Rasstandard/Rasbeskrivning
 
 
 Start 
 Nyheter 
 Om oss..... 
 Nala Pei 
 Nicco 
 Ting Ting 
 Gullan 
 Till minne av 
 Valpar -04 
 Valpar -05 
 Valpköparnas foton 
 Fotoalbum 
 Kompisar 
 Rasstandard & rasbeskrivning 
 Hälsa & skötsel 
 Gästbok 
 Kontaktsida 
 Länkar 
 
 

Horsecoat
Det kortaste och det ursprungliga hårlaget på Shar Pei. Pälsen är endast några mm, mycket sträv och stickig.
 

Brushcoat
Det lite längre hårlaget, får dock inte vara över 2,5cm. Pälsen skall även här vara sträv och stickig.




Rasinfo
 
Rasen shar-pei härstammar från Kina. Man har hittat shar-pei liknande skulpturer från Han Dynastin d v s år 206 f. Kr -220 e. Kr. Det är således en mycket gammal ras. Det är provinsen Kwun Tung i södra Kina som anges som ursprungsplats.

Hundarna föddes upp av arbetarbefolkningen på landsbygden och användes till vakt, vallning samt jakt, speciellt på vildsvin.

Vid en period var det populärt med vadslagning i hundkamp. Shar-pei ansågs vara utmärkt till det ändamålet då motståndaren hade svårt att få grepp om dem. De kunde vrida sig i sitt eget skinn och få motståndaren att tappa greppet. Dessutom har de en hård och stickig päls. Shar-pei betyder hajskinn eller sandskinn.
Däremot var det svårt att få dem att slåss, så förutom att träna dem, drogade man dem med alkohol och opium för att bli villiga att gå upp i kamp.
Ibland kallas rasen för Chinese fighting dog. I Kina kallas alla vakthundar för "fightingdogs" d v s kamphundar, så det troliga är att namnet kommer av det.

När kommunismen tog över i Kina på 1940 talet, höll rasen på att utrotas. Husdjur ansågs vara en lyxvara och man införde höga skatter samt att hunduppfödning förbjöds. Tusentals shar-peier avlivades och en del fick tom tjäna som föda. En del hundar smugglades b l a till Hong-kong samt andra ställen.
1973 skickade Matgo Law, en artikel med några bilder till den amerikanska tidningen" Dog Magazine", med ett nödrop till de amerikanska uppfödarna "Hjälp mig att rädda min ras".
Då fanns det 10-15 exemplar kvar av rasen. 1978 nämns den i Guinness rekordbok som världens mest sällsynta hund.

Efter artikeln i "Dog Magazine" exporterades de första hundarna till USA från Hong Kong, som därmed blev rasens ursprungsland. Nu är rasen en populär sällskapshund och det registreras tusentals valpar årligen i USA.

Egenskaper

En shar-pei skall vara en lugn och harmonisk sällskapshund som är känd för att vara ganska ointresserad av främlingar.
Den älskar sin familj och vill vara med "de sina" i vått och torrt. Den tycker inte om att bli inlåst eller att bli lämnad ensam. Den vaktar gärna och för en vakt hund är det naturligt att ta avstånd från människor den inte känner. Det är därför viktigt med socialträning redan som valp för att få en hund som skall fungerar i alla sammanhang En shar-pei uppfostras bäst med en fast hand och mycket kärlek. Det är en intelligent och lättlärd hund och den förstår ganska fort vad som gäller. Man skall inte använd hårda ord eller handlag, då den kan ta mycket illa vid sig. Man skall aldrig tvinga den till något den inte vill, det brukar få motsatt effekt!
Den är bekväm av sig och tycker om varma platser. Den ligger gärna i soffan eller sängen om den får möjlighet. Det är en vänlig, trofast, stolt, modig och lite envis hund.

Aktivitet

En shar-pei behöver regelbunden motion i form av promenader samt regelbundet få springa lös i en större inhägnad eller fritt om man har den lydnaden på sin hund. Den kan ibland verka bekväm där den ligger i soffan och höjer ett ögonbryn när du går förbi, men man får inte slarva med dess motion. Det är en muskulös hund som måste få utlopp för sin energi. En shar-pei är ofta väldigt lekfull och aktiv utomhus. Den är mycket smidigare och snabbare än den ser ut!
Alla hundar mår bra av att få använda hjärnan. En shar-pei är idealisk till flertalet bruksgrenar såsom lydnad, spår, agility, eller vad man nu vill göra med sin hund.
Den är som sagt lättlärd om den känner någon mening med det den skall utföra. Det bästa sättet att få en shar-pei att lära sig nya saker är att "leka" in de nya momenten. Tjatar man på hunden vill den oftast inte alls.
Vill man ha en hund som lyder i alla situationer eller tävla lydnad på elitnivå, kanske man skall välja en annan ras.

