne i sängen, läsa, pussa henne godnatt, gå ut, släcka och stänga dörren.
Sen sover hon oavbrutet i tolv timmar.
Ingen välling, inget gnäll, inget vaknamittinatten.
Ljuvlig liten tjej.
Ikväll när jag pussat henne godnatt så tittade hon på mig, pekade bredvid sängen, och sa "sitta hää". Hjärtsnörp.
Hon bad mig verkligen sitta kvar,. och där satt jag och tittade på henne medan hon donade med sina nappar, och sakta, började andas tyngre och tyngre., tills det att hon sov.
Oj vad karln bekräftade vad jag misstänkte. Jag är SÅ manipulerad. Nu kommer ungen bli vansinnig nästa gång vi inte sitter kvar.. det är lugnt. Jag köper det.
Det finns inget vackrare än att se sitt barn sova..
..
12 september 2007
Jag vaknade 07:12 av.. vet någon hur det låter när man hackar sönder en gigantisk betongbro i smågrus? .. så lät det.
Hade jag inte fastnat med benet under sängen och vridit det ordentligt ur led, så skulle jag definitivt ha rusat ut naken, med sovrufsigt hår, en kamphund i hasorna, och vrålat diverse hädelser.
Nu blev det inte så.
Iväg till dagis med dottern, jag tror hon är lite favoriserad där. Det blir väl så när de är små, snälla och söta,. innan de lär sig svära, peka finger och kasta sten på dagisfröknarna. De små liven.
Varje gång jag kommer hem ensam så måste jag stanna upp, visst lämnade jag dottern på dagis?Min största mardröm är att glömma henne någonstans,
i affären, i bilen.. det är omöjligt, föräldrar gör inte sånt.
De glömmer inte sina barn. Eller?
Jag är väldigt tankspridd. Vet faktiskt inte hur många gånger jag ställt handväskan på biltaket och kört iväg, sen är det alltid någon som tutar och blinkar med helljuset. Jag kan svära över dessa idioter i en kvart innan tanken slår mig. VAD VILL DE?! Tio mil senare; Just jävlar, hunden satt fast i dragkroken.
Det värsta jag vet, förutom gråsuggor, är folk som råkar vara föräldrar, som inte pratar om annat än sina barn. Har de inga liv?
Sånna som, istället för nakenbilder på sigsjälva, lägger ut och fyller upp hela servrar med bilder på sina ungar. Serverkrasch pga familjebilder. Förjävligt rent ut sagt. Vem bryr sig om hur deras fula ungar ser ut i solbrillor? Eller hur roligt dom hade på Kolmården? Förutom det så hatar jag folk med fördomar
..
10 september 2007
"När blev den kvinnliga sexualiteten bara en röd fläck i trosan?
Och vad hände med kåtheten?" Citerat från radio.
Bra fråga.
Min karl visade precis upp en gnutta ridderlighet,
inte så att han slängde sin cape över en lerpöl och bar mig över den..
Nej, det skulle med all säkerhet ge honom ryggskott för resten av livet. Däremot så stegade han emot mig med beslutsamhet i blicken, räckte barnet mot min famn, och tog farväl. On his way to kill. Han mördade en spindel,. stor som en tennisboll. Kan inte förstå vart de kommer ifrån, men det är rätt - döda dem bara. KILL’EM,. KILL’EM ALL!
Man skulle lätt kunna tro att jag var lite skum, om man inte visste bättre såklart.
Jag är lite hormonpåverkad at the moment.
Grinade halvt ihjäl mig på dopet igår, och idag lade jag mig i soffan framför tv’n.. på tv4-film visades filmen "hans och hennes". Jag hann inte mer än se vad det var, under de två minuter som jag tittade.. innan jag kände tårarna rinna till. Dels för att jag vet att filmen handlar om kärlek och att-få-barn, men så slog det mig att Johanna Sällström dog för inte så längesen. Då grinade jag ännu mer.
Karln kom in och frågade omtänksamt hur det var med mig,. förmodar att han syftade på mitt lagom svullna rödflammiga tåransikte. "VAD?!" - vrålar jag, lätt mordiskt, tillbaka. Liksom de flesta karlar som lever ihop med folkslaget kvinnor, tas sådant med en nypa salt. Jag förmodar att de vant sig.
I helgen är det dags, Siri ska ställas som Junior på Officiell utställning för första gången. Resultaten kommer att finnas med i hunddata. Helt sjukt.
Jag kommer säkert råka fälla domaren, ramla ut bland åskådarna, råka ge hunden frikommando under uppställningen, fnissa åt domarens utseende,. Siri kommer bajsa löst mitt i ringen. Woooohoooo, men det är lugnt. Tävlingsnerver på topp, yeahright.Det bär av mot Tånga hed på fredag, jag ska dela husvagn med en Jenny.
Jag har inte bott på camping sen jag var typ 5år, och det var i danmark. Där blev jag jagad av en, begåvningshandikappad och lätt psycho, man två varv runt hela campingen. Håller tummarna för att jag slipper det på fredag.
Nu ska jag utfodra Torsten. Mah’ fat cat.
..
10 september 2007
Tillbaka till verkligheten..
Det regnar.
Bilen är skitig, gräsmattan oklippt, måste handla,. skulle behöva klippa mig, köpa nya kläder, banta,. minst ett dussin make over’s. Dammsuga.. damma, torka golven.. tvätta upp all liggande tvätt. Hunden är kissnödig. En budget för denhär månaden kan vara smidigt.
Måste måla framsidan innan det blir för kallt, åka med det fula otympliga torkskåpet till tippen,. måla klart och sätta upp listerna på ovanvåningen.. rensa ur garderoben.. och varför inte vinna en miljard i samma veva? Städa i förrådet och slänga skräp.. Borde planera inför bilresan kommande helg..
Inte helt oväntat skulle jag behöva plugga lite, jättemycket också.
Ork är en bristvara.
.. gör det sen..
..
9 september 2007
Den här helgen har varit lagom händelserik.
Fredag kväll; jag och karln satt i soffan och glodde på hyrfilm genom bredbandet, usel film för 35 kronor. Funderade på att ställa klockan, men lät bli.
Lördag morgon; vaknade helt utmattad, tuff dröm. Träningsvärk i höger lår. Kikade på klockan, fan.Ramlade ner för trappan, bröt nacken. Igång med kaffet, ingen räserbryggare direkt.. svor lite över den, hällde upp ofärdigbryggt kaffe i termos [thermOss], pulade in hunden i bilen och åkte till bruks.
