Pinge's sida om hovvård

  GÄSTBOKEN!
eller Pinges privata hemsida WWW.PINGE.EU

Start
Favoritkunden
Hovslagaren
Kontaktsida
Frågesidan
Järn till hästskor
Traditionell hovvård
Vanliga problem
Röta i hoven
Specialsko
Hovböld
Diverse foton
Tips
Länkar
Filmer

Uppdateringar
2007
19/2
Länk till handbok om hovbeslag

14/1
Kontaksida
6/1
Trasig hov
pga bärrands-
röta

2006
3/11 Nytt på Filmsnuttar

1/11
Nya frågor och svar på frågesidan

10/3
Favoritkunden
9/3
Hovslagaren

2005
2/12
Diverse foton

18/11
Fråga om röta

13/11
Diverse foton

*Välkommen till en sajt om traditionell hovvård*

Avsikten med min hemsida är att i viss mån försöka sprida kunskap och förståelse inom ämnet, hovvård. På senaste tiden har ju den traditionella hovvården ifrågasatts från olika håll, vilket jag tycker är positivt. Dels gör det att traditionella hovslagare måste skärpa till sig och informera kunderna mera och dels har det skapat ett större intresse för hovarna från hästägarnas synvinkel. Detta sammantaget kan bara vara positivt för hästarna. Hoppas du får en trevlig stund på min hemsida.
Jag ska skärpa till mig och uppdatera sidan lite oftare framöver.
MVH // Pinge

Handbok om hovbeslag hittar du här: www.pinge.eu/alltjanst.htm

FORUM för hovar och snack om körning med häst

Bildserie om hur man kan göra livet lättare för en stackars häst

Följande är ett inlägg som jag gjorde på Bukefalos forumsida:

Hejsan! Det är alltid lika underhållande med dessa trådar om barfota vs skodda hästar.

Det inte alla verkar kunna se är ju att båda sidorna kan vara rätt. Allt handlar ju inte bara om ömma hovar eller broddning vid halt väglag.. Billigt eller dyrt. Bra eller dåligt. Smidigt eller osmidigt. Hästens välbefinnande går alltid först.

Jag har tex en kunds häst som inte alls ömmar när den är barfota, men tackvare att den är X-bent i carpus så är innersidorna på hoven mindre än utsidorna. Just för att den här hästen mest rids på mjuka underlag behöver den skor. Det har med att försöka kompensera belastningsytan och symetrin i densamma att göra. Men det vet ju alla. Och visst är det ett lotteri varje dag som unghästarna halkar runt på isen som bildas i hagen när det tinar och fryser om vartannat. Någon skrev att det är både dyrare och krångligare och innebär mera kunskap från djurägaren att ha sin häst barfota.. Där är huvudet mitt på spiken!!! Det var ju just därför man började sko hästar över huvud taget.. Man fick på ett enkelt sätt en mera brukbar häst som man inte behövde pilla och fixa så mycket med och som kunde klara av precis alla underlag. Något som var ett måste på den tiden det begav sig. Ingen kunde låta en så dyr sak som en häst stå och "läka" i hovarna några veckor mitt under brinnande krig!! Man behövde helt enkelt hästen till 100% i alla väder och på alla underlag och med minsta möjliga jobb. Man skulle strida eller köra varor eller på annat sätt arbeta och utföra saker och inte pilla under hovarna helt enkelt. Nu har vi ju inte riiiktig sama behov av hästen längre. I alla fall har långt ifrån alla det.. Vi kan nöja oss med 75% och vi kan tänka oss att inte behöva rida eller köra där det är halt just för att vi är inte tvungna till det. Så himla bra! Vissa kan tänka sig att göra en del jobb själva med hovarna tex verka och raspa och underhålla en barfotahäst. (vitsen med barfota är nämligen att verka ofta och lite) Medan andra knappt orkar skruva i och ur broddar själva. Hänger ni med på vad jag menar?? Var och en MÅSTE få välja själv hur dennes hästliv ska se ut. I samråd med kunnigt folk givetvis. Som jag skrev i inledningen av detta kanske allför långa inlägg, Vissa hästar BÖR inte gå barfota ens om de inte är det minsta lilla ömma. Och vissa bekväma hästägare borde kanske tänka om och kanske ha sin häst barfota i stället... Inget är rätt och inget är fel så länge ingen häst blir lidande..

Tack för ordet! MVH // Pinge



<Hovbeslagets Historik>  <Varför hovvård> <Vad bör man som hästägare kunna göra själv?>
-------------------------------
GLÖM INTE heller ATT SKRIVA I  GÄSTBOKEN!

