|
Presentation
Jag
heter alltså Johanna Salomonsson och bor i Södertälje. Till vardags jobbar
jag som doktorand i tyska vid Stockholms universitet där jag forskar om
diskussionsforum och hur de skrivande använder sig av begreppet missförstå
för att reda ut eller undvika en konflikt. Som de flesta andra doktorander
är jag nördigt inresserad av mitt ämne och jobbet vägs upp på ett sunt
sätt av min djurfritid.
Jag gick naturbruksprogrammet gren djurvård på
gymnasiet och jobbade på kennel i tonåren. Först på Hinnareds
hundpensionat sommaren 1995 och sedan på mina labradorers kennel Rainstone/
Iliaden. Jag har nog tänkt hålla på med hunduppfödning i framtiden men
det får vänta tills tillfälle infinner sig. Kanske jag tar en kull på min
jaktcocker, det beror på hur hon utvecklar sig som jakthund.
Jag har alltid varit
intresserad av djur och spenderade de tidiga tonåren med en rotborste i handen
hos någon favorithäst på ridskolan. När jag började gymnasiet insåg jag
att en egen häst var nödvändig för min vidareutveckling, något som var
omöjligt för vår ekonomi. Jag resignerade och köpte en hund - en svart
labrador som hette Tambo. Han var en riktig kompis som jag alltid kommer att
sakna - han var speciell på alla sätt och vis. Tambo (till vänster) hade
dessvärre en trasig armbåge men vi tävlade ändå i lydnad, jakt, viltspår
och bruks.
Hans efterföljare var av samma sort och hette Winston. Han var speciell på
ett helt annat sätt och en bättre jakthund. Winston blev SJCh och kom femma
på ett retrievermästerskap. Winston hade dessvärre dåliga höfter och
förolyckades vid åtta års ålder.
Nästa
hund blev en norfolkterrier som hette Kotten och jag köpte honom för att prova
på hundutställingar. Kotten blev SUCh och tävlade lite agility. Han visade
att korta ben inte hindrar lusten att hoppa, trots att man inte kan. Nja, någon
agilitystjärna blev han inte, men känd för sina korta ben!
2001 flyttade min första birmahona hem till mig, Enya.
2006 köpte jag en hane som jag lånade ut till några honor och intresset för
uppfödning satte igång på allvar. Den första kullen föddes våren 2009. Mitt mål med birmauppfödningen är att få fram trevliga
sällskapskatter som har ett rastypiskt utseende.
Om mina nuvarande hundar och katter kan du läsa under respektive knapp.
|