Ewa-Maria var redan på plats, hon är duktig hon. Jag är alltid sen, märkligt detdär.
Träna, träna.
Jag använde faktiskt klicker,SKÄMMES TAMEFAN. Men det går riktigt smidigt med den.. tar tillbaka mina fördomar om immi-människor.
Alla moment i ettan sitter, utom apporten,. den tuggar hon ihjäl. ´Pörskans.
Så bar det av mot Stockholm. Torsten var lagom glad, mina tröga utekatter fick stanna inne. Kunde han peka finger så skulle han..
Hem till syrran med karl i vallentuna, Siri-hunden sprang runt hela gården med GIGANTISK RAGG,. hönor, katter, grodor och hästar möttes med blandade känslor - skitläskigt men samtidigt grymt spännande.
Dumpade packningen och åkte sen hem till mamma i väsby, mormor och morfar hade redan anlänt. Hunden var med, morfar var tvungen att berätta att alla hundar är opålitliga. Sen berättade han att i-länderna är bortskämda med god hygien, i afrika och asien har dom minsann inga allergiproblem. Kanske inte, men där har alla HIV istället..
Jag hatar folk som generaliserar.
Länge leve Ironi’.
Mamma bjöd på lax, dottern visade upp sitt absolut bästa bordsskick, dvs vägrade äta och vrålade hysteriskt tills hon fick som hon ville, en brödbit. UNGE. Sen satte sig mamma och spelade piano, det var länge sen.. jag fick en härlig känsla inombords, lycka. Vi hade trevligt, sen åkte vi hem till syrran för att sova.
Söndag morgon; vaknade av att jag frusit ihjäl. Ytterst oskönt. När vi rullat ihop de ogästvänliga lånemadrasserna såg jag mitt höftavtryck i golvet.. tur att man är en överlevare. Karln var lagom nöjd, surade över att jag snarkat, troligt liksom, jag är ju kvinna. MYCKET LUSTIGT. Skorna jag tänkt ha på dopet hade jag råkat trampa i hästbajs med.
Dagen började kanon.
Vi kom naturligtvis för sent till kyrkan, min syster körde som ett hjon genom och förbi stockholm, och jag efter. Aldrig mer. Jag körde över centrifuger och gasade i 140km/h på 70-vägar för att hålla hennes tempo. Vi körde ungefär 3mil för långt innan hon kom på att vi kört fel.. sopa. Dessa 3mil tog fyra minuter att köra tillbaka..
Tre ungar skulle döpas samtidigt, Aron var det enda namn jag lyckades uppfatta. Lyckligtvis skulle min brorson skulle heta Aron.
Dottern vrålade "beeeebiiiis" hela cermonin, och försökte sikta in legobitar i bakhuvudet på de i raden framför.
Dopkaffet.
Jag saknar ord. När alla mumsat i sig de gigantiska välsmakande smörgåstårtorna, och gratulerat till det vackra lilla gossebarnet.. så riktas uppmärksamheten mot värdparet. I detta fall min storebror och hans tjej.
De hade redan tackat gästerna för att de/vi dök upp på Arons stora dag,. och så börjar brorsan..
i det ögonblicket tänkte jag mest "nae, säg inte att han ska börja snacka och skämma ut sig.."
Inte det att jag misstror min bror, men inför så många människor bör man välja sina ord noggrannt för att inte göra bort sig..
Han vänder sig mot Kati (flickvän och nybliven mamma) och berättar hur vacker hon är och hur lycklig han är med henne, hur gott hon luktar och hur mångsidig hon är, vilket vackert barn hon gett honom.. han tackar henne för att hon är så underbar, på alla de vis. Uttrycker sin kärlek och beundran för kvinnan vid sin sida..
Jag var stolt över min bror, detdär gjorde han bra! Väl valda ord, och helt klart en underbar hyllning till sin kvinna.
Sen höll jag på att svälja min tunga, ingen överdrift nu. VET NI VAD KARLN GÖR?!
Han slänger bak ett ben.. då kopplar jag..
..och ställer sig på knä framför henne, tar hennes hand.. och frågar;
"Vill du gifta dig med mig?".
Inför alla dessa människor, båda deras familjer, släkt och vänner.
Hon svarar.. "Ja".
Jag grät i en halvtimme efteråt. Hoppas för guds skull att jag inte fastnade på kort efter det.
Celebrate Love.
Jag älskar min bror. Jag älskar hans blivande och deras son. Jag älskar min karl, jag älskar min dotter. Jag älskar min familj och alla som står mig nära. FAN vad kärlek är underskattat.
..
8 september 2007
Jag hittade en varmkorv i bilen, hur sjukt är inte det?
Knappast ätbar.. stenhård. kanske ska städa bilden mer ofta.
Idag ska min dotter träffa sin gammelmorfar för första gången,
min söta lilla morfar. Det var länge sen jag träffade honom själv..
Han är för ekonomisk för att prenumerera på dagstidningen, därför går han ned till biblioteket varje morgon och läser tidningen där.
varje lördag betalar han 2 kronor för att kopiera kordsordet.
Jag ser charmen, och förstår den.
Wilma rusar runt med sin dockvagn och vrålar "tut-tut",
hon har försökt kapa mina hälsenor med den.. otaliga gånger nu. My beautiful little girl..Hon har råkat köra över hunden lika många gånger,
en Amstaff liksom.. som pussar lite på Wilma i förbifarten.. Media, oh media, when will you ever learn?
Oj. Nu ramlade dockan ur vagnen, inte bra.
Min söta lilla dotter mosar dockan med vagnen.. R.I.P lilla biltema-docka. Såja, och DÄR lommade vovven iväg med den, docklunch.
TA TA.
..
7 september 2007
Idag på eftermiddagen gick jag en sväng med hunden på samhället,
under viadukten passerade vi ett gäng småkillar i åldern 12-16år.
Min annars lilla odåga till hund beter sig helt oklanderligt,
hon ignorerar både mopeder och gapiga snorungar.
När vi gått förbi så hör jag en målbrottstämma ropa "Öööh, du luktar fisk!".
Jag är tämligen övertygad om att jag inte luktar hav, däremot lite hund, barndreggel, åvatten och ikea-bygge.. men fisk, nä.
Vad gör dessa små drägg under viadukten? Hänger. Hur coolt är det?
Jag kommer på mig själv.. jag har förvandlats till en tant, en surtant.