 

     
Bilderna föreställer en häst som enlig ägaren alltid har haft problem med svaga trakter. Skoningen som man ser på första bilden är INTE utförd av mig! Till saken hör att skoningen bara var 6 veckor gammal!
Jag tog av skorna och plockade bort alla gamla nitar som blivit kvar i hoven. Jag tog bort en skiva i trakterna för att få bort de böjda ändarna av hornrören sen verkade jag tån till en korrekt tåaxel. Skon riktades lite vidare än tidigare och så gick jag upp en storlek för att få till ett bra understöd bakåt till.
Hur kan vi hjälpas åt för att slippa se skoningar som är utförda enligt bild 1?


Den klassiska sk.Vikingabrodden


Gustav- Adolf skon  (1600-talet)

Hovbeslagets HISTORIK 

Hästen anses till en början ha hållit till i trakter med varmt och torrt klimat och ofta på hård mark. Dess hovar klarade troligen nötning mycket bra. När människan tog till sig och tämjde hästen så uppstod problem. Under långa färder belastades hästarnas hovar hårt och hovarnas tillväxt motsvarade inte längre slitaget.

På 1100-talet f kr tros Djingis Khan ha använt råhud som snördes på hovarna som skydd mot nötning.
I södra Italien har ett silvermynt daterats till 300 f kr. På myntet visar en bild att hästarnas hovar vårdas. Romare och greker använde sandaler av läder eller växtfibrer från ca 430 f kr.
Liknande sandaler användes i tex. Japan ända in på 1800-talet.

De första järnskorna var de sk hipposandalerna (ca år 0). Dessa snörades fast med läderband runt hovarna. Hipposandalerna var troligen klumpiga och användes endast vid speciella tillfällen. Speciellt för denna typ var att hela sulytan täckes av järn. Denna typ av sko har återfunnits överallt där romarna har slagit sig ner.
Ungefär samtidigt eller något senare har man i nordvästra Europa (Kelter) börjat att spika fast järnskorna med söm. Och nu börjar den likna dagens hästsko med öppen sulyta. Den blev då dels lättare och fick bättre fäste än den romerska hipposandalen.
Sålunda daterar vi järnskon med söm till ca år 100 e kr. Det är denna Keltiska hästsko som senare utvecklades till den öppna sko som vi i huvudsak använder i dag.

Hakarna  för bättre grepp på de tidiga skorna utgjordes av omvikta traktarmar.

  

Kelterskon användes även här uppe i Norden och skon kännetecknades av vågiga ytterkanter och fiolnyckel liknande sömskallar på runda söm.

sen_kelt.jpg (14037 byte)

Under 1000 – 1300 talet blev sömhålen mera fyrkantiga och sömmen en mera T-formad skalle samt fyrkantig klinga. I Europa användes på 1200-talet speciella sömhuvuden som skärpmedel mot halka

Denna sko som kallades den Spanska skon hade en bred tådel och avsmalnande traktarmar.
Den försågs med hakar som lutade framåt-nerdåt. (klinkerthakar)  

De första böckerna om hovvård utkommer i Europa i mitten av 1500-talet. 

 

g_adolf.jpg (17429 byte)

Vågigheten på skon ytterkant försvinner under medeltiden (15-1600-talet) och skons längd blir större än dess bredd.

Under 1600-talet fick beslagen ett något annorlunda utseende och kallades i Sverige för Gustav Adolfsskon. Denna sko var bredare och hade lägre hakar är den spanska skon. 

Vintertid använde man huggsöm. 
Sömmar med vassa, knivformigt skärpta huvuden. 
I slutet av 1700- talet tillkom de första veterinärskolorna och här kan man läsa utförliga dokument om hovens anatomi och fysiologi. Här betonas strålens viktiga funktion och man förordade därför släta skor utan klackar eller hakar. 1756 kan man läsa- ”No foot, no horse” Ett yttryck som anammas än i dag.
Tåkappan gjorde sitt intåg först på 1800-talet då antalet tunga hästar ökade drastiskt. Nämnas bör ändå att hipposandalerna (ca år 0) hade ett arrangemang som påminde om tåkappan. 
skarpsko1.jpg (7371 byte) Det ökade slitaget på skorna som de nu omfattande transporterna och de tyngre hästarna orsakade ledde till att man tillverkade tjockare skor med höga och klumpiga trakthakar vilket försämrade strålarbetet. Och för att spara vikt och material gjorde man skon smalare. Nu började hovsjukdomar såsom stengalla, hålväggar och hovbroskförbening att ställa till problem. Sulor och underlägg av rep, kokos och gummi började nu användas alltmera. Allt för att försöka uppnå en bättre hovmekanik samt även för att få en stötdämpande effekt. Detta visade sig vara relativt verkningslöst på lång sikt.

skodd_3.jpg (29223 byte)


Successivt blev skon återigen tunnare, bredare och bättre anpassad för att hovens naturliga funktion skulle förbättras. 
1 = "kilhake"
2 & 3 = "huggsöm (stor och liten)"
4 = "isbrodd"
5 = "skruvhake mod äldre"
6 = "brodd av dags dato"

brodd.jpg (39865 byte)

Fasta hakar började försvinna i början av 1900-talet och ersattes av löstagbara dito av olika typer. 
       