Skötsel

Rasen kräver egentligen inte mer skötsel än andra raser. Pälsen borstas när hunden fäller, främst vår och höst. Man behöver inte torka i alla veck som en del tror. Vecken ligger löst och flyttar sig när hunden rör sig. Däremot skall man torka hunden när den blivit våt och speciellt tassarna så att all fukt försvinner mellan tårna.
Kloklippning bör tränas tidigt på valpen eftersom de allra flesta shar-peier tycker väldigt illa om det. Det är bättre att locka hunden med godis och ta en klo i taget än att hålla fast den och försöka ta alla på en gång. En shar-pei har tendens att inte glömma och nästa gång kan det lätt bli en kamp. Man hör ofta att shar-pei ägare har problem med att sköta klorna.
Öronen måste rengöras regelbundet för att främst undvika svampinfektioner. Hur ofta det skall göras är individuellt, men man bör kontrollera öronen varje vecka. En del individer behöver tillsyn även oftare. Om hunden är irriterad i öronen, den kliar och skakar på huvudet så måste man ta tag i det med en gång för att förhindra att problem uppstår.
Ögonen skall torkas ur om de är smutsiga. En del shar-peier får rinniga ögon om det blåser ute. Jag har även sett ett samband mellan rinniga ögon och öronbesvär.
Rasen har en del ögonåkommor och är hunden irriterad i ögonen så kontakta veterinär. Helst en veterinär som har kunskap om shar-pei. Här kan uppfödaren säkert hjälpa till med råd och tips.
Tänderna behöver även de kontrolleras regelbundet. En shar-pei har förhållandevis små tänder och då bildas också tandsten lättare.
Ger man tuggben ofta förhindrar man tandstensbildning, men de kan även vara individuellt. En del individer får det lättare än andra. Tandborstning är även ett sätt att förebygga problem och bör då vänjas tidigt. Har hunden mycket tandsten skall det tas bort hos veterinär.
När det gäller kosten så finns det en uppsjö av olika helfoder på marknaden idag. Det är viktigt att den växande valpen/unghunden inte får för mycket energi så att den växer för fort. Detta kan vara skadligt för lederna. 
Vi ger själva våra hundar ett fullkost foder och tillskott med Ester C-vitamin samt Omega-3 fiskolja. Detta är bra för immunförsvar, leder, päls och inre organ. Det bör nämnas att man inte skall ge tillskott av diverse vitamin preparat om man ger ett helfoder. Det kan göra mer skada än nytta.
 
Källa: Kwai´s kennel




Färger på Shar Pei

Cream: Nästan vit med creamfärgade partier. Kan även vara helt enfärgad cream. Finns också i dilute.

 

Fawn: Är den vanligaste färgen, den kan vara allt ifrån ljus fawn, mörk fawn till röd fawn. Finns i dilute

 

Röd: Kan vara allt ifrån röda partier, till helt mahogany färgad och kastanje röd. Finns i dilute.

 

Brun: Blir ofta förväxlad med choklad. Bruna Shar Peier har svart pigment, choklad färgen är alltid dilute.

 

Sable: Är den svåraste färgen att klassifisera. En riktig sable har svarta hårstrån över en ljusare grundfärg (dock ej vit). Finns i dilute.

 

Dilute färger

Dilute menas att hårlag, hud och nostryffel, har samma färg, tungan skall vara lavendelblå.

 

Aprikos dilute: Finns från ljus till mörk aprikos.

 

Blå dilute: En blå brushcoat är oftast väldigt mörk blå medan horsecoat´s oftast är ljusare silver blå.

 

Choklad dilute: Blir som tidigare sagts ofta förväxlad med brun men en choklad färgad Shar Pei har inget svart pigment. Färgen kan variera från den rödare nyansen av choklad till ljus choklad.

 

Isabell dilute: Kan gå lite åt det rosa hållet. Rygglinjen kan ofta vara något mörkare.

 

Lila Dilute: Är en mix mellan choklad och blå. En lila Shar pei kan samma färg som Weimaraner.

 

 

 

 

 






Skriv in din text