Det gör inget, det syns inte på ytan. Jag ser fortfarande ut som en 23årig halvrisig enbarnsmor, ohyä.
När dottern sovit middag bar det av till IKEA för att inhandla doppresent, min brorson ska få ett namn i helgen. Hur underbart är det inte när man slipper bekymra sig för pengar? LOVELY IKEA-FAMILY-CREDITCARD. Oh Shopoholic, yes I aaaaam.
Vi köpte en söt liten fotölj i baby-size, och ett gigantiskt helskumt mjukdjur.. (Bror, jag hoppas verkligen inte att du läser detta.)
IKEA-syndromet borde vara tämligen välkänt vid dethär laget.
Man kliver in genom den slöa snurrdörren, lagom långsam, precis att man hinner få en glimt av vad som finns där inne.. efter typ åtta sekunders evighet är man inne. Jag ska bara titta. Yeah right.
Det slutar ALLTID med att man kommer därifrån med sjuttiotre olika prylar, bra-att-ha-prylar. Nya lampor är trevligt, en NYHET-matta, köpaköpaköpa, lite förvaringsgrejer, ny toaborste - absolut, åååhhh så praktiskt med små burkar, och visst vore det bra med en ny, lite större bokhylla?
På vägen hem hälsade vi på tant Ewa-Maria med karl, de bjöd på jättemumsiga onyttigheter och trevligt sällskap. Jag hade förträngt mina naturdiet som står i kylskåpsdörren. Usch så karaktärslöst.
Men, det är tanken som räknas..It always is..
..
6 september 2007
Jag är bakfull på testosteron.
För detta krävs oerhört höga doser, alternativt stora koncentrerade doser vid enstaka tillfällen.
I mitt fall räckte det med att smygkika in i omklädningsrummet efter gårdagens fotbollsmatch. Man får skäggväxt och håriga ben bara genom att råka inandas lite av den lukt.. odör.. som finns i ett manligt omklädningrum.
Jag gillar inte svett.
För ett par år sen fick jag för mig att jag ville bli brandman-brandkvinna, och detta i den stora staden Arboga. Jag råkade bo där för tillfället, innan jag träffade karln.. och blev med barn, radhus, hund och kombi. De personer som söktes för jobbet skulle vara 20+, ha körkort, samt vara vältränade och friska. Jag hade ju körkort, så jag sökte.
Dagen innan första fysikprövningen kom jag på att jag kanske borde ha förberett mig aningen bättre..
Lite lagom stressad inför morgondagens fysprov sökte jag en snabb lösning. Skyddskläder + gastuber väger ca 20kg.. Tyvärr hade jag ingenting hemma som motsvarade den vikten..
Jag var uppe tidigt och åt en stadig frukost, mycket energi för bästa möjliga prestation. Jag fick bylsa på mig ett brandmans-set,. smutsigt, rökluktande, och med all säkerhet jättesvettigt. När jag fick tuberna på ryggen trodde jag att jag skulle gå av på mitten.. Konstaterar att brandmän måste ha gigantiska svankmuskler. På med masken, maxlutning på gåbandet.. sen var det bara att knalla på, fort som tusan.
Jag tror jag orkade i två minuter, sen fick jag sån mjölksyra att jag höll på att dö, på fullt allvar.. sen diggade jag inte riktigt kvävningskänslan i masken. Jag orkade inte göra några armhävningar heller för den delen. Testledaren var lite besviken, tydligen fanns det inte så många vältränade Arbogabor..
Jag berättade som det var. Det faktum att jag fått panik dagen innan, på grund av bristande träning, resulterade i att jag mekade loss bilbatteriet i min lilla ford escort. Jag uppskattade batterivikten till 15kilo, som var bra nära 20kilo.Arboga är rätt så litet, och jag ville helst inte bli idiotförklarad, nyinflyttad som jag var.
Med en ICAPLASTPÅSE fint lindad runt bilbatteriet gick jag sedan en långpromenad, upp för ett antal långa backar.. Halvvägs på min lilla runda skämdes jag en aning, hur typiskt var det inte att vara ute i sista minuten? Dessutom hade jag svårt att tro att kånkandet på bilbatteriet skulle underlätta morgondagens test. Jag var helt utmattad.
Jag ångrade mig, vilken urkorkad idé..
Det var sent på kvällen, och jag kunde inte direkt lämna det tunga batteriet någonstans.. jag behövde det för att kunna starta bilen. Det var bara att släpa hem det.
Testledaren höll med om att det var lite korkat.
Jag blev aldrig brandman..
..
6 september 2007
Igår var det semifinal i VLT-cupen, Sörstafors - Skiljebo. FOTBOLL kallas det.Jag, dottern, och 250 stycken till stod vid sidolinjen och hejade. JOBBAJOBBAJOBBA! Helt sjukt vad man blir påverkad av testosteronet i luften,.
Små, söta, nätta, blonda tjejer får helt plötsligt basröst och vrålar som mentalstörda gladiatorer. CHARMIGT VÄRRE.
Okej, jag ska inte säga något. Jag vrålade mig hes redan de tio första minuterna av matchen. Wilma stirrade med förundran på sin mor,. så hysterisk låter jag inte ens när karln klippt ihjäl gräsmattan.
Jag tyckte självklart att min karl var duktigast av dem alla, han sprang som ett hjon efter bollen - in i närkamper. Det är härligt när det flyger motspelare åt alla håll.. Glidtacklingar är helt klart underskattade.
Sen var det paus i halvlek, karlns farmor och farfar som är trogna supportrar kom och gullade med dottern. Så fort hon ser gammelfarmor så säger hon "koooorrrr",
sambandet gammelfarmor-fotbollsmatch-varmkorv är glasklart. Gammelfarmor tyckte det var kallt och ville sätta sig i bilen, ÄR DU TOKIG TANT?! Här tittar vi på spännande fotboll minsann., bara att bita ihop i höstvindarna. Hon bet ihop.
Hur som helst så spelar Skiljebo i division 1,ETTliksom. Det är värsta elitnivå. typ. Så kommer Sörstafors, som spelar i div 6.. och nästan vinner. Det gjorde viju inte.. men två..tre mål ifrån. En sjujäkla spännande match, för att vara fotboll. Stolt som sjutton är jag över karln, han tog ett gult kort, och gjorde ett mål! Fotboll är bra spännande ibland, matchen slutade 5-7 till hemmalaget.
..