Varför hovvård?? 

bullet

Större hovtillväxt än slitaget – Långa hovar – Verkning 

bullet

Mindre hovtillväxt än slitaget – Ömma hovar – Beslag

bullet

Belastningsskador – Skeva hovar – Understuckna trakter – 

bullet

Felaktiga ben och/eller tåaxlar 

bullet

Hovsjukdomar – Röta – Spalter – Hålväggar – Fång – Sönderfall – 

bullet

Hovsprickor – Horisontella - Lodräta

bullet

Avvikande benställningar på föl – Bockbent – X-bent – Vindsvept –

bullet

Underlaget – Halka – Stenigt – Mjukt – Hårt – 

bullet

Hälta – Inflammationer i sula eller led – Hovbroskförbening - Spiktramp – Senor – 

bullet

Avvikande hovformer – Platthov – Trånghov – Bockhov – 

bullet

Avvikande övrig exteriör – Långa/korta kotor – Felvinklad has –

Vad borde man som hästägare kunna åtgärda själv??

bullet

Runda av hovarnas kanter på barfotade hästar eller vid tappad sko

bullet

Ta bort en böjd sko och kanske räta ut och slå fast den igen

bullet

Rensa strålfåror från överflödigt strålhorn för att undvika röta

bullet

Spänna lösa sömmar eller alternativt slå i några nya sömmar

bullet

Enklare visitering vid hälta. – Känna puls och värme

Här http://www.hastfolk.se/2004-05/04053B.html
 kan du läsa ett inlägg av Göran Åkerstöm, ansvarig på hovslagarskolan i Skara

Barefoot or Shod: Which Methodology is Best?

by
James Rooney, D.V.M.

I have been reluctant to offer any comment or opinion about the various techniques of shoeing or not shoeing horses. I am neither farrier nor horseshoer but rather a veterinary pathologist and anatomist with a deep interest in the functional anatomy and mechanics of the legs, specifically the foot, of horses. Having written a good bit about the foot I have been asked repeatedly about shoeing, not shoeing, how to shoe, and so on. Rather than continue ad hoc replies to these questions, I am putting some thoughts here in one place to which I shall refer future questions.

First, and I know almost everyone agrees, the best way to shoe a horse, from the horse’s viewpoint, is not at all. Since we keep horses to do things that we want in places that we want, it is often necessary to use shoes. Why? Simply, to reduce or eliminate excessive wearing away of the foot. The rate of wear of the foot is directly related to the type of surface and to the weight acting on that foot. Without human interference the horse manages to balance the rate of wear with the surface upon which it finds itself. The horse cannot adjust that rate of wear to the added weight of rider or driver/wagon/cart.(For a more detailed discussion of that point please see Optimum Surfaces for Horses on this site.)Clearly, in my view, shoes must be used under many circumstances and should not be used unless the circumstances require them.

Having said that the next question, of course, is: which system of shoeing is the best in view of what I have written about the mechanics and functional anatomy of the foot? I shall not answer that question and for good reason. What I can and do offer is understanding of the mechanics and function of the foot. Specific application, as you all know, or should know, depends upon the conformation of the horse, the work expected of the animal, and the surfaces upon which that work will be done. There is no one, single recipe for the best way to shoe horses. After learning as much as possible about normal mechanics and function, one has the best chance of making good decisions about the individual horse in front of you and the foot between your knees.

The various "systems," such as Duckett's dot, Natural Balance, Strasser trim, Bergeleen’s etc. may all have merit, but I think one is fooling oneself to believe that any one system applies to all horses and all feet. Any system offered is, in fact, a theory. There is nothing wrong with that, but theory must be adjusted to the immediate vagaries of the real world – the real foot. The basic thing, and I repeat myself, is to learn as much as possible about the normal working of the digit, and then go to the horse. Don't try to force a system, just do your thing, and your thing should be better because there is more in your brain to work with. Don't say, Rooney says to do thus and so or Bergey says do this or that. What you do say is I have read and understand Rooney and Ovnicek and the others, and I shall continue to read and learn whenever and wherever I can. Always, however, with a skeptical eye and a well-honed bulls**t detector. And now I’m now going out and shoe that damn horse!