3 september 2007
Idag har jag dansat runt och sjungit hela dagen.. sen vände det, och jag har precis slängt en förbannelse över hela västmanland.. det råkar vara en sån dag idag. Hormone’s in circulation, caused by Indians in the bush (även sk. "måntan"). Idag är det precis 570 dagar sen jag låg på lasarettet och kalvade.
Min dotter, vår dotter, är alltså 570dagar gammal, det går undan. Nu ska jag låta lite nostalgisk och säga "jaaaaa, hörrni.. det känns som det var igår".
Men det gör det faktiskt,.
Det är helt klart lite läskigt, men en otrolig upplevelse att föda.. Det är lite småironiskt att det är så väldigt trevligt att göra dem,. men sen när det är dags att klämma ut de små liven, ja - då är det inte direkt en midsommarnattsdröm ;)
För er som inte fött barn,enjoy reading. Ni andra - slitna mödrar och skäggiga karlar, glöm förfan inte vad ni gick igenom. Okej, inge mjäk.. som man bäddar får man ligga. Fo’sho.
Den 8’e februari 2006 - as if it were yesterday;
Man blir lite vimmelkantig när helvetet brakat löst, var 5’e minut kom värkarna. Jag trodde verkligen att jag skulle dö. Så ont gjorde det. Vid det laget hade jag terroriserat förlossningen via telefon varannan minut sen ett dygn tillbaka.. de påstod att jag hade förvärkar. FÖRVÄRKAR MY ASS! - JAG SKA FÖDA BARN!Som att jag var den enda gravida kvinnan i historien. Emellanåt dök det upp ett värkotyg, mitt i telefonsamtalet, från min sida naturligtvis.
Präntat i huvudet; "Aaaaaaaandaaaaas iiin genom näääääsan, uuuuut genom muuuuuunnen" trampatrampatrampa.
Karlns pappa kom och hämtade oss på eftermiddagen för att köra till förlossningen. Jag som snackat så högt om att jag skulle köra in på egen hand.. snacka går ju alltid.Jag hade ju läst i varenda tidning, på nätet, samt hört från alla erfarna barnaföderskor att man skulle äta ordentligt för att orka., pressade i mig en tallrik havregrynsgröt. Maaaaassa bra energi, men ingen vidare aptit.
En kvart tog det i bilen.
En otroligt lång kvart, med fyra brutala värkar. Det var bara att bita ihop, man kan ju inte visa sig svag inför svärfar.
Kom in för undersökning 17:20. Värkarna kom tätt och ofta, bara att lägga sig ned på den bruna fula britsen gjorde saken minst hundra gånger värre..
Barnmorskan körde in en hel arm i mig, det kändes iaf så. Det gjorde hemskt ont. Resultat: EN enda jävla centimeter var jag öppen. SÅ ont - för SÅ lite.
Gjorde mig beredd på att få åka hem igen, så jag började toktjura. Manipulativ in i det sista. Barnmorskan hade ett hjärta, så vi fick stanna.
Dessa underbara eldsjälar ;)
Men bara på villkoret att vi skulle ta en promenad på en timme.
Det gjorde vi. Jösses. Två steg, AAAAAAAAJ. Tre steg, "GÅ INTE SÅ JÄVLA FORT!!" typ.
Greppade Karln’s arm, sen vaggade vi runt sjukusområdet, ett steg i taget.
19:00 var vi tillbaka, halvt utmattade. Ny undersökning, min kvinnliga intuition sa mig att det var dags, 9 ½ cm, minst.
Inte det inte.. barnmorskan menade på att jag max var öppen 2cm.
Jag gav upp, jag dog. Hade ingen lust att föda barn längre.. Det struntade dom i.. Fick krypa ner i ett varmt bad, där låg jag i drygt två timmar tills jag var röd och svettig, låg över kanten och flåsade mig igenom värkarna. Kände mig som en strandad val. Den största strandade valen någonsin. Jag grinade lite och kände mig bra ynklig.
Äntligen fick vi komma in på en egen sal. Tätare värkar. Karln - optimisten - satte sig o läste en bok. Jag hängde över en ful blekbrun fotölj och gungade mig genom värkarna. Karln fick inte läsa mer, jag hade ont.
22:00 fick jag en spruta morfin. Woohoooo, asbra tänkte jag. Barnmorskan menade på att värkarna skulle kännas mindre. Hon ljög.
Jag blev visserligen lite lurig, men inte fan blev smärtan bättre. Lagom tills jag accepterat nederlaget så började jag må illa, sen började jag spy som en gris. Kräktes upp allt jag någonsin ätit, och förmodligen lite till. Det var tacken det, förbannade havregröt..
En riktig karl håller håret på sin kvinna när hon kräks, det gjorde min. Kanske inte med glädje.. men ibland så speglar aktioner mer än tanke. Hasade ut med karln i korridoren, hittade en toalett. Såg mig i spegeln en snabbis efter att ha spytt lite mer. Oj.. var min reaktion.
Jag såg ut som en panda, en rödflammig panda. Hade visst glömt att tvätta bort sminket.
Blev undersökt på nytt 01:30, ett dygn efter avspark.
FEM centimeter var jag öppen, kan inte direkt påstå att det jag kände var sprudlande glädje. Att föda barn kändes klart överskattat.
Sen kom kärleken in i mitt liv. Lustgas. OOoooohh, så vackert. Jag frågade om de skulle ta den ifrån mig om jag andades mellan värkarna, som man inte får.
Undersköterskan sa att det var okej, nattpersonalen är bra. Mycket bra. Jag började missbruka den på stört.
Sen blev jag hög, hög på lustgas. Syrebrist måhända? Blev besatt av siffrorna på monitorn som visade värkarna, tyckte undersköterskan var bra identisk med ett utropstecken, glömde bort vart jag var någonstans och tyckte att karln skulle prova. Han var mest bekymrad.. och lite blek.
Jag vill minnas att jag planerat min förlossning på så vis, att jag skulle ha mesta möjliga bedövning av allt. Smärta är helt klart överskattat.
Mitt i mitt ljuvliga lustgasrus så tog barnmorskan upp frågan om bedövning, jag tyckte att hon kunde lugna sig lite, jag mådde ju faktiskt helt okej.
04:15 var jag öppen 9 centimeter. Det är en bra bit, lite overkligt faktiskt.
Barnmorskan tyckte det var en bra idé att sticka hål på fosterhinnan eftersom vattnet ännu inte gått.
Jag hann gå en sista gång på toa, skakade av trötthet och smärta. Stammade.
Jag förstod nog inte riktigt vad det innebar att få fosterhinnan punkterad
när man är öppen 9 centimeter.. Barnmorskan petade hål på den, mina strumpor blev varma och blöta. Vattnet forsade, lite coolt tyckte jag.. men, vänta.. DÄR insåg jag. Fick på sekunden kanonbrutala värkar, som inte gick att hålla igen på. Som att tvingas bajsa ut en 40"TV, och ingen flatscreen direkt.
Epiduralbedövningen som jag skulle ha - VARTFAN VAR DEN?! my bad. Jävla lustgas.
Glömde bort lustgasen, det gjorde ju så förbannat jävla ont. Tar tillbaks det jag kände innan, Nu var jag helt övertygad om att jag skulle dö på riktigt
Jag minns inte exakt.. jag minns att jag skrek av trycket och av smärtan.
Karln stog bredvid mig och kramade min hand, jag tror jag mosade hans.
Fick lustgasmasken, men kunde inte andas i den. Låg på sidan.
Flera gånger tyckte jag någon sa att huvudet var påväg ut,
men jag orkade verkligen inte. Det kändes strävt och tungt neråt. smärta.
sån jävla smärta.
Jag bet ihop och tog i allt vad jag orkade. Ändå kom inget ut.
Så jävlajävlajävla skitont. Tror jag tänkte att jag inte hade något att förlora, smärtgränsen var nådd - döden nästa.
Jag tog i, som fan, och vrålade.. och klämde i. Liiiiiite till, skrek någon.
Utan smärtlindring, utan mat i magen, utan sömn på tre dygn..
någonstans så hittade jag lite kraft och pressade på. SATAN VAD ONT! - men DÅ kom huvudet. Fick hämta mig lite,
sen orkade jag klämma ut kroppen. Ååååfyfaaaan vad det sved.
Den 9/2 klockan 04:44 kom bebisen upp mellan mina ben,
placerades på min mage. Jag såg en lila, vitkladdig, blodig.. liten människa. Chock. Alla säger att i det ögonblick man får upp sitt barn på bröstet så försvinner smärtan. Helvete heller.. det sved något så förbannat.
Navelsträngen var så kort, så jag fick inte upp mitt barn på bröstet.
Det drog smärtsamt mellan mina ben. Karln fick klippa navelsträngen.,
barnmorskan frågar om han inte ska berätta vad det blev för kön.
Lagom blek i ansiktet, och med hes, stammande röst säger han; Eh, jo.. En flicka!Jag som trodde.. äh, skitsamma vad jag trodde.
Min bebis, mitt barn.. min älskade lilla tjej.
3952g, 52cm.
Äntligen kom hon upp på mitt bröst. Det vackraste jag gjort i hela mitt liv.
Jag glömmer inte smärtan. Men hur jävligt det än var, så var det SÅ jävla värt det. Jag ser på henne och gråter, för hon är en del av mig.
Hon är så perfekt med sina små händer och fötter.
En brun lurvig kalufs och isblå ögon. Små söta läppar.
Hon är min, tillsammans med min man. Mitt allt.
..
2 september 2007
Jag har en otrevlig känsla, och detta i min högra nacke. Till höger i min nacke,naturligtvis. Det pirrar lite i högerkrokarna av nacken. Säkert en gammal whiplash-skada från mitt tidigare lustfyllda leverne,. det var tider det..
..sen fick vi barn, karln och jag.
Idag var jag på fotboll, just i detta ögonblick minns jag inte riktigt vad motståndarlaget hette. De var gula och svarta.. i klädseln.
Vi vann i allafall, med exakt hur mycket vet jag inte heller, riktigt. Lite märkligt att det är "Vi" när det slutar med vinst, och "de" vid förlust.
Karln tog gult kort, det är huvudsaken i en riktigt bra match.
Wilma - dottern - var med och kikade, hon hade bara sovit i 30min innan avfärd. Måttligt road supporter, hon var mer sugen på upplopp och muntliga hädelser än själva spelet.
Under de 90 minuter som spelet varade, åt hon tre korvar (utan skinn och bröd), stal två små bollar från en liten, men äldre pojke, delade ut ett antal torra gula höstblad till åskådarna, lärde sig vråla "ÖÖööööööj!" till domaren, sa "Uschhh" till motspelarna, samt rusade ut på planen och ville bli jagad.. typ tre gånger. Sen tränade hon på att dribbla. Hon fintade bort oss alla, 1 ½ år gammal. Det är mammas tjej det.Fast o andra sidan vore det kul om hon bestämde sig för att bli tennisproffs,
då slipper jag oroa mig för alla dessa pensionsbolag och allt krångel de medför.
Jag önskar att jag vore rik, det skulle vara bekvämt.
Folk säger att pengar inte gör en lycklig, det är ju lätt för dem att säga - poor bastards. Nä, förlåt. Men visst vore det trevligt att vinna ett par miljoner, eller ett par hundra miljoner.. för att inte tala om miljarder.
Då skulle jag ge bort alla pengar till röda korset..
HAHAHAHA. Nu var jag allt lite lustig.
Idag har varit en lugn dag, varken för lång eller för kort.
Det säger inte speciellt mycket om dagen..
Men nu vet ni.
Brainplay:
To all the people around the world.. shallallaallallallalllallaallaaaaallaaaa.
Oh lallallaaaaaa, I love you Baby.
Ibland så undrar jag, vart någonstans gick det snett?
En tanke till alla hårlösa människor där ute.
Godnatt.
..
I'm born and raised in a suburb.. förortsdjungel, of Stockholm.
Det har inte skadat mig, tvärtom.
Jag är idag en mycket högutbildad, välbetald och otroligt socialt begåvad affärskvinna mitt i karriären. Dvs. hoppade av gymnasiet, studerar numera på komvux, min inkomst är studiemedel, jag är trevlig,
säljer skräp på blocket.se ibland.. och, intet att förglömma - min karriär består av åldringar på hemmet.Woooohhhh, I ROCK!
Men, jag är lycklig. Brainplay:"Happy happy giiiiirl, with a happy happy smiiiiiile." Märkligt att det är skitlåtarna som fastnar på hjärnan. Förhoppningsvis så kan man texten,
trots att den bara spelas i huvudet.. jobbigt annars om man skulle börja skråla helt apropå.
Eric Prydz låt Call on me var en hit för ett tag sen,
åtminstonde i Västerås. Den varvades flitigt med andra hippa låtar.Den tyckte jag var asbra, för att inte tala om refrängen.. as simple as that,
vilken idiot som som helst kunde sjunga med..
Jag och min väninna - var ofta på krogen då, under den perioden,
vi var unga och dumma på den tiden. Veeeery long time ago liksom.Hur som haver - där satt vi vid ett bord, med våra glittriga spetslinnen och tajta jeans,
skitsnygga och ashäftiga,.och svepte smirnof och bacardi i läskform.
Så kommer låten, jag inväntar refrängen..
DÄR KOMMER DEN!
Jag och min väninna tar i för fulla muggar, "FOOOOLLOOOOOOW MEEEEEE, FOOOLLOOOOOW MEEE!"..att tillägga, detta var varken första gången.. eller sista gången det inträffade..
Nu såhär i efterhand kan jag känna mig som en mupp.
Smått skämmigt, alla som hörde oss.. gång på gång, vänner, familj(?), bekanta..
Men, vi är ju vuxna människor, sånt skakar man av sig. Piece'a cake liksom.
En annan jobbig grej.
Jag var tärna en gång i skolans luciatåg, jag hade fått ett tungt uppdrag,
jag skulle läsa fjärde versen till det fjärde advetsljuset.
Jag pluggade järnet och lärde mig den utantill.. När kvällen kom var hela skolan samlad, elever och lärare..
med alla stolta föräldrar och syskon.. till hela skolan.
Allt var som i en dimma innan det var min tur,. tre ljus brann, alla läste långa vackra verser till varje ljus.
Så var det min tur, hjärnsläpp,. jag går fram och blåser ut alla ljusen. Ramlar rakt in i lucian,
hon börjar brinna, alla tärnor svimmar, stjärngossarna slungar sina kaststjärnor ut mot publiken.
Tomtenissarna talar i tungor.. och hela gymnastiksalen fattar eld.
Kaos.
Nja, jag överdrev en aning. Det medger jag.
Men storyn var faktiskt inte så spännande på riktigt.
Nu ska jag stoppa i mig lite lightglass, det är aspartam i det, cancerframkallande. I'm Living on the wild side of live.
Jag börjar banta imorn, det är ju måndag.
Så låter det varje vecka, "jag börjar på måndag",.
hemskt märkligt att det alltid tar slut på tisdag eftermiddag.
Karaktär är få förunnat. Godkväll mina kära vänner.
..
gäs`tabud subst. ~et, plur. ~, best. plur. ~en
Vi hade gäster igår, två par, tre med oss.
Även min vovve fick gäster, i samband med att folket anlände, i hundform, typ hund. Kaotiskt.
Det är alltid lika smidigt att laga mat när gästerna dyker upp, trots att man duschade fem minuter tidigare
så står man där vid spisen - rödflammig i ansiktet, stekflott i håret, matlagningsfläckar på finkläderna..
Vilket välkomnande. Förvånar mig att inte fler vänder redan i hallen.
Wilma hade en dålig dag, säkerligen så hade hon inte fått som hon ville (under precis hela dagen) på dagis,
dagispersonalen kanske av vissa omständigheter inte gett henne 120% attention av en tidseriod på typ 2 minuter.
Sånt kan förstöra ett barns dag.
Hon hängde sig fast i mitt ben och gnällde, skrek, gnällde och sträckte armarna mot mig. "Maaaaammaaaaaaaaa!!!!" Hunden satt på andra sidan och väntade på eventuell tappning av ätbart från diskbänken. Hon är märkligt nog alltid i vägen. Jag brukar tappa räkningen på hur många gånger jag snubblat bakåt och brutit nacken pga hunden. Många brutna nackar blir det.
Jag kånkade runt i köket med en dotter på armen samtidigt som jag försökte laga mat,
hunden försökte fälla mig. Jag hade liksom inte tid att vråla på hunden. Slog tån i tröskeln.
Stress, varmt, flott, hundfan, surunge, nackbrott, tå-smärta.. det kan jag ta, men när kötthelvettet bränns..
Den som räknar till tio och andas djupa andetag då, den är en sån. Inte jag.
Jag vrålar. Vrålar på köttet, på skitstekpannan, på spisen som funkar helt fel, på Coop som har så förbannat jävla brännbart kött, på klockan för att den är så stressande, och så lite på våra fula tapeter i köket.. och köksfläkten som suger så uruselt. När stekoset fastnar på mig, och inte i fläkten, så blir jag putt.
Sen skäller jag lite på karln att han fanimej ska komma ihåg att vattna blommorna - MINA BLOMMOR!Skäller lite på hunden, hon ska inte sitta och tigga, mitt i stekoset, fattar hon inte det?
Efter det suckar jag, ber de flesta om ursäkt för mitt bristande tålamod.. sen är allt bra.
Maten blev bra, förutom två kolbitar till lövbiff.
Efterrätten var riktigt populär, alltid kul att höra.
Wilma höll låda och underhöll gästerna. För övrigt väldigt trevliga gäster.
Ewa-Maria med sambo Erik, Ewa's klasskompis Mattias med flickvän Johanna. Fint namn.
Vi spelade spel, och jag är en så hemskt usel förlorare.. Jag förlorade. Kvällen var förstörd.
Förlust får en att vilja ta avstånd från världen och krypa ihop i en mörk håla och fundera på vad som gick fel..
Sen vann jag, då var det jättetrevligt! Dethär måste vi göra oftare!
Jag var tvungen att smyga in till Wilma ett par gånger när hon sov,
det finns inget härligare än att se henne sova.
Så lugn och fridfull, hennes små armar och ben spretar åt alla håll,
hon andas tungt och grymtar så härligt emellanåt.. hon är helt klart det absolut vackraste som finns.
..
Jag tänkte vara en flitig bloggerska, en sådan som uppdaterar sin blogg dagligen, med en gnutta text.
Idag har jag absolut inte tid att skriva, det är inte så att jag är en upptagen människa - nejdå,
men visst vore det hemskt trevligt om alla ville vara med mig,
och då menar jag alltså inte sexuellt, utan allmänt, för att jag var så bra.
Karln hetsar mig, han frågar om jag verkligen har tid med detta., att glo framför datorn,
han skramlar med påsar och bestick. Det är lite lätt stressande.
Hade jag inte varit så förtjust i honom så hade jag vrålat något hemskt otrevligt,
just nu räcker det bara med att tänka det. För jag älskar honom.. innerst inne.
Jag fick förmånen att ligga kvar i typ två minuter extra i morse, lyx.
Sen kom karln upp för trappan med ett litet grymtande troll, jag funderade på vart han fått tag på det.
När jag inte var lika yrvaken längre såg jag att det var min dotter, vår dotter.
Jag är rätt så självcentrerad, mitt barn, min bil, mitt hus, min dator.
Jag glömmer att karln ska vara med på ett hörn.. i min värld.
Hon kan bete sig som ett litet troll ibland, dottern alltså.
Kastar saker och och kommenderar bestämt på ett språk jag inte riktigt lärt mig ännu.
Ja, sen var det dagislämning. Wilma gav mig en snabb puss, sen vände hon sig mot
frukostbordet och vrålade glatt "MAAAAATEEEEEN". Mamma ska gå nu, ingen respons..
Jahaja, här prioriterar vi.
Hetsa hem, drack kaffe med karln.
Stressade till skolan, kom i tid. Lite imponerad över mig själv faktiskt.
Lyssnade på genomgången av kapitlet, kände mig lite smått korkad. Jag hängde inte riiiiktigt med.
Fel sal, fel lärare, helt fel kurs, och definitivt fel tid.
Gick till cafeterian och satte mig bland ett gäng människor jag aldrig sett förut,
de såg trevliga ut, skenet bedrog. De pratade om saker jag inte direkt kunde inflika i,
typ någons behandling av pigmentfläckar. Hade varit trevligare om de pratat om fikabröd eller
samhällsvetenskapliga prylar - då hade jag kunna lägga mig i, men icke, leverfläckar var det privata ämnet.
Det slog mig att 95% av människorna i cafeterian hade burka eller sjal..
Jag kände mig lite naken i min korta kjol.. önskade för en stund att jag hade haft en burka liggandes
i handväskan. Det borde man ha, om man skulle hamna i ett skumt drama i stil med
"inte utan min dotter". Sen började tydligen svenska för invandrare en trappa upp,
jag blev lämnad ensam med en gammal skäggig gråhårig gubbe, jag misstänker att han skulle läsa data.
Jag köpte en kaffe som jag surplade på i 45 minuter. Mums.
När lektionen var över lånade jag typ 42 böcker på biblioteket innan jag åkte hem.
Jag tänkte bli beläst.
Sen åkte jag med karln och handlade, skor åt hela familjen, Adidas strl 44 till karln, Reebook strl 38 till mig,
Pumaskor till Wilma i strl 22. Sen handlade vi mat på Willy's för en halv miljon.
Hemskt mycket mat. Nu ska jag göra lite nytta..
..
Jag är inte den som är den, men att blogga är inne
- dags att falla för grupptrycket.
Att börja blogga.
Jag är lite tveksam över intresset för just min blogg - eller ptja, lite blygsam måste man ju vara.
Jag lever nämligen ett otroligt spännande liv.
Jag kan ju börja med att berätta om idag,
när jag klev ut genom portarna imorse så fick mina livvakter kämpa för att hålla undan alla fans..
Sjukt hur människor kan sjunka så lågt bara för att få en skymt av personen i fråga.
Hej verklighet!
Jag vaknade av babylyssnarens rosslande, den börjar bli lite till åren - 1 ½ för att vara exakt.
Knappt så man hör Wilmas morgongap i bakgrunden.
Wilma är min 1 ½-åriga dotter. En ljuvligt vacker liten lintott med ett sjujäkla humör.
Jag petar karln i sidan för att se om han är vaken, det blev han tydligen i samband med mitt petandes.
Kliver upp och snubblar runt bland skyddsplast, tapetlim, byggdamm och penslar - någon har fått ett ryck
och ska renovera sovrummet, självklart med sängen kvar i rummet.. eftersom den är så dryg att montera ned.
Sen gick resten av morgonen på rutin.
Wilma till dagis, katterna ut, hunden mat, glömde äta frukost, påminner migsjälv om att blommorna knappast överlever två timmar till utan vatten..
Åkte iväg och tränade hunden - med sällskap. Hunden var kanon. Lyhörd och alert, jag - typ motsatsen.
Fick i allafall uppskattade träningstips
Sen gick hela dagen - jag hann duscha, åka till skolan, bli oense med otyget till lärare,
plugga, hämta på dagis, äta lunch, bli chockad över bibliotekspersonalens
bristande kunskaper om tidsepoken upplysningen,
prata med pappa i telefon, dricka kaffe, hångla med karln, och köra lite bil.
Sen åkte jag och dottern till Surahammar,
vi drack kaffe och pratade om Fridas *censur*, värdparet hade besök av vänner -
sånna jag inte kände.
Mitt i rulltårteätandet säger dottern "kisskiss", hon har blivit grym på att säga till när det är kissnödigt
och sånt på gång..
fan. Jag hade inga extrablöjor med mig..
Jag smygkikade och av lukten att döma var det "och sånt" på gång.. MÅSTE SPARA PÅ DEN RENA BLÖJAN!
Snabbt ner med blöjan på ungen, men hon hinner bajsa mitt på gräsmattan,
precis framför värdparet och deras trevliga bekanta, mitt i fikastunden, jag pustade ut och var helnöjd,
- Hallååå, jag räddade blöjan, den enda jag hade med. Som förälder kan jag bara känna lättnad.
Värdparet såg måttligt roade ut, och deras bekanta fick plötsligt väldigt bråttom hem.
Ibland så har man helt enkelt olika värderingar här i livet.
..
I morse blev jag väckt, hör och häpna, när klockan visade 06:08.
Vansinne.
Karln puttade lite på mig innan han åkte till jobbet, "försov dig inte nu". Men hallå, jag är väl inte helt och hållet orutinerad. Ungefär 30 minuter senare,
- FAAAAN, JAG HAR FÖRSOVIT MIG!
lite otippat. Jag välte ned torsten på golvet och snubblade ner för trappan.
Hetsduscha, mörda spindel, väcka Wilma, sjunga om grodan karl-oskar hela vägen till dagis.
Idag var det tungt att lämna på dagis, jag önskar jag kunde ha henne hemma på dagarna..
Skitskola. Ut med hunden, mata torsten - han har surat hela dagen,
jäkla katt o vara långsint.
Åkte till skolan, stal en plats på personalparkeringen.
Fick en hel bunt med material att göra klart tills imorn, när har man tid över för sånt?
Jag körde min bil, naturligtvis med sportväxeln i, helt normalt på E18 genom Västerås..
Låt oss för en kort stund leka med tanken att jag möjligtvis körde 120km/h på en 70-väg.
I bilen, sådär lagom tillgängligt för föraren finns en pryl i taket - backspegel,
spännande konstruktion. Jag råkade snegla i den, och där ser jag; en grov moppekille i gul väst.
Jag saktade ned betydligt, från den fart vi låtsas att jag hade, eftersom jag naturligtvis inte ville
att han skulle preja in mig mot vägkanten och stjäla min fina kombi..
Moppekillen närmar sig, passerar och börjar sedan veva med ena armen.
Sakta, mycket sakta går det upp ett ljus för mig.. moppekillen är ingen moppekille.
Jag stannar till vid väggrenen, smått hysterisk.. JAG HADE JU EN TID ATT PASSA!"Moppekillen" med västen var en förklädd man från bostadsrättföreningen,
jag har slarvat med att klippa gräsmattan sista tre veckorna.. OH, I WISH..Nej du, sån tur hade jag inte.
Moppekillen presenterade sig som trafikpolis, jag dog.
Han bad mig följa med till hans gigantiska POLISmotorcykel, jag levde i allra högsta grad,
och nu skulle mitt körkort ryka. På riktigt. Aja, det var kul så länge det varade..
inte alla som får sina körkort på andra försöket, efter att ha krockat på första uppkörningen.
Polisen visade mig en massa siffror på någon skärm, jag kände mig minst på jorden.
Tänkte på alla som åkte förbi oss på motorvägen och såg mig där med snuten,
enkelt att räkna ut vad som hänt. Jag vet själv hur jag brukar glo på de som blivit stoppade,
kasta huvudet bakåt och skratta högt och elakt,
nästan så det glädjer mig att dessa orutinerade sopor till wannabe-racerförare åkt dit.
Nu var jag en av dessa orutinerade sopor. Fan.Hastigheten var tydligen 70km/h, jag stammade fram att jag faktiskt trodde det var 90km/h.
Sluga polisen genomskådade mig, han gick inte på min darrande underläpp. Maktmissbrukare, det ante mig.Den registrerade hastigheten på mitt fordon var uppmätt till 88,8km/h. Jag gjorde nästan en bakåtvolt av lycka! Han skulle bara veta.. vilken hastighet vi låtsades att det var.. om ni minns..2400kronor gick kalaset på.. Nu är min karl inte speciellt överlycklig på mig,,
han tyckte inte det var en bedrift att slippa mista körkortet. Det tyckte jag.
Trots att polisfarbrorn inte lät mig komma undan så måste jag ge honom lite beröm,
det var en snäll polis. Han var förstående och tyckte det var synd att det blev så dyrt..
Men jag vet inte, han kanske kastade huvudet bakåt och hånskrattade när jag åkt iväg.
(i stil med: MOWHAHAHAHAHA!!.)
Jag är glad, jag har mitt körkort kvar,
nu blir det nog farthållaren på i fortsättningen.
..
För den som tycker om ljus choklad och vill ha ett lättare alternativ,.
prova aldrig, aldrig någonsin DietLine utan socker. Smakar ätstörd murkla.
Min natt var hur tung som helst, måste ha varit.. jag minns ingenting.
Vaknade och kände någonting som rörde sig under mig.. det var karln, Pannkakeplatt.
Det finns inte mycket som är trevligare än att somna om, jag körde på det.
Karln skulle iväg tidigt imorse och bygga stånd, sånna man säljer prylar i,
Det är Kolifej idag, årets stora händelse i Kolbäck. Efter damrally't förstås.
Tanter som säljer lotter med knyppelkurs som högsta vinst, PRO-gubbar som raggar medlemmar till hembygdsföreningen, fjorton stånd med dukar, konstiga smycken och korgar, någon sur-gargamel som säljer smuggelkläder för en 20-lapp styck, och så hamburgerståndet såklart.. som drivs av "byns" fotbollslag..
där spelar min karl. GOOOOOOO SÖÖÖÖÖRSTAFOOOOOOORS! Division 6.. snart.Bäst man kilar iväg och köper 72 hamburgare sen.. vad gör man inte för att sponsra laget liksom..
Jag har en vagt minne av att karln gav mig en puss innan han gick i morse, kanske sa han hejdå.. det minns jag inte, det var lite för tidigt för mig.. jag låg säkert snarkandes med lite dregel på kudden. sexy. Den ultimata kvinnan liksom.
Jag kommer bli en utmärkt fotbollsfru, det gäller bara att bli gift också. DUDE, WHERE'S MY RING?!Nä, jag är inte förlovad heller, vi är typerna som måste ha 7 ungar innan det är bounding på riktigt. Jag släpar med mig både barn och hund.. står där intill sidolinjen och flåsar flaggsnubben i nacken.
Jag är asnöjd, jag vet vad Offside är.. Men det är jag tyst om, för det var inte sådär jättelängesen jag vrålade "AJSIIIING!" (som i ice'ing) under en fotbollsmatch.
Fotboll - ishockey, typ samma sak. Lag, mål, domare och liten pryl att slita halvt ihjäl sig för.
Vill man slippa skämma ut karln så är det bäst man kniper igen på sidan av planen..
Men "JOBBAJOBBAJOBBA!" går bra att vråla, det säger ju alla andra.
Sen blir jag så hysteriskt stolt när karln tar gult kort, det är därför jag över huvudtaget går på fotboll..
Vuxna män som ser ut som om dom skulle vilja mörda varann.. över en liten rund boll liksom.
Det är lite coolt.
Igår såg jag en film, okej, Vi såg en film - karln var ju med.
"300", jäkligt bra film. Jag ska färga håret svart och gå runt i vita lakan, med en stor glipa mellan tuttarna.. då är man bra identisk med en grekisk kvinna från den tiden. Då Sparta fanns på kartan.
TOGA - HERE WE COME!
Det är fina brudar, de har klass - men är ändå heta rivjärn. Jag är bara ett rivjärn, ett klumpigt sådant.
När vi gått och lagt oss igår efter filmen, så frågade jag karln om han inte kunde tänka sig att
ha en röd mantel och en skinnmetallbralla.. och en hjälm med röd tuppkam på.
Han tyckte inte det var någon bra idé, misstänker att han inte gillar tanken av att bära kjol.. darn.
.jpg)
.jpg)
